DEBATT. Kan den svenska skolan erbjuda eleverna kunskap för att klara sig in i en värld som förändras snabbare än vi förstår? Är den skola som debatteras den bästa för våra barn och barnbarn? Debatten handlar mera om pengar och personal än om mätbara kunskapsmål och kvalitet för eleverna, skolans vikigaste kunder! Det skriver Stig Sunström från Västervik.
Tiden är mogen att ta upp diskussionen om en certifiering, d.v.s kvalitetsmärkning av skolan och dess utövare. Föräldrar skulle, lättare och bättre än hittills, kunna följa sina barns utveckling både kunskapsmässigt, fysiskt, psykiskt och socialt med mätbara kunskapsmål och kvalitet i verksamheten.
Kan man certifiera yrkesgrupper och företag, för att garantera kvalitetsmärkta tjänster och produkter, känns det lika självklart att kunna certifiera den svenska skolan. En objektiv certifiering, inriktad på elevens framtid, och genomsyrad av de svenska värderingar som gjort Sverige och svenskarna kända och respekterade utomlands.
En certifiering av skolan får många positiva effekter på verksamheten. Genom att upprätta en tydlig styrning av skolan får man gynnsamma effekter på hela verksamheten.
Tydlig målstyrning i form av mätbara mål, tydliga ordningsregler och en engagerad ledning ger de rätta förutsättningarna för att få fram det bästa i lärandeprocessen.
Certifiering innebär också ett kontinuerligt förbättringsarbete av verksamheten och lärandeprocessen. Förbättringsarbetet säkerställs via kontinuerlig utvärderingen och upprättande av åtgärdsprogram och ny målstyrning.
Ledningen informeras löpande av målutfall och kan tillsammans med intressenterna vidtaga nödvändiga åtgärder för verksamheten och lärandeprocessen så att förbättrings-arbetet kan fortgå
De människor, som borde utses att ta sig an detta viktiga uppdrag, är de som kan se på skolans verksamhet från ett helikopterperspektiv. De har en bakgrund med bred erfarenhet utanför politik och skola.
De brinner för kunskap och kvalitet, har empati och förståelse för barns och ungdomars beteende i olika situationer och åldrar. De ser skolan som en leverantör av elever med social kompetens och mognad att ta sig an olika arbetsuppgifter/studier i Sverige eller utomlands efter avslutad skolgång.
Att kunna läsa, stava, skriva och räkna är obligatoriska baskunskaper för förståelse, som alla elever ska ha med sig i vektygslådan från årskur till årskurs. Kunskaper som stärker deras självförtroende långt upp i åren, ja till och med hela livet. Alla barns rättighet!
Behövs inte en skola som erbjuder eleverna kunskap för att klara sig in i den värld som förändras snabbare än vi förstår? Vi har många kompetenta och kreativa personer i vårt land, utanför skolans värld, som skulle kunna bidra med sina erfarenheter.
Mig veterligen har ordet certifiering av skolan aldrig nämnts i skoldebatterna. Kanske certifieringen borde börja hos Gustav Fridolin på utbildningsdepartementet.
Text: Stig Sunström, Västervik