Babylon av Mike Blixt – Medborgarlön – Kapitel 25

publicerad 12 maj 2018
- Mike Blixt
Mike Blixt, pressfoto

Något som diskuteras i flertalet länder i Europa är medborgarlön. Du som invånare får en summa pengar varje månad och slipper vara sönderstressad medan du söker arbeten…som inte finns. Direkt skriker då ganska stora delar av befolkningen något i stil med “ska  jag betala för att andra ska latar sig?!” och “Hur ska vi kunna betala för allt detta?!”.

Människor som skriker så är ett väldigt tydligt exempel på vad den extrema individualismen gör med ett samhälle. Dessa människor utgår, som alltid, från dem själva. “Vad har JAG att vinna på detta här och nu?”. Precis som de flesta även tänker när det kommer till politiska frågor. Om man inleder en dialog med en sådan människa som tänker så, blir det väldigt tydligt att de aldrig någonsin ens tänkt tanken på vad detta gör med vårt samhälle i ett 100 eller 200-årsperspektiv. Hur deras barnbarns samhälle ska se
ut.

De har aldrig tänkt på att den frihet detta skulle generera för befolkningen kan leda till nya fantastiska innovationer och nya företag. Innovationer som medborgarna skulle kunna ha nytta av och som andra medborgare kan arbeta i. Naturligtvis skulle det vara en viss procent av befolkningen som inte skulle generera något som helst mervärde för samhället, precis som idag. Men det skulle med råge vägas upp av de som faktiskt gör det, som det alltid gör.

Sedan 1980-talet har Sverige fördubblat sin BNP, vi har alltså blivit 100% rikare. Alltså finns pengarna. Problemet ligger i hur vi fördelat resurserna och i det omfattande och horribla slöseriet med skattemedel.

Medborgarlön är den enda möjligheten vårt samhälle har eftersom det bara kommer att finnas arbeten till en bråkdel av våra medborgare i framtiden. Vi kan snart inte hitta på fler låtsasjobb och vi kommer inte heller att kunna ge dem som arbetar åtta timmars arbetsdagar.

Om du ser på samhället i sin helhet och ringar in de yrken och funktioner som faktiskt behövs, handlar det om 10% av alla yrken. Riktiga yrken som fyller en faktisk funktion som vi behöver för att överleva. Resten av jobben är påhittade och ofta onödiga branscher som skapar behov som egentligen inte finns. Det vet alla marknadsförare, vars uppgift är att hitta på ett behov och sedan koppla produkten till egot.

Föreställ dig att du vaknar på morgonen och har möjligheten att skapa det du själv vill. Vad skulle du då göra med denna möjligheten? Om detta skulle ske imorgon, skulle säkert många ligga kvar i sängen ett tag och inte göra något alls, men efter denna period skulle kreativiteten blomma.

Ett första steg till att finansiera denna modell skulle kunna vara att på allvar se över slöserier av skattepengar. Om detta skulle göras, kommer vi en bra bit på vägen. Därefter skulle vi kunna montera ner en rad olika myndigheter vars kostnad knappast väger upp dess vinster för våra medborgare.

Arbetsförmedlingen är ett bra exempel. Försäkringskassan är ett annat. I nästa steg skulle vi kunna skrota hela bidragssystemet och istället kalla det för just “medborgarlön” och sluta ställa en massa oerhört dumma motkrav på individen.

Text: Mike Blixt

Babylon som är skriven av författaren och entreprenören Mike Blixt är en något misantropisk bok och omvärldsanalys av en sinnessjuk värld. Boken släpps som ljudbok och fysisk bok under vintern. NewsVoice publicerar exklusivt alla 50 kapitel från boken som en serie debattartiklar.

Relaterat

Donera till NewsVoice

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq

  • Jan Norberg :s ”Fördumningen av det svenska folket har gått ganska långt när vuxna människor på fullt allvar tror att pengar går att trolla fram ur ingenting, suck…”

    Jag haller med dig om det mesta du skriver, men det är ju faktiskt sa att bankerna trollar fram pengar ur just ingenting. Sedan kräver de att man betalar ränta, suck that!

  • Frågor:
    1: Ska den vara pensionsgrundande?
    2: vad ska pengarna komma ifrån.

    Själv är jag i bygg/lastbilssektorn, skulle gärna sluta jobba då det sliter på hälsan, fattar bara inte var pengarna ska komma ifrån.

    Detta kommer att gå framåt en del sedan när pengarna är slut tar man ifrån olika grupper för att finansiera det hela sen är alla fattiga. Och bankirerna som lobbar för detta och sitter på centralbanksmakten i praktiken sitter i skatteparadis. Samma historia som de senaste hundra åren, detta är gammal ”hederlig” kommunism/socialism a’ la bankirklassen i ett ”nytt” skal.

    Eftersom pengar inte finns i obegränsade mängder kommer någon förr än senare att få betala, vem av oss som jobbar hårt ställer upp, någon?

    Luktar Obamacare tycker jag.

  • @Brynolf Flonyr

    Det finns alla möjliga varianter, men de jag läst om har huvudsakligen haft rätten att tjäna pengar utöver basinkomsten upp till en viss summa utan avdrag i sin idé. Några tusen vill jag minnas att Enhets tidigare förslag hade som gräns.

    Personligen tycker jag att det är solidariskt att avstå basinkomst över en viss summa eftersom individen då uppenbarligen klarar sig själv. Barnbidraget kan jag t ex tycka är orättvist, och är ju ett resultat av socialdemokraternas rädsla för fattigdomsstigmatisering. Många familjer kan ju spara stora pengar till sina barn varje månad även utan barnbidrag, så för min del verkar det slösaktigt att dela ut till kreti och pleti när det samtidigt är så svårt för en sjuk människa att få sin försäkring utbetald.

    Många hävdar dock just rättviseargumentet mot en inkomstrelaterad basinkomst, och tycker att alla ska ha samma kronor och ören oavsett utgångsläge. Diskussionerna håller ju i alla fall systemets aktörer sysselsatta tills den dag då våra globala herrar bestämmer sig för ett system som de anser bäst för dem. Det blir ju sedan marionettpolitikerna som får framföra deras vilja till folket.

    Förresten såg jag för länge sedan ett nyhetsprogram med en intervju med en representant för trilaterala kommissionen, och jag har letat på youtube efter klippet. Han hävdade att kommissionen sedan tidigt 1990-tal insett att en basinkomst skulle bli nödvändig tids nog. Vi kan räkna med att den kommer nu när systemet havererar. Effekten av ett globalt ekonomiskt haveri blir ju ofrånkomligen att de som hittills haft fina uppdrag i systemet (läs ekonomer, jurister, ingenjörer) kommer att inse att de kanske också kan komma att behöva en basinkomst.

  • Håller med Jan Norberg i allt det han framför med det undantaget att jag är för medborgarlön. Medborgarlön vänder det sig till alla människor som på ett eller annat sätt inte har eller kan finna sin plats i samhället. Den grupp av dels missbrukare samt dels människor med grav psykisk ohälsa som jag ägnat mer än halva mitt liv åt att i yrkeslivet hjälpa. Läser man Jan Norberg argument så framgår det med all tydligt att aspekterna är sprungna ur en besutten medelklass, så långt ifrån marginalensmäniskor man kan komma.

    Det handlar om värdighet. Om att samhället syn på de människor som aldrig kommer att kunna fungera i vårt toppeffktiva samhällsapparat.

    Vill lyfta fram de Italienska brukarkollektiv: San Patrignano Community, som spritt sig över världen som ett bra ex på vad medborgarlön skulle kunna åstadkomma om många människor med ytterst små medel går samman för att återta kontrollen över sina söderslagna liv. Exemplet finns även i Sverige med Bastakollektivet som jag väl känner till http://basta.se/om-basta/

  • Jag förstår fortfarande inte följande:
    Kan de som har en medborgarlön jobba lite extra för att få ytterligare inkomst eller är det antingen eller som gäller? Alltså, arbete eller medborgarlön?

  • @Jan Norberg

    Enhets tidigare förslag påverkade endast jobbskatteavdragen, för övrigt handlade finansieringen om avveckling av kontrollmyndigheterna, alltså de som idag anställer orderföljare för att utöva förtryck på folket. Det förslaget var på så sätt mer konkret och lättare att se kvittningen med.

    Bidrag? Det är väl det vi idag betalar till bolagsmyndigheterna för att de ska utöva folkförtrycket åt oss skattebetalare?

    Det är nog där skiljelinjen går i basinkomstfrågan – alltså om vi skattebetalare har rätt att utse förtryckare som i alldeles för många fall undanhåller folkets försäkringspengar, eller om vi av humanistiska skäl ska acceptera en mindre basinkomst (jag såg att Enhet editerat ner förslaget från 11 000 netto till 8 000) på bekostnad av de som skulle fått mera genom sin försäkring om de hade kunnat vara säkra på att få den utbetalad.

    Det är när det inte finns pengar till de sociala skyddsnäten som de fattigaste får betala på ett eller annat sätt. På så sätt befäster ju basinkomsten slavsystemet, men den säkrar iaf överlevnaden för alla som inte får något idag p g a uteblivna försäkringsutbetalningar.

    Tids nog kommer människor i den stundande arbetslöshetens tsunamihöga kölvatten att tvingas bli mer kreativa av ren självbevarelsedrift. Alla historiskt stora kriser har pressat fram stora kreativa lösningar. Problemet när lönearbetsparadigmet faller samman är att folk tränats att inte tänka kreativt, utan att koppla av vid TV:n och äta skräpmat. Det finns alltså ett gap mellan de två systemen som måste överbryggas för att folk inte ska ta livet av sig eller bli sinnessjuka.

  • @Carina Agrell 13 Maj, 2018 at 15:01

    Kollade länken och allt jag kunde finna var ju i vanlig ordning flum, flum och åter flum.

    Fördumningen av det svenska folket har gått ganska långt när vuxna människor på fullt allvar tror att pengar går att trolla fram ur ingenting, suck…

    Bidragsmentaliteten sitter numera så djupt i den svenska folksjälen att det från tid till annan tar sig rent bisarra uttryck såsom tex medborgarlön.

    Jag passar också på att försöka svara på sign Eriks fråga till mig om vilka som skall betala för ev medborgarlön.

    Om du själv suger på frågeställningen Erik och samtidigt funderar lite över varför du frågar dig vem som skall betala. Det betyder i min värld att du utgår i från att det är någon annan än du själv som skall betala, eller hur?

    Det är på det filosofiska planet här som grundfelet ligger, dagens bidragsmentalitet har utvecklat en syn på att det alltid är någon annan som skall betala för vad jag själv anser mig ha rätt till. Dvs NAP-syndromet, Någon Annans Problem.

    Och mycket riktigt så säger tex partiet Enhet att man skall öka beskattningen av företagens vinster och att öka beskattning av naturresurser. Ogenomtänkta kommunistiska drömmar i bästa Miljöpartistil.

    Skulle vi i Sverige försöka oss på denna modell så blev företagens svar att flytta sin verksamhet dit där man INTE blir beskattade enligt denna modell, det råder skattekonkurrens på jorden och gör att de värsta kommunistiska avarterna kan hejdas redan på idéstadiet.

    Att föreslå ytterligare beskattning av naturresurser gör ju frågan om vilka som äger de mesta av jordens naturresurser till ett central fråga. I Sverige är ju fortfarande en bedövande stor del av naturresurserna ägda av Staten. Skall då Staten betala skatt till sig själv eller hur tänkte man sig detta??

    Att produktion baserad på naturens resurser skall konkurrera på en världsmarknad gör ju att en ökad beskattning reducerar Sveriges möjligheter att exportera sina produkter. Men sånt är väl inte så viktigt i en kommunists värld.

  • Jag har besökt ”Enhet” i Linköping. Den som röstar på Enhet är idag grundlurade, eftersom partiet, helt utan logiska eller ens känslomässigt korrekta motargument, vägrar att medverka till bred folklig regnbågsallians och valsamverkan mot 4%-spärren i EN ”enhet”. Partiet Enhet är därför tyvärr ett kast med liten valsedel rakt ned i papperskorgen som de flesta småpartier.

    Det är ingen åsikt, men ett övertydligt faktum. Valsamverkanspartiet är däremot en ”enhetlig” väg framåt för alla medlemmar i alla partier som är intelligenta nog att inse den saken.

  • Finansieringen finns redan genom ett stegvist införande för de med minst inkomster först i tre etapper upp till 14 000 kronor brutto och 11 000 netto. Från 16 000 kr reduceras basinkomsten för att upphöra vid en övre gräns. Jag minns tyvärr inte exakt vid vilken summa.

    Samtidigt monteras kontrollmyndigheterna ner stegvis, t ex CSN, AF, det kommunala försörjningsstödet, pensionsmyndigheten osv. Allt sker inom det befintliga systemet och ger en vinst redan första året.

    Som Mike Blixt och andra påpekar, så bör vi kanske tänka lite vidare än enbart till den egna situationen just nu. Vad ska t ex våra barn och barnbarn leva av när robotar sköter stora delar av samhällsfunktionerna. Vidare har vi rätt att överleva eftersom vi är födda. Det föreliggande systemet är konstruerat för konkurrens och utslagning. Finns ditt jobb i morgon? Vad är det som säger att inte du som nu slavar för en liten framtida pension ur dränerade fonder, skulle kunna komma på en riktigt bra idé om du bara fick vara ifred och utveckla den?

    Bra skrivet, Erik!

  • Att högerskribenterna som ringlat sig in här ovan har skräck för medborgarlön och bidrag är fullt förståeligt. Ha sympati med dem! Det är en del av den borgerliga indoktrineringen genom fulmedier och borgerliga tankesmedjor, men Karl Marx verkar ha rätt. En ny tid är på väg nu.

    Tittar vi rent objektivt på utvecklingen öppet och skeptiskt så är det automatisering och robotisering som sänkt arbetstiden allt mer rent historiskt. Numera flyttar fabriker t.o.m. tillbaka till väst från u-länder för robotar behöver ingen lön alls. Robotar skapar ingen arbetsgivaravgift heller, de insjuknar aldrig och klagar heller aldrig. Inga demonstrationer om löneökningar eller arbetsmiljö är heller att vänta.

    Samtidigt har eliten uppfunnit olika meningslösa hittepåjobb åt medelklassen, ofta ett berg av byråkrati och ifyllande av olika meningslösa atabaser, men mer tillväxt av onödigt bajs är ologisk. Sänkt arbetstid och mer rekreation är logiskt, sedan även medborgarlön naturligtvis eller tidiga pensioner, friår etc., men det finns några fallgropar:

    1. Frihandelsunioners ”race to the bottom

    2. Sekters överbefolkning som bevisligen inte kan vara ekologiskt hållbart rent matematiskt

    3. AI:s hot mot mänskligheten om vi människor inte kontrollerar det hela och kontrollen övergår i fåtalet morbida psykopaters kontroll.

    Ovanstående tre punkter kan skapa kaos och revolution som krossar allt, redan innan nästa supervulkan eller större asteroidnedslag, vilket vore onödigt.

    Den uppenbara lösningen heter upprättande av nationalstaten, allt mer medborgarmakt över företagen genom direktdemokrati och värnandet av den ekologiska hållbarheten inkl. en- eller tvåbarns-politik då det behövs, som i Kina. Medverka till det och rösta för det!

  • Jan Norberg
    12 Maj, 2018 at 15:50

    Jag tycker om att läsa det du skriver. Fast ibland vill jag även fråga dig. Har du sett denna synvinkel?.

    Jag ska börja i slutet av din text. Människan är lat, jo det har du rätt i men det finns också väldigt många som idrottar för skojs skull, Sedan har vi cd spelare eller varför inte bara youtube/musik! Och ändå sitter folk med sina instrument timme in och ut i åratal. Människan är lat?. Nja.

    Sedan att det skulle vara skattebetalarnas ansvar är ju också en fix idé.

    Något jag har tagit upp här tidigare är,
    Vem ska betala 1 miljon yrkeschaufförer när de byts ut mot förarlösa fordon och hela vinsten går till ledningen. De som betalar lön till chafförer så de i sin tur kan ställa mat på bordet åt sina barn. Får sparken och så kan ledningen istället göra avdrag för inköp av jättedyra lastbilar och behålla chafförslönerna själv.

    Vore det inte ganska smart att diskutera denna fråga före vi godkänner förarlösa fordon.

    Betalning av medborgarlön.

    Skattebetalarna nej,

    VINSTTAGARNA?!!.

    Klotter eller poesi. Erik G.

  • Det jag alltid undrar men aldrig ser förklarat är hur det är tänkt att fungera i praktiken. Ska man kunna få en s.k. medborgarlön och sedan jobba lite extra, för att ha lite mera att röra sig med, eller försvinner denna ”gåva” så snart man tar ett lönearbete?

    Jag tycker inte att förslaget verkar vara riktigt genomtänkt men om man kallar det för medborgarlön då ska banne mig alla medborgare få ta del av den, oavsett om man jobbar eller ej. Annars blir det ju per definition ett bidrag för de som inte vill , kan eller får arbeta.

    För att kunna diskutera medborgarlön på ett seriöst sätt behövs fler konkreta punkter som beskriver hur det är tänkt att fungera på riktigt.

  • Jag blir snart galen av alla smygsocialister och drömmare som utan minsta vidhängande förklaring anser att medborgarlön är ett realistiskt förslag, kan det bli mer tokigt.

    Mike B tycks, precis som så många andra, anse att skattemedel trollas fram ur samma hatt som kaninen.

    Innan jag tar mig an argumentationen emot så skall jag kort säga att det enda vettiga med ett förslag om medborgarlön är att det rent tekniskt och administrativt minskar rundgången i de sk transfereringssystemen, men det är också det enda positiva.

    Mike B verkar inte ha tänkt klart ännu, han pekar på att medborgarlön skulle kunna finansieras av minskat slöseri med skattemedel. Men för böveln ange då åtminstone vilka områden det går att spara skattemedel på. Det är en hygienfaktor om man som Mike B lägger fram så pass radikala förslag.

    Förslaget för medborgarlön borde ju, tvärtemot vad Mike B tycks vilja framhålla, drivas av de krafter som skapar initiativkraft för att tjäna pengar. Människor blir passiviserade av bidrag (läs medborgarlön).

    Det finns ett gammalt talesätt, när krubban är tom så börjar hästarna bita varandra. Dvs det går ju väldigt bra att sitta och ha åsikter om det ena och det andra utan att på minsta sätt förstå vad som driver människan att överleva.

    NAP (Nån Annans Problem) är ett begrepp som verkar ha etablerat sig i bland de yngre människorna i Sverige, Mike B är därvidlag inget undantag.

    Ur bidragstagarens perspektiv spelar inte semantiken så stor roll, dvs vem som betalar. Men från dem vilka med sitt hårda arbete skall dra ihop pengarna för att finansiera detta känns det nog som ganska orättvist att låta skattepengar i ännu högre grad och på ett mer legitimt sätt landa i fickorna på de vilka inte anser det mödan värt att själv arbeta för sin försörjning.

    Redan i dag finns ett kraftigt folkligt motstånd mot att tex massinvandringen dräller bidragspengar omkring sig utan minsta krav på motprestation, är det då vettigt att utöka den idén ytterligare??

    Ta bort alla bidrag och tvinga fram urkraften hos ett folk som i alla tider kunnat ta vara på sig själva och sin familj. När min föräldrageneration byggde upp Sverige så fanns inte särskilt många bidrag att räkna med, man fick kämpa på och rätta munnen efter matsäcken. Att leva på andra var skamligt och borde vara det även nu, men såna som Mike B tycks anse att arbete endast är för dumma j-vlar och hästar.

    Glöm aldrig att människan är av naturen lat och bekväm, allt som underlättar för individen utan krav på motprestation kommer att välkomnas av dem vilka anser att andra kan betala för sitt eget uppehälle.

  • Lämna ett svar