Torbjörn Sassersson är grundare av NewsVoice som startade 2011. Torbjörn har arbetat inom media sedan 1995. Han har en fil kand (1992) inom miljövård från Stockholms Universitet. Stöd hans arbete genom en 
Denna video sammanställer allt du behöver veta om hur sociala medier – särskilt Facebook – stjäl din hjärna och håller den fixerad vid att ständigt kontrollera hur andra uppfattar dig och ditt liv samtidigt som ditt beteende säljs inom ramen för en lönsam ”uppmärksamhetsekonomi”.
Dagligt användande av sociala medier gör att din hjärna får ständiga dopaminbelöningar nära samma nivåer som drogmissbrukare håller sig höga på kokain och om din hjärna inte får dessa kontinuerliga belöningar riskerar du att drabbas av ”social media depression”.
Uppmärksamhetsekonomi
Genom att konstant jämföra ditt livs höjdpunkter med andras liv fragmenterar du ditt liv till i ett sökande efter gillande och uppmärksamhet medan alla data om dig och allt du gör, sparas och säljs eller delas (the attention economy) på den öppna marknaden bestående av industrier och myndigheter.
Den social medieindustrin hyr in ”uppmärksamhetsingenjörer” (attention engineers) från spelindustrin för att öka de sociala mediernas psykologiska makt och magnetiska kraft på ditt sinne.
I slutet av videon tillfrågas Facebooks grundare Mark Zuckerberg under en hearing om han skulle känna sig bekväm med att berätta på vilket hotell han sov på senaste naten. Han svarar: ”No!”.
Text: Torbjörn Sassersson | Videoredigering: Navid Bakhshayesh, Absolute Motivation
Relaterat
- DI: Andreas Cervenka om uppmärksamhetsekonomin
- NewsVoice om Facebook
@Liz – Jag vill inte ha någon arg diskussion om vem som har rätt. Jag har redan i mitt ursprungliga inlägg sagt att jag kan ha fel. Och jag kan inte i min vildaste fantasi förstå hur man kan bli så pass upprörd som du synes bli av den enkla åsikt som jag yttryckte. Sedan undrar jag om du förstod vad de sade i videon? Jag tycker iaf. att det är lite ironiskt att de beskriver hur facebook gör att folk tar in information fragmentariskt och sedan är videon som ska beskriva detta fenomen fragmentariska meningar från ett tiotal olika personer. . Det är min åsikt och du behöver inte hålla med. Och om du tror att mitt inlägg är något slags påhopp på Newsvoice så har du fel. De förmedlar ju bara videon i sig och är inte ansvariga för hur den är gjord. Jag tycker faktiskt att artikeln är bättre än själva videon. (fast den den kunde varit lite längre) Jag gillar Newsvoice!
Låtom oss befria våra datorer från Facebook-scripts och Facebook-knappar! Tillägget NoScript till Firefox är utmärkt för den som vill se vilka sidor som vill köra vilka scripts på din dator.
Själv tycker jag att det är tråkigt att WordPress.com vill köra Google.com-scripts, men med tillägget NoScript i Firefox så kan alla som vill det, blockera dem.
Ett tal i gammal inspelning av Robert Welch (ej musikern) om marxismens övertagande av USA. Utan musik, i talat alltså. Inledningen i är Hollywoodiserad naturligtvis.
https://youtu.be/AZU0c8DAIU4
Så här bör ett reportage låta. Att behöva kämpa med två ljudkällor samtidigt måste ha en avsikt det också.
@Göran Syd: Har du ett bättre förslag? Apropå inte ”kunna med..” kan jag inte med de som kritiserar utan att bidra med förslag till lösning. När du hävdar att amerikanska dokumentärer är ”fragmentariska” undrar jag vad du menar här med det svengelska ordet? Är dokumentärerna sönderplockade, trasiga på något sätt? Säjer de inte tillräckligt?
Har du tänkt på att det må bero på att de som läser Nätinlägg ofta gör det på en liten mobiltelefonskärm i bil, buss, tåg, flyg? Hur mycket icke-fragmentarisk information tror du att dessa Nätläsare orkar med att absorbera? Det finns praktiska anledningar varför Nätinformation presenteras i korta ”bytes”. Det har nämligen visat sig sedan Nätets begynnelse att ingen tycks ha tid med mer ty ögonen orkar inte och därmed icke hjärnan heller.
Om folk sen lade av med att hänga på Nätet hela tiden skulle de kanske ha tid med bättre och mindre fragmentariska dokumentärer som även du ”kunde med”. De finge väl utges i riktigt bokform då, vem skulle annars ha tid att läsa dem, eller hur?
Mitt förslag till lösning: Hoppa av sociala medier och se om någon saknar dig. Du må eventuellt få vänner i kroppslig form vad det lider, det kan vara riktigt trevligt!
Jag skulle vilja påstå, jag kanske har fel. Men dessa amerikanska ”dokumentärer” är precis så fragmentariska som det de kritiserar. Jag kan inte med sånt här med nån slags musik som säger åt dig att du ska känna på ett visst sätt. Det är möjligt att de har ett bra meddelande de vill framföra men det ska inte göras på detta sätt enligt mig.