Mohamed Omar: ”ingenstans är svenskhatet så starkt som inom den salafistiska rörelsen”

Den 28:e juni publicerade NewsVoice utdrag i artikeln ”Försvarshögskolan: Antalet radikala jihadister i Sverige har tiodubblats” ur en rapport beställd av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Nu har Mohamed Omar på DGS kommenterat rapporten.

Text: Mohamed Omar | Artikeln från det Goda Samhället är återpublicerad med tillstånd från redaktör Patrik Engellau på DGS.

Här på Det Goda Samhället har jag skrivit om salafismen sedan våren 2015. Jag försökt visa att denna riktning inom islam är ett problem. Nu har Försvarshögskolan, på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) släppt en rapport som kartlägger salafismen i Sverige: ”Mellan salafism och salafistisk jihadism – påverkan mot och utmaningar för det svenska samhället”.

Jag har läst rapporten, som skrivits av bland andra terrorforskaren Magnus Ranstorp. Den innehåller ingenting som jag inte kände till tidigare. Mycket har redan kartlagts av journalisterna Per Gudmundson och Magnus Sandelin. En del fanns i Hanna Gadbans bok Min jihad från 2015, annat i Johan Lundbergs Ljusets fiender från 2013. Men rapporten samlar alla relevanta fakta på ett ställe och ger en bra bild av läget.

Vad är salafism?

Ordet ”salaf” är arabiska och betyder ”föregångare”. Salafismen är en väckelserörelse inom sunnitisk islam. Man vill gå tillbaka till vad man tror är dessa föregångares ursprungliga islam, en religion som är ren från sentida tillägg och påfund. En central gestalt inom salafismen är Muhammad ibn Abd al Wahhab (1703-1792). Hans folk bekämpade – både genom predikan och heligt krig, jihad – den tidens islam i Arabien. Hans lära finns sammanfattad i boken Kitab at-Tawhid, Enhetens bok, en bok som fortfarande studeras av dagens salafister. Där görs en mycket sträng tolkning av monoteismen, Guds enhet.

I rapporten görs det tydligt att inte alla salafister är militanta. Alla tror visserligen på jihad och hyllar profeten Muhammeds heliga krig, men de menar att man som enskild muslim inte kan ta till vapen, utan att kriget måste utropas av en legitim ledare.

Därför ägnar sig dessa salafister åt mission och undervisning i stället, i syfte att stärka sin egen salafism och att utbreda läran. De delar dock grundläggande tro och värderingar med jihadistiska grupper som menar att det är riktigt att här och nu ta till vapen för att för att störta demokratin och införa kalifatet. ”Alla salafister är inte jihadister, men alla jihadister är salafister”, som det står i rapporten.

Rapporten visar att både den missionerande och den militanta, jihadistiska salafismen växer kraftigt i Sverige. Varför sker inga protester? Varför står inte folk vid de salafistiska manifestationerna och skanderar ”Inga salafister på våra gator”? Jag tror det beror på den respekt vi har lärt oss att vi ska ge till andra kulturer. Vi har fått lära oss av etablissemanget att vörda och högakta icke-västerländska kulturer, och den som inte gör det är inskränkt, till och med rasist.

Om jag ger mig på ”rasister” så vet jag att jag kommer få ryggdunkar och applåder av dem med makt i samhället. Jag kanske till och med får bidrag för min ”antirasistiska kamp”. Men om jag kritiserar salafism, så kanske jag blir betraktad som ”islamofob”.

Jag kanske råkar uttrycka mig klumpigt. Då kan jag blir uthängd av Expo och bli sparkad från jobbet. Jag kan till och med bli straffad för ”hets mot folkgrupp”. När det kommer till de gamla vanliga ”rasisterna” kan man dock säga vad som helst. Lagen om hets mot folkgrupp gäller inte majoritetssvenskar.

Dessutom kan inte svensken så mycket om salafism. I skolan, i medierna och av politikerna får man höra att man ska hata ”rasister”. Man ska hålla utkik efter alla tecken på ”rasism” och ”rasister” ska frysas ut, hängas ut och jagas bort. Men man får inte höra något om salafister. Så kunskapen är liten och medvetenheten låg. Och på grund av det mångkulturella splittringssamhället så lever muslimerna med invandrarbakgrund i sina egna samhällen. Många majoritetssvenskar vet inte vad som pågår där.

Är det något Sverige lider av idag, så är det svenskhatet. Hela det gamla etablissemanget tycks tävla i att nedvärdera svensk kultur. Köttbullarna är turkiska. Jultomten också. Att Sverige med sin lilla befolkning närmast är ett underverk med sina framgångar inom litteratur, konst, musik, vetenskap och teknik, ska inte nämnas alls. Här var alla barbarer tills massinvandringen kom berikade oss med ingenjörer från Somalia och Afghanistan.

Och ingenstans är svenskhatet så starkt som inom den salafistiska rörelsen. Där hittar man det religiösa, fanatiska hatet mot svenskt kultur. Men lyssnar man på det gamla etablissemanget så är det islamofobin som måste bekämpas med miljontals skattekronor, medans inte ett öre går till att bekämpa detta svenskhat. Man skulle kunna tro att det var en så kallad islamofob som körde lastbilen på Drottninggatan och inte en fanatisk, svenskhatande jihadist.

Det är dock en sak som saknas i salafistrapporten. Och det är inte en liten sak. Jag tänker på frågan om invandringen. Man har skrivit en 250-sidors rapport om salafismen utan att nämna och undersöka roten till problemet, nämligen massinvandringen från islamvärlden. Salafismen, och islamismen överhuvudtaget, är ett invandringsproblem. Islam är en invandrarreligion. Utan etablissemangets ansvarslösa invandringspolitik hade vi inte haft denna växande salafism. Om vi ska komma till bukt med problemet måste första åtgärden vara asylstopp, sen får man titta på andra verktyg, som till exempel stimulera återvandring för dem som inte känner att Sverige är deras hemland utan hellre lever i ett kalifat.

I en ledare den 29 juni i den liberala tidningen Upsala Nya Tider under rubriken ”Salafismen har ingen plats i Sverige”, skriver man:

”Ännu mer forskning behövs om dessa parallella strukturer som inte har någon plats i ett demokratiskt samhälle.”

Bara för att nästa dag återgå till att heja på massinvandringen. Det går inte ihop. Man kan inte ena dagen säga att alla är välkomna och andra dagen att salafister inte har någon plats i Sverige.

Har man massinvandring från islamvärlden, så får man salafism. Och massinvandring är inget bra sätt att hjälpa världens flyktingar. Vi kan hjälpa fler för mindre pengar i närområdet.

Upsala Nya Tidning och andra vänstermedier är medskyldiga till att salafismen har kommit hit och fortsätter att breda ut sig bland muslimska ungdomar i framför allt våra mångkulturella områden. Efter decennier av propaganda för ansvarslös invandringspolitik saknar dessa medier  trovärdighet. Minst sagt.

Text: Mohamed Omar