Torbjörn Sassersson är grundare av NewsVoice som startade 2011. Torbjörn har arbetat inom media sedan 1995. Han har en fil kand (1992) inom miljövård från Stockholms Universitet. Stöd hans arbete genom en 
NASA har annonserat att de ska försöka finna intelligens i universum genom att söka efter teknosignaturer, tecken på andra civilisationers aktiviteter på och runt exoplaneter i andra solsystem, skriver NewsWeek.
Människan har sedan vi uppfann radion för drygt 100 år sedan oavsiktligt sänt signaler ut i rymden som visar att vi börjat utveckla kommunikationsteknologier. Andra civilisationer kan hypotetiskt ha uppmärksammat dessa som teknosignaturer. På samma sätt borde vi på jorden kunna plocka upp teknosignaturer från andra planeter, resonerar NASA.
Bara i vår egen galax Vintergatan beräknas det existera 40 miljarder (40 billion Earth-sized planets) jordliknande exoplaneter inom den zon som möjliggör flytande vatten, dvs förutsättningen för samma typ av livsutveckling som på jorden. Vintergatan är sedan bara en av 100 miljarder galaxer.
Nu söker NASA ett godkännande från den amerikanska kongressen för att starta ett projekt som ska finna ”advanced alien life-forms” alltså avancerade främmande livsformer ute i vår egen galax. Tanken är att NASA ska samarbeta med privata företag för att finna dessa planeter med civilisationer liknande vår, andra världar i en tidigare eller senare grad av utveckling.
Vad som sedan ska ta form är det nog ingen som vet, men NASA verkar åtminstone vara trötta på att bara söka efter bakterier (red anm).
Text: Torbjörn Sassersson | Illustration: Billion Photos. Licens: CC0. Wallpaper.wiki
Källa
- NewsWeek: ”NASA has announced a new plan to look for advanced alien civilisations: Technosignatures”
Gud är nog ingenjör. Isf är universum ett teknologiskt projekt i sig själv. Det innebär troligen att universum måste prova ut sig fortlöpande för att uppnå den höga definition som vi av erfarenhet vet är förhanden. Och att universum kanske inte visar upp mellantillstånden utan ist presenterar en serie färdiga och utprovade scenarier. Vi vet att vid närmare betraktande har materien vågnatur men i vardagslag märks det inte.
Man kan jämföra med en (framtida)högupplöst datasimulering. Undersöker man den närmare märks det att den är atomiserad, består av en diskret serie enskilda renderingar. Men normalt märks inte det.
I det fallet vet vi hur den alstras genom en underliggande elektronisk ’matrix’.
Men om universum som helhet har ngn grad av analogi med detta inbegrips även tid och rum i det som simuleras. Det är analogt med hur en avatar i ett dataprogram skulle uppfatta hårdvaran som generar avataren. Avataren om den är intelligent kan föreställa sig hårdvaran men aldrig sträcka ut handen och känna på den. Om avatarens värld utvecklar hög vetenskaplig nivå kan den räkna ut hur hårdvaran skulle ställas in för att generera tex avlägsna rymdresor på nolltid. Men avataren kan inte själv komma åt hårdvaran och göra inställningar. Om programvaran är självmodifierande blir det lite intressantare. Möjligen kan avataren då bemäktiga sig kontrollen över sin matrix.
Men det hänger samman med begreppet determinism/indeterminism på ett svåranalyserat vis.
Det är intressant och naturligt att de flesta utgår från vad de tror sig veta, nämligen att VÅR teknik är den enda som finns, att just VÅR kunskap täcker hela spektrat av kunskap i Universum. Kanske är detta inte helt sant? Även om svenska akademiker vill förmedla den bilden.
Det skulle ju kunna finnas helt andra kunskapsnivåer, en helt annan förståelse för Universum hos andra civilisationer (de kanske t.o.m gör skäl för beteckningen civilisation…).
Att jag och många med mig på ett eller annat sätt varit i kontakt med dessa civilisationer och fått se och uppleva saker som en ordinär person på den här planeten inte ens har ord för att beskriva, är liksom en helt annan sak. Jag har deltagit i ett arbete där vi vägletts av folk utifrån och successivt fått vår världsbild rejält utökad och detta är ändå bara en liten del av vad de själva förstår.
Så visst kan de ta sig hit på ”nolltid”. Det finns möjligheter långt bortom dagens fysik. Framförallt, de andra har en etik och en livssyn som får oss att se ut som bakterier.
He-he. Bra kommentar. Precis så kan det ju såklart vara.
Kan inte vi som lever på denna planet bara vara glada för det, och därför hålla oss här. Det finns otroligt mycket kvar att utforska där vi själva bor, om man nu har det behovet av att förstå varför och hur…..
Själv är jag nöjd med att befinna mig här där jag är, och vill såklart att tillvaron här skall vara så bra som möjligt. Alltså inte förstöra/destruera vår kultur och vår planet.
Till 0Space:
Var god läs kommentarsreglerna, max 300-400 ord per kommentar. Din kommentar var på över 1000 ord.
Reglerna: https://newsvoice.se/kommentarsregler/
Jag återsänder därför din 1000-ordskommentar intakt till den e-postadress som du uppgivit.
Fundera på hur du kan korta ned din text till max 300-400 ord eller skicka in en debattartikel med vilken du måste inkludera ditt riktiga personnamn och ett porträttfoto.
/ redaktören på NewsVoice
0Space: Du har uppgivit en falsk epostadress:
”This is the mail system at host s554.loopia.se.
I’m sorry to have to inform you that your message could not
be delivered to one or more recipients. It’s attached below.
hartvigronnow@mail.com: host mx01.mail.com[74.208.5.22] said: 550 Requested”
Sylthammar igen?
myrstudie-hypotesen kan man dra ut. Vilken enskild biomassa dominerar värden om vi räknar efter dess vikt? elefanterna? Nej, myrorna! Skulle vi väga alla myror, skulle dess vikt sammantaget överstiga alla andra enskilda livsformers vikt. Insekterna är i alla kategorier den mest framgångsrika livsform som jorden någonsin skådat. Insekterna har överlevt alla katastrofer jorden genomlidit och ingen livsform kommer någonsin att överleva dem eller på annat sätt ta dess dominerande plats.
Det enda livsform förutom människan som upprättar och bygger megasamhällen är myrorna. Betänk även att dess invånare är fanatiskt lojalt indoktrinerade, ytterst aggressiva samt att alla är halvsyskon med varandra då alla har en samma moder; de lever alltså i ett strikt matriarkat. I någon mening i en superfemenistiskt samhällsform som visat sig ytterst effektiv.
Skulle jag lägga en slant på den ultimata livsformen som utan konkurreras har den störst chans att leva och befolka en planet sett genom den geologiska tiden, skulle det utan tvekan vara myrorna.
Ale, du har verkligen mycket kunskap och visdom. Alltid lika intressant att läsa dina analyser och förklaringar på grundfundamenta och dess samband.
Tyvärr saknar jag själv denna breda och djupa kunskap som du har. Därför har jag såklart svårt att diskutera/argumentera med dig i dessa stora universella frågor. Men det behövs heller inte, då jag som allra oftast håller med dig!
Men det är som sagt alltid lika inspirerande att läsa det kloka du skriver. Tack!
Jag tror i och för sig att bakterier är både äldre och mer resistenta även om de inte bygger samhällen utan mer har en samhällsförstörande funktion fyra år i taget. 🙂
Enligt vetenskapen, om den nu då stämmer, så är vår egen galax 100 000 ljusår bred och 10 000 ljusår tjock. Vilket betyder att det tar lika lång tid för radiosignaler att färdas såväl bredd som tjocklek. Skulle bli ett ”samtal” med mycket lång pinsam tystnad. Är någon därute så avancerad att de kan överbrygga tid och rum så kommer de på sin höjd studera oss på samma sätt som vi själva studerar t.ex. myror. Men vi försöker inte kommunicera med myrorna.
Det är många som kör med den där nedsättande myrhypotesen, men jag tror inte vi ska underskatta oss själva och inte heller underskatta deras förmåga att uppskatta oss. Vi kanske tom är släkt. Varför skulle vi se ner på våra egna barn i släkten? Vi älskar alla små barn om vi är normala.
Med tanke på tillståndet i vår värld så blir man som människa inte direkt särskilt imponerad. Om en annan livsform har hunnit utveckla ett försprång på t.ex. ett par miljoner år, utan att utplåna sig själva, så är vi i deras ögon inte ens underutvecklade myror. Det ligger inget nedsättande i denna realitet.
Tittar man sen på hur vi människor beter oss mot svagare grupper ur vår egen art och hur vi behandlar andra mindre intelligenta arter vi delar vårt livsrum med, så får vi ju hoppas att detta inte är något universellt beteende. För då ligger vi nog lite risigt till.
Sen är det inte alla människor som älskar barn och så finns det de som älskar barn på ett högst onormalt sätt. Har vi otur råkar vi ut för en intergalaktisk hyperintelligent art med anlag för artöverskridande ”myrofili” eller så kanske de bara föredrar oss kryddigt marinerade och välgrillade. Då föredrar jag själv mer myrstudie-hypotesen. 🙂
Sture b, om man tänker sig en samhällsapparat som skulle kunna konkurrerar ut vår desillusionerade värld (”Tittar man sen på hur vi människor beter oss mot svagare grupper ur vår egen art och hur vi behandlar andra mindre intelligenta arter vi delar vårt livsrum med”) styrandes som den är av diverse pennings – och makthungriga människor utan empati, skulle det vara just det matriarkala myrsamhället med dess absoluta krav på tyst lojalitet styrandes av likavärdesprincipen samt jämlikhetstänket, som troligen är den starkaste kandidaten. Här behövs inget språk. Således kommer aldrig någon debatt igång. Olika åsikter, värderingar o.s.v. behövs inte längre. Alla varelser är i någon mening klonade med samma anmoder som modell. Alla lika varandra i och med alla är kopior av varandra.
Om vi utgår ifrån den mest framgångsrika arten alla kategorier som överlevt längs, är och förblir det myrsamhället. Ingen utvecklings sker, annat än den långsamma evolutionära. Ett statiskt konservativt samhällsapparat som bara överlever. Varför skulle en sådan civilisation inte vara mer tänkbar kandidat? Varför måste vi hela tiden tänka oss en högre stående civilisation? Varför inte istället tänka i termer av överlevnadslängd istället och kalla det för en högre civilisation – just med tanke på dess framgångsrika överlevnadslängd?
Tänk om det är dessa tankar som styr feministerna? Tänk om det är ett sådan scenario dem tänk ut åt oss? Att inskränka manligheten till ett minimum, var enda livsuppgift är den kort parning? Katastrof för manligheten, men en triumfer de få utvalda. Att bli född och fostrad i yttersta överklassen. Inte behöva arbeta en dag genom hela livet utan enbart ägna hela sin uppväxt, genom barn- och ungdomsåren, för att få leva ut sina lustar, för att sedan dö lycklig ovetandes om både arbetes förlamande tyng och krigs fasor!
Visst kan man filosofera om högre och lägre stående civilisationer utan att lägga någon värdering i deras intellektuella förmågor. Jag har inget emot myror och är fullt medveten om att de har för egen del varit ett väldigt framgångsrikt koncept. Men om vi skulle kunna få kontakt med någon annan civilisation i universum, om då jorden inte är platt och innesluten i en ”snöglob”, så måste den civilisationen vara högteknologisk eftersom vi själva troligtvis inte ens varit på månen. Vem vet, det kanske kommer högteknologiska myror genom ett maskhål.
Jag har sagt det tidigare, men jag skriver det gärna igen; Du skriver förbaskat bra och insiktsfullt. Hoppas att vi får se mycket av dina kloka synpunkter här i framtiden!
Just så Sture B, är det rationella svaret varför någon kontakt aldrig blir av – tid och avstånd. Kunde man komma runt detta så öppnar sig möjligheter.
Det artikeln tar upp, kräver att man tänker i två parallella tankesystem samtidigt. Dels utgå från vad vi redan vet – det naturvetenskapliga konkreta tänkandet samt dels det fantasifulla abstrakta tänkandet.
Men när vi rör oss i det abstraktfulla tänkandet kan man även applicera in de konkreta tänkandet i det abstrakta, för att göra oss föreställningar om värdar bortom vår egen fattningsförmåga. En klassiker i dessa sammanhang är ”flatland” eller plattlandet som skrevs redan 1884 av den engelske författaren Edwin A Abbott. Tanken är att plattlandet är en tvådimensionell värd som befolkas av rektangulära varelser. Tänk er en tvådimensionell värd som möter en tredimensionell värld. Den tredimensionell världen låter en boll passera genom den tvådimensionella världen. Hur uppfattar en tvådimensionell världen detta? Jo att från ingenstans uppstår en punkt, som sedan växer till en cirkel, och cirkeln bara växer och växer till den når sin maximala storlek d.v.s. sin egen diameter (radien x 2) för att sedan krympa ihop omvänt för att innan den försvinner återigen anta en punkt. I den tvådimensionella värden finns bara den enklaste av tvådimensionella varelser, nämligen trianglar. Men i plattlandet finns det även matematiker som nu böjar tänka och göra sig modeller av former som ingen tidigare har gjort. Läggs trianglar på trianglar i näst intill evighet vad händer då? Jo en exakt cirkelrund form uppstår. Nu kan dem göra sig en viss föreställning av vad som passerade deras värld. En cirkel kan klippas upp och rätas ut som en sträcka som då är lika med omkretsen, men det förklarar inte hur en cirkel kan växa eller krympa; men kan man visa att dess maximala sträcka är lika med dess diameter, kan man även räkna ut dess aria. Om man delar cirkels omkrets med dess diameter, kommer alltid samma förhållande fram – oavsett storlek på cirkel. Denna upptäckt kallar dem för pi och betecknas med symbolen π. Nu är mycket vunnet. Tänker man ytterligare ett steg så har alla cirklar alltid en mittpunkt och den är lika med dess radie. Mittpunkten och alla punkter längs cirkelns periferi ligger alltid på radiens avstånd från mittpunkten. Multiplicerar vi antalet pi med fyra x dessa radie med tre, samt delar allt med tre får vi en volym av ett klot. Tänker man sig, med stöd av dessa upptäckter, att summan av operationen (4 x pi x r x 3 delat med 3) så har vi ett matematisk förklaringen av ett klot som passerar plattlandet. Denna formel förklarar fenomenet så elegant, att ingen kan ignorera att det går att både bevisa samt beskrevs vad som skett, trots att ingen kan visualisera eller ”förstå” en högre dimension.
Jag har också läst om detta och hänger med i resonemanget. Precis som en tvådimensionell varelse inte kan förstå en tredimensionell värld kan t.ex. en myra inte förstå en mänsklig såsom denne inte kan förstå något som ligger bortom den egna begreppsapparaten. Vi är alla lite låsta av våra egna begränsningar. Möjligheter okända för oss är just bara okända för oss och bortom den mänskliga förståelsen finns det nog en hel del möjligheter.
Allt en intelligent utomgalaktisk högstående kultur egentligen behöver, är strikt enbart kommunicera med varandra, om än på avstånd. Själva resandet i fysik bemärkelse behövs inte alls. Det är en romantiserad kvarleva från upplysningen .
En möjlig väg här är att begagna sig av varje planets egen inneboende elektromagnetiska vågfrekvens (https://www.youtube.com/watch?v=PseSJoicfrg) på samma sätt som vi använder planeters gravitationen för att öka på hastigheten vid rymdsondfärder till främmande objekt.
Dagens rymdsonder är naturligtvis obemannade. Det ställer bara till massa trassel att ha omständlig och krävande biologiskt liv att sörja för. Robotar och datorer med kombinationsmöjligheter klarar av alla de uppgifter, och mer därtill, ställt mot vad biologiskt liv kan prestera.
Sedan har vi brasklappen: mötet mellan två kulturer. Det är bara att studera vad som hända med indianerna i sydamerikan under spanjorernas upptäcktsfärder. Den högre stående kulturen förgör den lägre stående. Ett annat sätt att se det på: vad är det som säger emot att vi inte redan är upptäckta av andra civilisationer, men att dessa har vet nog att inte presentera sig för oss? Allt de är intresserade av, i första skedet, är att skaffa sig information. Nästa steg är att påverka skeendet för egen vinnings skull; eller så finner dem oss så ointressanta och potentiellt farliga att det inte är mödan värd.
Ett sista scenario är att livets byggstenar ifrån av aminosyror och grundämnen strös över hela universum likt frön, och faller in genom atmosfären och vissa ”gror” och utvecklas på vissa planeter emedan detta inte sker på andra. Då blir själva ”fröspridaren” det intressanta att upptäcka och studera.
Du skriver intressant Ale. Men visst borde det också kunna vara så att om andra kulturer i universum som upptäckt oss undviker att kontakta oss för att just generöst låta oss vara ifred. Och kanks att studera hur en från början till synes väl fungerande planet går mot undergången.
Varför gjorde den det? Hur kunde det ske? De hade ju de bästa förutsättningar….
Ser några svagheter i evidensen för eventuella upptäckter av utomjordiskt liv här. Idén är god, men hur avgöra vad som är en teknosignaturer om själva teknosignatureren övergår vår egen teknikmognad? Det vore som att lämna över en sofistikerad tekniklösning till ett gäng barbarer. Dem skulle bara skaka på huvudet och ha sönder objektet för att eventuellt finna någon nytta med den, t ex som att sitta på den.
Nej, riktigt, riktigt avancerad teknologi skulle avslöjas sig i sin matematiska uppbyggnad. Allt börjar nämligen med matematiken och mönster i matematiken.
Sedan har vi två infallsvinklar som talar emot någon att någon upptäck (what so ever) kommer till stånd, nämligen: tid och avstånd. Naturligtvis finns det liv i universum, men inte samtida med vår tidräkning och inte i närheten av oss. Hur länge överlever en högstående kultur? Det enda system som vi kan studera är vårt eget och vår historia säger oss att en högstående kultur i snitt vara ca 250 år. Sedan går sker en tillbakagång – säkerligen spökar här också matematiska lagar.
En höstsående teknikkultur skulle behöva en inneboende konservatism som går i arv i varje ny generation, i närmast oändlighet för att hinna utveckla en teknologi som övervinner tid och avstånd som omvänt är närmast oändlig.
Jag talade med en atrofysiker vid Lunds Universitet. Han sa att alla signaler från radio och tv sändningar blir så utspädda med avståndet att de är helt omöjliga att snappa upp bara utanför vårt eget solsystem. Där finns inget kvar av signalen längre. Det finns inte en minsta chans att en civilisation vid vår närmaste stjärna skulle kunna lyssna på dem. För att detta ska kunna ske krävs att vi skickar en signal med en superstark sändare i direkt riktning till den planet där signalen ska uppfattas och hoppas att de lyssnar precis när den kommer fram. Men vilken intelligent civilisation har något intresse av att ägna tid och energi på att skicka superstarka signaler till andra civilisationer som de inte vet något om och därmed avslöja deras position? Det är ungefär som att mesopotamiens kulturer skulle skicka barkbåtar över Atlanten med information om hur mycket guld och rikedomar de har.
Alltså räcker det med att ha en detektor per solsystem för att uppfatta radioaktivitet. Detektorn kan sedan skicka en signal: ”nu har de vaknat här” (det hände runt 1900). Därefter skickade de ett stim av avancerade drönare som flög runt och kollade, körde lite i sicksack och var allmänt knepiga att få tag på. Efter ett styrelsemöte på planet X som avancerat 100,000 år längre än människans värld kom de sedan fram till att Jorden bör utbildas. Det sker än idag utan att vi märker något via subliminal stimuli. De väntar nu på att HBTQ-programmeringen etc gjort sitt och slutligen kan de ta kontakt, men de har bestämt sig för att inte landa på gräsmattan framför vita huset i Washington. Istället valde de att sätta upp en konferensanläggning på Mars. Vi måste helt enkelt åka dit… [Vad vet jag? Jag bor i Vällingby.]
Det förutsätter att utomjordingarna redan är utbredda över hela galaxen. För annars skulle det ju ta 100 000 år för en signal att nå från ena sidan av galaxen till den andra eller 2,5 miljoner år till vår närmaste galax. För att inte tala om hur många miljoner år det skulle ta att placera alla detektorer i alla solsystem i bara EN galax och sedan anta att de fungerar än i dag. Men i ett låååångt perspektiv är det väl i allafall teoretiskt möjligt. Då är det i så fall DESSA signaler vi ska leta efter – kommunikationen mellan utomjordingarnas detektorer. Men då gäller det att hitta en smal kommunikationskorridor och lyssna precis när den sänder… Vad är sannolikheten för det? Finns det utomjordingar som har hittat oss så bor de redan på jorden, i närheten av vårt solsystem eller kan kommunicera och förflytta sig snabbare än ljuset med en för oss okänd teknik. Allt annat vore löjligt ineffektivt.
Förmodligen blir USA-NASA:s nya projekt lika misslyckat som SETI-projektet. Kritiker menar att SETI letar efter fel våglängder, i fel områden i galaxen, som om det är dömt att misslyckas redan där. Man kan då undra om det är syftet: hitta ingenting. Vad är då vidare syftet med det nya projektet? Hitta ingenting igen? Resultatet blir att den geocentriska världsbilden cementeras, bara jorden har liv och i centrum av världen har vi naturligtvis samma land som idag har ambitionen att bestämma över alla andra länder i evighet, amen.
Liv i rymden och all rymdfart är primärt en militärstrategisk aktivitet, och det handlar alltså inte om fri forskning.
Sista meningen gäller ju precis allting. Den stående frågan är alltid ”How can we weaponize it?” och om vi sen har lite tur kan upptäckten eventuellt även spilla över i den civila sektorn där den får verklig nytta för mänskligheten. Detta är det där primitiva ”myrbeteendet” som inte imponerar. Jag är fullt medveten om att mänskligheten har många ytterst mänskliga drag och en oerhörd potential, men dessvärre är dessa egenskaper inte de dominerande. Om vi hos oss själva kan se dessa defekter så skulle de vara än mer uppenbara för en mer etiskt utvecklad livsform.
Jag är på din linje! Inger kommer någonsin att finnas, ty det handlar om tid och avstånd. Håller mig till den beprövade relativitetsvetenskapen nämligen att så länge vi inte har en teknologi som överstiger ljusets hastighet kommer vi ingenstans. Får vi kontakt, viket vi redan har fått, så vad ska vi göra med det? Tänker framför allt på Wow-signalen: https://en.wikipedia.org/wiki/Wow!_signal
lyssna själva: https://www.youtube.com/watch?v=OkycNvrpjCs
Är inne på Torbjörns linje.
Det skulle vara ett fullständigt antiklimax om det visar sig att den första extraterrestra civilisationen vi får kontakt med visar sig vara socialdemokratisk.[jag kan helt enkelt inte sluta skämta om S]
Var tredje amerikan tror att utomjordiska intelligenser besöker jorden och att myndigheterna döljer detta för allmänheten, de tror att NASA bara är en täckmantel-organisation för maktelitens hemliga verksamhet som bl.a. har nära kontakter med besökande lägre stående utomjordiska civilisationer.
– Ja, jag anser att detta är en betydligt mer trovärdig förklaring än den som USA,s maktelit pådyvlar folket. Här är en av alla de som har uttalat sig i den här frågan och som har inside information i ämnet: Amiralen Lord Hill-Norton, UK: https://www.youtube.com/watch?v=qMIvJ0pdPGo&index=4&list=PL00xLrvrDi7bSRmgShefaECuVy2ocpPnF
– Ja, naturligtvis uppstår frågan – hur kan utomjordingarna ta sig ända hit till jorden ?
Jag tror att stora avstånd inte är något problem för många högstående utomjordiska civilisationer därför att de har funnit en teknologi där de kan ta en genväg förbi ”tid o rum”(3D), genom hyperrymden, genom så kallade maskhål, portaler eller Star Gates. En Star Gate är helt enkelt en del av tid-rymd-verkligheten från en högre dimension och är inte gjord av samma universella material som den tredje dimensionen och följer heller inte samma lagar.
En Star Gate är en rund struktur likt en urtavla som ser ut som en mjukt böljande vattenyta och när man passerar igenom den är det som att ”gå igenom äggvitor”. En Star Gate består av ”Eter-Plasma-Energi” som är ett starkt elektromagnetiskt fält som transformerar fysiska former till högre energiformer och tvärtom.
I de högre dimensionerna är tiden inte linjär (tiden existerar egentligen inte i de högre dimensionerna) och rummet är böjt och här finns former av elektromagnetisk energi som kan flytta på, eller komprimera rymden. Här är tiden vertikal med varje ögonblick av existens staplat på nästa och alla sammanfaller med varandra. Alla tider samexisterar alltså parallellt i en större verklighet där alla ögonblick och alla erfarenheter existerar simultant i icketiden, vilket vanligen kallas för evigheten.
Star Gates kan alltså ses som tidsmaskiner som kan öppna portar till parallella dimensioner. De är med andra ord passager, övergångar som överbryggar två olika universum/dimensioner/världar, där man snabbt kan komma till ett bestämt mål, även om resmålet är många tusen ljusår bort.