Många säger att de som flyr över Medelhavet gör det för att ta del av vårt välstånd, eller ännu mer korttänkt för att få bidrag. Det visar bristande empati och logik och förklarar inte varför migranterna riskerar livet eller att tvingas vara gömd flyktingar, om de kommer fram. Flyktingproblemet löser man inte med att stänga gränsen.
Text: Hans Sternlycke | Agroforestry, Soudaou Soiree planterade Jatopha. Foto: TreesForTheFuture. Licens: CC BY 2.0, Flick.com
De människor i sina bästa år som ändå kommer hit bör ses som en resurs vi behöver med vår åldrande befolkning med en grund av minskad fruktsamhet av miljöeffekter. De bör snarast sättas i arbete och inte passiviseras av vårt flyktingmottagande. Då kan migrationen ge intäkter i stället för kostnader.
Det här är orsakerna till flyktingvågorna man bör göra något åt:
- marknadsliberal utsugande kolonialism,
- stöd åt diktatorer och ställföreträdande krig mellan USA och Ryssland.
- De som lägger pengar på att förstöra betalar inte för att bygga upp, och kostnaderna för flyktingarna hamnar på Europa.
- Klimateffekter.
Angrip klimateffekterna
En stor anledning till flyktingskarorna är klimatet. En torka orsakad av jordens uppvärmning och som förstärks av det moderna jordbruket, som förstör mull och vattenhushållning.
Oron i Syrien hade en grund i fyra års torka som drev bönderna till staden och gav brist på vatten och mat. En repressiv regering och inblandning av utländska makter gav näring åt sådan organisationer som IS. Våld föder våld och förvärrar problemen.
I Sahel, området mellan Saharas öken och savannerna i söder, har vi terrorgruppen Boko Haram. Det är känsligt för torka som ger ökenspridning och konflikter mellan jordbrukare och boskapsskötare när beten och åkrar drabbas.
Miljötidningen har en intervju med Antonello Pasini och ett referat av boken han och diplomaten Grammenos Mastrojeni skrivit: Effeto serra – effetto guerra. Serra är en landtyp, men här kan väl titeln översättas med växthuseffekt – krigseffekt.
Där har de en uträkning av vad det kan kosta att återställa hälften av jordbruksmarken i Sahel och ge stöd för skolgången till 60 procent av ungdomarna och hamnar på 30 miljarder kronor per år under tio år. Det är enligt boken hundradelen av vad växthuseffekten kostar Europa i förlorad BNP utifrån Sternrapporten 2006.
Agroforestry
Då skapar man nya gräsområden och jordbruksområden så att invånarna kan bo kvar. Marken tar åter upp koldioxid och växthuseffekt, konflikter och rekrytering till terrorgrupper minskar.
Det alternativa nobrelpriset i år gick bland andra till två som har återbeskogat 60 000 kvadratkilometer i Burkina Faso och Niger ihop. Tony Rinaudo har utvecklat en metod för att driva fram nya träd från rötter som finns kvar i jorden och Yacouba Sawadogos metod handlar om att traditionella odlingsgropar som fylls med jord och organiskt avfall. Under träden odlar man, agroforestry. Rader av små stenar samlar regnfuktighet. Små dammar anläggs under träden.
Fientlighet mot flyktingar ger inga lösningar ens för Sverige. Tvärtom blir de fler om vi inte gör något åt grundproblemet, den hotande klimatkatastrofen. Men tar vi tar vi tillvara jordens självläkande förmåga kan den avvärjas. Det är inte dyrt, men det fordrar ett annat synsätt.
Text: Hans Sternlycke
