Inget samband mellan invandring och ökad kriminalitet

I den allmänna debatten hävdas det ofta att utrikesfödda är överrepresenterade i brottsstatistiken. De studier som finns på området är dock ovetenskapliga då dessa utgör slumpvisa ögonblicksbilder eller glömmer att mäta faktorer som utbildning och socio- ekonomisk bakgrund som kan påverka resultatet. Det skriver Hedi Bel Habib som är filosofie doktor och forskare.

Text: Hedi Bel Habib, fil dok, forskare | Bild: migranter. Foto: Devanath. Licens: CC0, Pixabay.com

Ur ett forskarperspektiv kan man inte rakt av relatera en utrikesfödd brottspopulation till alla utrikesfödda i landet oavsett yrke, utbildningsbakgrund och socio- ekonomisk situation.  Det behövs också långa tidsserier för att utesluta slumpvisa samband, analysera, hitta och säkerställa trender i stora mängder data.

Låt oss jämföra långa tidsserier i ett antal länder. Finland är ett bra exempel. Ända fram till 1990 hade landet i praktiken ingen invandring. Idag är andelen utrikesfödda nära 6 procent.

När vi tittar på andelen dödligt våld per 100 000 invånare kan vi konstatera att den var betydligt högre före invandringsperioden.

Fallet Finland visar tydligt att ökad andel utrikesfödda i ett land inte nödvändigtvis leder till ökad brottslighet.

Dödligt våld är ett brott som är väldokumenterat i Eurostats databas. Vi kan med hjälp av denna databas jämföra hur dödligt våld utvecklas under långa tidsperioder i ett antal länder med varierande andel utrikesfödda i befolkningen.

Tabellen ovan visar att Litauen och Finland har högst andel brott med dödligt våld som utgång och lägst andel utrikesfödda bland jämförelseländer.

I Litauen begås det 6 brott per 100 000 invånare med dödligt våld som utgång jämfört med 1,87 för Finland. Skillnaden i brottsfrekvensen mellan Finland och Litauen kan förklaras med skillnaden i välståndet mellan länderna. Slovenien som rankas på samma nivå som Litauen i OECD:s välståndsliga har 9 gånger lägre frekvens av dödligt våld och tre gånger högre andel utrikesfödda som Litauen.

Vidare är Island och Finland jämförbara när det gäller ekonomiskt och socialt välstånd. Island har dock tre gånger lägre frekvens av dödligt våld och dubbelt så hög andel utrikesfödda än Finland. Detta visar tydligt att det inte finns något samband mellan ökad brottslighet och härkomst.

Avståndet till Schweiz är ännu mer talande. Andelen utrikesfödda i Schweiz är 28,3 procent, men förekomsten av dödligt våld är tre gånger lägre än i Finland, där andelen utrikesfödda är mindre än 6 %. Ännu mer slående är att bland de rika jämförelseländerna har Finland den högsta frekvensen av dödligt våld och lägst andel utrikesfödda.

Ett annat intressant fenomen är att det dödliga våldet i Sverige inte har ökat i takt med ökad invandring som det hävdas i massmedia och den allmänna debatten. Från mitten av 90-talet har det dödliga våldet minskat i Sverige.

Av världsbankens databas kan vi konstatera att denna minskning sker också i många andra länder som har en omfattande invandring. Mot bakgrund av dessa jämförelser kan vi konstatera att uppfattningen om att invandringen leder till högre kriminalitet är inget annat än en fabricerad myt som är skapad i syfte att underblåsa och stödja antidemokratiska krafter i samhället.

Text: Hedi Bel Habib som är filosofie doktor och forskare | Bild: migranter. Foto: Devanath. Licens: CC0, Pixabay.com

Källor

• OECD: Foreign-born population
• Eurostat: Intentional homicide victims in the EU
• The World Bank: Intentional homicides (per 100,000 people)
• Findikator: Brott mot liv