Företagsledare varnar för metookvinnor – Mina egna erfarenheter av farliga kvinnor

KRÖNIKA. Även om #MeToo ökat medvetenheten om könsojämlikhet i samhället har den även givit helt kontraproduktiva effekter. Nu varnar företagsledare för kvinnor, vilket gör att kvinnors karriärer hämmas, de kan ju vara hysteriska, beräknande eller manshatande. Jag kryddar med egna erfarenheter av farliga kvinnor på arbetsplatser. Ibland måste man ligga för att klara sig. 

Text: Torbjörn Sassersson

Två journalister som skriver för Bloomberg Business har intervjuat företagsledare på bland annat Wallstreet i New York och de redogör för hur ett antal män med chefspositioner satt upp förhållningssätt för att i förväg försvara sig mot kvinnor som potentiellt kan vara hysteriska, beräknande och manshatande. Det handlar om att skydda verksamheter, intäkter och för att förhindra skandaler och egna personliga tragedier. Det handlar om eftersvallet som följer på #MeToo-vågen i USA. Samma effekt bör rimligen ske över hela västvärlden.

Företagsledare på Wallstreet menar att det är som att gå på äggskal. En kvinna kan råka tolka något en man säger på fel sätt. Kvinnor som “folkgrupp” betraktas därför som okända risker, som en ekonomisk rådgivare uttryckte det.

“This is hardly a single-industry phenomenon, as men across the country check their behavior at work, to protect themselves in the face of what they consider unreasonable political correctness — or to simply do the right thing.”

Förhållningssätt för män enligt artiklar i Bloomberg:

• Inga mer middagar med kvinnliga kollegor.
• Sitt inte bredvid en kvinnlig kollega på flyget.
• Boka hotellrum på annat hotell eller våningsplan än din kvinnliga kollega.
• Undvik att ha enskilt möte med en kvinna i ett rum med stängd dörr och utan fönstervägg.
• Särskilt stor risk gäller kvinnor under 35 år.
• Väg varje ord på guldvåg innan du talar.
• Var inte mentor åt en kvinna.
• Stå inte nära en kvinna i hissen.
• Undvik företagssammankomster “after work” där det finns kvinnor.
• Akta dig samtidigt så att du inte diskriminerar.

Farliga kvinnor

Med ett visst mått av motstånd bjuder jag på några egna erfarenheter från arbetsplatser jag varit på.

Snuttituttpillinuppan

På 1990-talet arbetade jag på ett företagshotell med flera företag inom samma bransch. En kvinna i en mer etablerade position än jag själv fattade tycke för mig och jag avvisade henne vänligt. Från den dagen hatade hon mig. Jag fick passa mig riktigt noga eftersom hon stod min chef mycket nära yrkesmässigt. Den gången klarade jag mig bra.

Lite senare på samma företag fick jag en kväll ett “inviterande” mail från en kvinnlig kollega, trodde jag. Jag svarade mycket försiktigt för jag ville ju inte att hon skulle hata mig. Efter några mail fram och tillbaka förstod jag att det var en manlig kollega som skojade. Han hade lånat hennes dator. Jag spelade då rollen som mig själv som hade en mail-konversation med min manliga kolega som spelade rollen som kvinnan. Här begick jag ett generalfel. Jag skojade i text och text kan användas som bevis. I ett av mailen skrev jag att jag “alltid gillat brunetter” och att hon (alltså min manliga kollega) var en riktig liten “snuttituttpillinuppa”.

Min kollega lämnade kvinnans dator utan att varna mig varpå kvinnan, som också den kvällen arbetade över, satte sig och började läsa mina mail. Hon svarade att nu skulle jag minsann få. Min manliga kollega hade vid det laget gått till pentryt för en kaffe. Fällan hade slagit igen.

Jag fick höra efteråt att kvinnan gråtit stort inför sin chef nästa dag. Först blev jag  inkallad till min chef som skällde ut mig. Han hotade med avsked. Jag blev sedan inkallad till kvinnans också manliga chef, som tog hela saken med ro, han hade ju läst hela konversationen och han visste att det var ett “practical joke”.

Min manliga kollega blev lite skamsen och inkallade till ett möte med honom, mig och den “utsatta” kvinnan, som knappt ville kliva in i rummet, medan hon på tröskeln till rummet tårögt stirrade på mig som om jag vore ett odjur. Bakom sin rygg hade hon den första kvinnan som jag några månader tidigare hade avvisat som en gentleman. Det gick inte många minuter av skakig konversation innan min chef stormade in och skrikande frågade varför jag (alltså inte min kollega) startat ett “jävla terapisamtal”. Jag blev utvisad ur rummet och placerad i mitt eget arbetsrum, och nu var jag extremt nära avsked.

Alla lugnade sedermera ned sig och jag fick behålla jobbet, men ryktet gick ändå i korridorerna om mig som manschauvinist.

En till arg kvinna som försökte också få mig sparkad

Några år senare på en annan större arbetsplats blev jag “approcherad” av en kvinnlig mellanchef. Hon gjorde ett kvinnligt närmande som jag faktiskt gillade, men valde ändå att milt tacka nej, mellan raderna. Hon fattade vinken och började hata mig. Nu startade projekt: bli-av-med-den-jäveln. Eftersom mellanchefen vid tillfället var min andra kvinnliga chef passade hon på att ge mig tråkiga och detaljerade arbetsuppgifter. Jag följde dem, men valde ibland att avvika från instruktionerna en aning eftersom jag gjorde egna bedömningar om vad som behövde göras. Det renderade omedelbart konsekvenser.

Mellanchefen hade upprörda samtal med min huvudsakliga kvinnliga chef som kallade in mig på hennes rum för flera allvarliga samtal om varför jag inte följt instruktionerna. Jag försökte förklara och klarade mig, men problemen fortsatte varpå huvudchefen tilldelade mig en ny chef som skulle överse mitt arbete. Den tredje chefen – också kvinna – var vid tillfället säkerhetschef. Say no more.

Försåtsminerande kvinna

På 00-talet arbetade jag ibland som inhyrd konsult ute på företag. Vid kontorsbordet framför mig i kontorslandskapet hade jag en kvinna med retorisk spänst. Hon hade under en längre period haft mycket humoristiska konversationer med en manlig latinokollega. De var ett grälande omaka par där han med sin latinobakgrund körde stilen som dominerande alfahane medan hon spelade rollen som upprorisk, frigjord och uppnosig kvinna. De två hade helt klart känslor för varandra och kontorslandskapet undrade varje dag hur deras underhållande gräl skulle bli.

Deras teatraliska gräl urartade med tiden och en dag satt de båda tysta som möss och alla förstod att de fått tillrättavisningar av sina respektive chefer. Jag noterade att det kröp i henne. Hon fick ju inte gräla med latinokillen längre. Hon började först snegla på mig och sedan steg för steg drog hon in mig i samtal. Hon ställde mest personliga frågor som jag med viss eftertanke försökte besvara. Vi satt ju trots allt i ett kontorslandskap och folk lyssnade. Dagarna gick och hon fortsatte att ställa frågor medan hon vävde in små humoristiska provokationer. Jag beslöt mig därför att ställa matchande motfrågor, ett stort misstag. Hon ställde sig plötsligt upp och lämnade upprört kontorslandskapet. Jag förstod att det nu var det kört.

Det tog inte långt tid innan jag kallades in på min chefs rum. Han inledde med orden: “Jag hoppas du förstår att du passerat en gräns”. Misstaget jag gjort var att jag frågat henne om hon själv inte ville ha egna barn, vilket var min respons på att hon ställt frågor om mitt liv som singel. Jag fick veta att kvinnan var barnkär, men hittills inte hade lyckats få några egna barn, ett mycket känsligt ämne för henne. Det hela framställdes som om jag varit inne och ofredat hennes livmoder. Jag fick inte sparken, men från och med den stunden hade både min chef (man) och förmodligen hela den kvinnliga kåren på företaget en hållhake på mig som potentiell återfallande skitstövel.

Förhållningssätt för män på arbetsplatser enligt mina egna erfarenheter

• Skoja aldrig, varken i text eller verbalt med en kvinna. Det kan användas emot dig.
• Att prata i ett kontorslandskap innebär inte att du är säker.
• Utgå ifrån att trots dina egna goda intentioner kan allt ändå gå åt helvete. Försök preventivt komma på hur det kan gå åt helvete.
• Håll distans till kvinnor, men om en kvinna med högre position än du flörtar måste du ligga med henne om du vill behålla jobbet. Har du tur eller otur (beroende på hur du ser på det) kan du bli en vandringspokal.

Text: Torbjörn Sassersson, NewsVoice