Christer Nilsson (1941-) är historiker och författare (6 böcker), ledarskribent och recensent av facklitteratur. Han har skrivit för Läkartidningen, Axess, Ale - Historisk tidskrift, Finsk tidskrift, Expressen, Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad, Östgötacorren, Borås tidning och 
Anna Kindberg Batra menade en gång att ”stockholmare är smartare än lantisar”, vilket närmast var ett självskadebeteende för en ung politiker i karriären som senare havererade. Frågan är om hon då också trodde att flickor är smartare än pojkar.
Text: Christer Nilsson, fd gymnasielärare, historiker, författare
Ända sedan 50-talet har pojkar generellt haft 10 procent lägre betyg än flickor. Varför är det så och vilka konsekvenser har detta fått? Den statliga utredningen DEJA:s (SOU 2010:99) slutsatser är en särdeles opålitlig partsinlaga speglande den flumskola vi haft under decennier.
Där ville man göra gällande att:
”flickor pluggar mer därför att flickor blir uppfostrade till det” och – ”det är mansnormen som gör att de vuxna i skolan, föräldrarna och pojkarna själva, förväntar sig mindre av pojkarna”.
Som lärare i fyrtio år protesterar jag vilt mot denna ”analys”. Aldrig har jag ”förväntat” mig mindre av pojkarna och aldrig har jag sagt (eller underförstått menat) till min son: ”jag har inga förväntningar på att du ska få bästa möjliga betyg”, och inte heller har jag uppfostrat min dotter till att ”plugga mer” än min son. Vad säger alla andra föräldrar om detta?
Betygsgapet i skolan speglar obarmhärtigt pojkars tillkortakommanden till de attraktiva, ofta spärrade, utbildningarna och yrkena: Statistiken är talande. Antal som läst vidare efter gymnasiet: Kvinnor 48 procent, män 37 procent. Antal examina från högskola 2018: kvinnor 64 procent män 36 procent. Antal nya läkare 2018: kvinnor 56 procent män 44 procent. (Källor SCB, UKÄ)
Varför är det så här? Den samlade internationella hjärnforskningen är entydig:
”Barn är födda med en klar biologisk disposition i förhållande till könsrollen” – Trond Diseth, professor i psykiatri, Oslo.
”Könet sitter i hjärnan och är inte någon social konstruktion manipulerbar av miljö och omvärlds förväntningar – ju högre dos testosteron (pojkar) desto mer försenad utveckling av tal, språk, empati och kognitiv utveckling” – Simon Baron-Cohen professor i psykologi, Cambridge.
”Könsskillnaderna ligger i generna med ett långt evolutionärt ursprung, har biologiska orsaker – testosteron respektive östrogen – men har inget att göra med en senare socialisering in i traditionella könsroller”. – Ann Campbell världsberömd evolutionspsykolog, Durham. England
Det är därför, med viss överlappning, som 90 procent av ingenjörerna är män och 90 procent av sjuksköterskorna är kvinnor. Så har det alltid varit i västvärlden – och så kommer det att förbli.
Dagens pedagogik, ständigt fokuserad på tala, läsa, skriva, kognitiv och emotionell förståelse är extremt gynnsam för flickor och motsvarande utkonkurrerande för pojkar.
Lägg därtill att flickor ligger år före i könsmognad och vi kan tala om en pojk- och identitetskris i skolan. Detta är en jämlikhetsfråga av rang som kvinnliga genusforskare borde tala sig varma för – men inte gör.
Det talar också för att pojkar borde undervisas efter en särskild pedagogik och kanske börja skolan senare än flickorna. Politiker, forskare, läroplansförfattare och läromedelsproducenter borde ta krafttag i frågan – begrunda, beakta och besluta enligt de senaste forskningsrönen.
Text: Christer Nilsson, fd gymnasielärare, historiker, författare
