Rapport: De nya livskvalitetsbrotten – Internationella stöldligor bakom 50%

”De internationella stöldligorna beräknas ligga bakom uppemot hälften av alla bostadsinbrott och en klar majoritet av stölderna av bilar och båtar. En stor andel av stöldgodset bedöms föras ut ur landet”. Det skriver Trygghetskommissionen i inledningen av sin senaste rapport. NewsVoice publicerar sammanfattningen.

Text: Trygghetskommissionen

Bedrägerierna ökar kraftigt i statistiken över anmälda brott. Det anmäls drygt 200,000 bedrägerier per år och 60 procent av dem är it-relaterade och andelen ökar.

Dessa siffror är anmärkningsvärda och visar att det är hög tid att samhället med kraft reagerar mot brottsligheten, inte minst för att den påtagligt påverkar människors trygghet.

Uppskattad andel stöldgods som förs utomlands

Stölder och inbrott, särskilt i hem, uppfattas av de drabbade som kränkande och skapar otrygghet. Det gör också it-relaterade bedrägerier där gärningspersonen med hjälp av modern teknik tar sig in i våra hem, vilket leder till en otrygghet som är svår att hantera.Vi har således att göra med två typer av brott som påverkar människors livskvalitet, och därför kan benämnas den nya tidens livskvalitetsbrott.

Även om det alltid funnits stöldligor, ser vi numera en mycket högre grad av professionalitet i brottsligheten, där både tjuvar och stöldgods försvinner utanför Sveriges gränser. Internets genomslag och det allt kontantlösare samhället har öppnat dörren på vid gavel för it-relaterade bedrägerier.

De internationella stöldligorna

Ankarpersoner och ankarplatser

En betydande andel av stöldbrottsligheten i Sverige begås av internationella stöldligor. Deras verksamhet kan liknas vid en välutvecklad affärsverksamhet med stor ekonomisk vinning som högsta prioritet.

Brottsligheten kännetecknas av hög organisationsgrad, stor rörlighet som inte känner några landsgränser och ett omfattande tekniskt kunnande. Ligorna ägnar sig åt att stjäla bilar, bildelar, båtmotorer och butiksvaror, men också att stjäla från äldre personer.

Eftersom brottsligheten kännetecknas av effektivitet och stora volymer är den beroende av ett antal funktioner och en väl utvecklad logistik.

En huvudman – beställare – utomlands anlitar utförare (ofta landsmän) för att begå stölderna. Efter inresan till Sverige får utförarna hjälp av ankarpersoner – ofta landsmän som sedan tidigare är etablerade i Sverige.

Ankarpersonerna står för praktiska göromål som att rekognosera lämpliga brottsplatser, ordna bostad åt utförarna och lagringsplats för stöld-godset – ankarplatser – i väntan på att det kan forslas utomlands. En del av stöldgodset omsätts emellertid direkt i Sverige. Till skillnad mot ”traditionell” stöldbrottslighet är utförarna i hög grad okända av polisen då de ofta befinner sig i Sverige endast under den tid uppdraget utförs.

Kritiska moment i brottsligheten

Det finns fyra kritiska moment i de internationella stöldligornas tillvägagångssätt mot vilka det kan antas vara särskilt verkningsfullt att rikta åtgärder: Inresan till Sverige, beroendet av ankarpersoner och ankar-platser i Sverige, utförsel av stöldgods från Sverige och i förekommande fall, avyttring av stöldgods i Sverige.

Ifråga om inresa och utförsel av stöldgods pågår redan idag ett om-fattande arbete till följd av ett regeringsuppdrag till Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen om att förstärka bekämpningen av ligornas verksamhet i Sverige med viss tonvikt på gränskontroll. Vi ser däremot inte några motsvarande åtgärder riktade mot ankarpersoner, som är viktiga möjliggörare av brottsligheten, eller ankarplatser; inte heller mot det svenska häleriledet, där det handlar om avyttring av stöldgods på platser i Sverige.

Trygghetskommissionens åtgärdsförslag

Fokus på ankarpersoner och ankarplatser
Trygghetskommissionen föreslår att polisen lägger ökad tonvikt på att kontinuerligt kartlägga ankarpersoner och ankarplatser samt på hur stöldgodset hanteras inom Sverige. Mot bakgrund av denna information bör det bedrivas ett kontinuerligt arbete bestående bl.a. i riktade insatser mot stöldligornas verksamhet.

Självreglering i berörda branscher
Företag är offer för del av de internationella stöldligornas brottslighet, men det finns även företag som är delaktiga genom att köpa stöldgods. Inte minst gäller det stora kvantiteter livsmedel och andra dagligvaror. När det gäller omsättningen av stöldgods i Sverige föreslår Trygghets-kommissionen att åtgärder i första hand måste sättas in av respektive bransch. Det mest effektiva sättet att förhindra att stöldgods omsätts torde vara en effektiv självreglering.

Den it-relaterade bedrägeribrottsligheten

Samhällsutvecklingen har lett till att det numera i princip inte längre är möjligt att komma över stora summor pengar genom att råna banker, bu-tiker eller värdetransporter. Det allt mer kontantlösa samhället och den högre säkerheten kring de kontanter som fortfarande används, har innebu-rit att förutsättningarna för ”traditionell” stöld av pengar är avsevärt sämre.

De stora värdena finns idag i stället i den digitala miljön och för att komma åt dessa måste människor och it-system manipuleras. Det har skett en förskjutning från tillgreppsbrott till it-relaterade bedrägeribrott, dvs. från att ta till att lura.

Den it-relaterade bedrägeribrottsligheten bedrivs i en digital miljö som blir allt mer avancerad och utgör en allt större del av samhället. Den är dessutom organiserad och systematisk, vilket i sin tur leder till att den kan begås i mycket stor omfattning och att bedragaren har lättare att agera anonymt.

Kännetecknande för it-relaterade bedrägerier är att de inte går att utestänga från våra hem, som för inbrott med hjälp av lås och larm. I stället tränger de it-relaterade bedrägerierna in i vårt privatliv genom de allt mer uppkopplade hemmen och de tjänster vi kommit att bli beroende av i vardagen.

Kritiska moment i brottsligheten

Även för den it-relaterade brottsligheten finns några kritiska moment. För att bedragaren ska nå framgång måste denne ta sig in i den digitala miljö där pengarna finns. Det kan göras exempelvis genom att offret själv luras att släppa in bedragaren till sina konton i en internetbank eller genom att gärningspersonen använder stulna kortuppgifter för att göra inköp.

Det andra kritiska momentet är när bedragaren ska få tillgång till brottsvinsterna. Exempel på det är överföring av pengar till konton som bedragaren har kontroll över eller utlämning av beställt gods som skickats med postpaket.

Trygghetskommissionens åtgärdsförslag

Polisen bör omdefiniera sin roll

I dagsläget görs drygt 200,000 brottsanmälningar om bedrägerier per år. Med så många anmälningar tillsammans med brottslighetens karaktär av anonyma gärningspersoner, kanske i annat land, gör Trygghetskommissionen bedömningen att polisen knappast har förmåga att göra större avtryck mot it-relaterade bedrägerier.

Polisens roll bör därför definieras om när det gäller den it-relaterade bedrägeribrottsligheten. I det arbetet menar vi att tre aspekter är av särskild betydelse att diskutera.

• För det första handlar det om vilka bedrägeribrott polisen bör utreda, eftersom det är omöjligt att utreda samtliga anmälningar om bedrägerier.
• För det andra handlar det om möjligheterna att återta brottsvins-ter, eftersom en effektiv återtagandeverksamhet väsentligt kan minska incitamenten för att alls ägna sig åt brottsligheten.
• För det tredje handlar det om att öka kunskapen på området och att hålla den uppdaterad. Detta inbegriper även att hålla polisens it-kompetens och utredningsverktyg adekvata i förhållande till teknikutvecklingen.

Om polisen saknar förmåga uppkommer frågan om vem eller vilka som i stället spelar en viktig brottsbekämpande roll.

Vid en sådan diskussion har vi identifierat i första hand tre alternativa sätt för att effektivisera arbetet mot brottsligheten.

• Andra myndigheter än Polismyndigheten, t.ex. myndigheter med olika tillsyns- och kontrollfunktioner, kan förses med brottsutred-ande enheter för att avlasta Polismyndighetens arbete.
• I likhet med hur bedrägeribekämpningen har organiserats i Storbritannien, kan privata aktörer tillåtas finansiera brottsutredande verksamhet hos Polismyndigheten.
• Eftersom brottsutredande verksamhet de facto redan bedrivs av privata aktörer, bör polisen i större utsträckning än idag ta vara på den kunskap och kompetens som finns inom den privata sfären i detta avseende.

Den it-relaterade bedrägeribrottslighetens omfattning och struktur innebär dock att lösningen framför allt ligger på det brottsförebyggande området.

En IT-ombudsman inrättas

It-utvecklingen drivs av privata aktörer med fokus på att tillhandahålla enkla och snabba lösningar. Enligt vår bedömning har inte de brottsförebyggande aspekterna fått någon större prioritet i det arbetet. De problem som visat sig i form av brottsliga angrepp har överlämnats till rättsväsendet att lösa. I praktiken har därför användarna, såväl privat-personer som företag, i hög grad lämnats åt sitt öde.

Vi menar därför att användarna måste stärkas i sin position mellan it-utvecklingsbranschen, som inte prioriterar brottsförebyggande arbete, och polisen, som inte har förmåga att hantera den skenande brottsutvecklingen på området.

I klartext handlar det om att driva it-användarnas intressen på området, varvid huvudsakligen tre uppgifter kan identifieras:

• förse användarna med kunskap på it-området,
• identifiera förbättringsbehov ifråga om säkerhet och att
• bedriva påverkansarbete mot såväl tillverkare och tillhandahållare av it-lösningar som mot lagstiftaren.

Genom att inrätta en It-ombudsman skulle samhället på ett brett plan ge frågorna den dignitet de kräver och det skulle vara möjligt att koncentrerat och långsiktigt arbeta med säkerhets- och trygghetsfrågor på området.

Två rapporter – Samma budskap

Förutom denna rapport om livskvalitetsbrott i en ny tid har Trygghetskommissionen tidigare tagit fram rapporten: ”Aktivera samhället mot livskvalitetsbrott”.

Trygghetskommissionens förslag på hur säkerhet och trygghet ska kunna öka i människors vardag. Rapporterna skiljer sig åt på en rad 14 punkter, inte minst när det gäller trygghetsaspekten. I den första rap-porten, som behandlade utsatta områden, sattes fokus på tryggheten i den yttre miljön, medan fokus i denna rapport om internationella stöld-ligor och bedrägerier mer handlar om tryggheten i den ”inre” miljön (hemmet och ekonomin).

Det finns dock några faktorer som vi återkommande har lyft fram som viktiga för det brottsförebyggande, brottsbekämpande och trygghetsskapande arbetet i samhället och som på ett övergripande plan är gemensamma för de olika brottsområdena i rapporterna:

Ge plats för nytänkande

Trygghetskommissionen har mött ett mycket stort och brett engagemang för brottsförebyggande, brottsbekämpande och trygghetsskapande arbete, vilket bättre bör tas till-vara. Samtidigt finns det en kunskapstörst och en frustration över att arbetet har fastnat i gamla spår, som i flera fall dessutom inte visat sig fungera. Det finns därför en uttalad efterfrågan på nytänkande.

Mobilisera outnyttjade resurser

Det finns ett stort antal resurser som idag är outnyttjade i arbetet för att minska livskvalitetsbrotten och öka tryggheten. Det kan bero antingen på att resurserna inte har uppmärksammats som den tillgång de är, eller att de av olika anledningar inte släppts fram. För att kunna utnyttja dessa resurser måste man också erkänna och bejaka de marknadsekonomiska fördelar som det kan innebära att minska brottsligheten och öka tryggheten.

Ett exempel är att fastighetsvärden sannolikt ökar i takt med att områden blir mer säkra och trygga samtidigt som människor därför söker sig dit. Ett annat är att säkra betalningslösningar kan förväntas öka användningen av just dessa lösningar och därmed de intäkter de genererar. Den stora potential som finns i näringslivet måste ha, och även tillåtas ha, ekonomiska incitament för att engagera sig i frågorna.

Gör platser säkra och trygga

Platsens betydelse är en av nycklarna till ett framgångsrikt arbete. Brottsförebyggande åtgärder bör i högre utsträckning genomföras i den fysiska miljön. Den situationella brottspreventionen måste kunna användas i högre grad för att minska brottsligheten.

Trygghetskommissionen har under arbetets gång blivit mer och mer övertygad om att livskvalitetsbrottsligheten kan minska genom att låta 15 nya aktörer bidra till det brottsförebyggande, brottsbekämpande och trygghetsskapande arbetet.

Det enda som krävs är att vi ger utrymme för lite mer nytänkande, att vi låter mobilisera de outnyttjade resurserna och att vi hela tiden har i fokus platsens och miljöns betydelse för brott och trygghet.

Ladda ner hela rapporten