Jag har under en månads tid varit på resa i Persien. En nation fylld av färger, ljud, lukter och allt som kan locka våra sinnen. Min färd har inte varit kroppslig utan mental, ty jag har läst en skön bok Iran: ”A Modern History”, skriven av Abbas Amanat, 2017. Författaren har iranskt ursprung och är nu professor vid Yale University.
Text: Torsten Sandström, professor emeritus i civilrätt vid Lunds universitet | Krönikan har tidigare publicerats i Det Goda Samhället och återpubliceras med tillstånd i NewsVoice. | Bild från Iran. Foto: Mario Liebherr. Pixabay.com-licens
Det är en djuplodande berättelse (på 900 sidor) om Irans utveckling från 1500-talet till idag. Vi får alltså enbart följa mycket mindre än en femtedel av nationens kända historia. Dess imponerande antika kejsarkultur, som utvecklades i konkurrens med grekernas stadsstater, skildras därför endast som en inledande skiss. Likaså hur araberna och islam under 600-talet betvingade den gamla persiska zoroastrismen, med gudar som Ahura Mazda och profeter som Zarathustra.
I boken färdas vi alltså från 1500-talet framåt. En färd under 500 år av ett ”modernt” tidsskede som även Europa upplevt, från en utgångspunkt av kristen dogmatik. Trots stora geografiska och kulturella skillnader mellan öst och väst förnimmer läsaren ändå en form av övergripande historisk gemenskap, men den särskilda persiska erfarenheten är engelsmäns, ryssars och amerikaners våldsamma maktanspråk över det iranska samhället. En nation som förvandlats från ett fattigt feodalt kejsardöme till den oljeberoende teokrati vi ser idag.
Abbas Amanats breda samhällsbeskrivning och samtidigt detaljerade positionering av den iranska nationens liv kryper under skinnet på läsaren. Känslan av en långfilm med tusentals bilder tränger sig på och förför, trots att boken skildrar en nation som konstant har stått med ideologiska motsättningar och våld upp till öronen. På filmduken flimrar utvecklingen från ett brutalt och otryggt klansamhälle till en nation under islams lynniga handske av stål.
Boken ger dagens svenska läsare intressant politisk information. Av utrymmesskäl kan jag endast lyfta fram tre linjer:
Den första rör det persiska klansamhället, som ännu lever kvar sammantvinnat med en dominerande islamsk kultur. Klanerna är en samhällsform med rötter i en mångfald folkstammars urgamla levnadssätt. De har sitt ursprung i den periferi som redan före antikens kejsardöme ständigt brottats med centralmakten. Det rör sig om en patriarkal och auktoritär levnadsform, som ständigt bekämpar tecken på åsiktspluralism och brett folkligt inflytande. Inom stammarna saknas lagstiftning, ty rätten är klanledarnas åldriga sedvänjor.
Enligt samma mönster saknas förstås oberoende domstolar. Klanhövdingarnas ord är den rättskipning som erbjuds. Och ledarens ord är orubbligt och utgör skillnaden mellan liv och död. För Sveriges del ger Amanats bok en intressant bakgrund till de maffialiknande klanstrider som ständigt pågår mellan invandrargrupper i landets storstäder, det vill säga fenomen som den svenska eliten valt att dölja genom att tala om socioekonomiska skillnader.
En andra intressant linje i boken är inblicken i det iranska samhällets extrema ideologiska slutenhet under mer än ett och ett halvt årtusende. Shiitisk islam har genomtvingat en ny diktatorisk rättsordning vid sidan om klanernas. Det man brukar kalla sharia är en sedvanerätt som byggts på koranens ord eller olika verser. Periodvis har olika persiska shaher lyckats hålla tillbaka prästernas rättskipning i större eller mindre omfattning. Tydligast syntes detta under den senaste shahfamiljens drygt femtioåriga maktperiod då ett stapplande västerländsk demokratiprojekt lanserades, men utan framgång.
De sista shaherna eftersträvade inte ett öppet samhälle, utan mer en form av kvasidemokrati. Alltså en regim som backades upp av påträngande utländska makter, vilka var ute efter den iranska nationens olja och dess värdefulla geopolitiska position. Man kan därför säga att shaherna beredde vägen för den shiitiska väckelse som, i det folkliga upprorets form 1979, ledde Khomeini till makten. Följden blev dagens islamska stat, Iran.
Iran formades som en teokrati där islam utgör grundstenen. I shahernas efterföljd byggdes en auktoritär odemokratisk iransk stat under det shiitiska prästerskapets ledning. Det folk som vänt sig mot shaherna erbjöds således samma auktoritära system, men nu i skepnaden av en revolutionär islamsk stat. Irans folk, som varken tillåtits smaka på upplysningstidens tanke- och religionsfrihet eller västerländsk demokrati, har hittills i huvudsak tvingats nöja sig med de shiitiska prästernas diktatur. Ett samhällsskick som präglat av klaners och prästers ord. Två sedvanebaserade regleringsformer, som sedan länge levt tillsammans, ömsom i harmoni, ömsom i konflikt.
Min tredje och avslutande tankelinje rör hur det är möjligt att kontrollera människors åsikter, så att en sluten gemenskap cementeras och ett förverkligande av en öppen samhällsform hindras. För Irans del tycks svaret vara en kombination av brist på upplysning, frånvaron av erfarenheter av en rättsstat samt inte minst ett tusenårigt liv i en miljö som präglats av klaner och religiös dogmatism.
Majoriteten av Irans invånare ser ännu inget alternativ till prästernas ord och löften om frälsning. Detta för över till en fundering över hur det är möjligt att binda en stor del av det svenska folket vid den uppsättning av politiskt korrekta åsikter som härskar i landet. Vårt land har ju upplevt såväl upplysning, demokrati som rättsstatens införande. Vidare kan svenska folket knappast sägas vara impregnerat av kristendomen, men ändå tycks många svenskar godta trossatser om globala mänskliga rättigheter, feminism, klimatkris, massivt u-landsbistånd med mera, trots att samhället har uppenbara problem med skolan, kriminaliteten, bostäderna, jobben, försvaret och en administrativt övertyngd vårdapparat.
Vacuum
Jag är villrådig.
En tänkbar förklaring är att svenska folket inte alls tror på de dogmer som PK-politiker sprider, men den verkar inte rimligt med tanke på senaste riksdagsvalet, där PK-partier vunnit något mer än 50 procent av rösterna.
En alternativ förklaring är att frånvaron av religiösa dogmer skapat ett vakuum. Och detta hålrum har fyllts med en ny politisk dogmatik. Resultatet har blivit att radio, teve och press matar svenskarna med värderingar som ligger till vänster och är globala. Grundnormen är inte längre samma rätt för alla medborgare, utan att alla människor är lika.
Samtidigt tar medierna samfällt – åtminstone de största och tyngsta – avstånd från högerperspektiv och nationella ideal. I så fall blir min slutats ungefär densamma som för Irans del. Majoriteten av Sveriges invånare ser ännu inget alternativ till prästernas/politikernas ord och löften om frälsning.
Därmed inte sagt att svenska folket lever under samma förtryck som det iranska. Sverige är i huvudsak ett gott land. Men när folket en dag inser att det utsätts för en form av propaganda är det möjligt att den nuvarande politiska eliten råkar i stort trubbel. Då vet ingen vad som händer. Omvälvande saker kan inträffa.
Enligt min mening är det därför bäst om den likriktande propagandakranen skruvas åt några varv och att flödet av PK-normer från ovan alltså begränsas. Så att det öppna samtalet och alternativa åsikter ges större utrymme.
Torsten Sandström är professor emeritus i civilrätt vid Lunds universitet med inriktning mot förmögenhetsrätt, särskilt associationsrätt. Han färdigställer nu boken Ceremonimästarna – en berättelse om rit och rätt. Han driver Anti-pk-bloggen.se
Vill bara meddela att Newsvoice feed fortfarande inte fungerar i WordPress
Trevlig artikel och helt enig i det sista stycket.
Huruvida människor tycker att ”Sverige är i huvudsak ett gott land” beror nog på vad de råkat ut för de senaste decennierna.
Ca 99%-83% röstade för fortsatt idioti, lite beroende på hur man ser på saken.
Olämpligt att använda ”vänster” om den gobalism och extrema marknadsliberala politik som beställts genom Bilderberggruppens psykopater, i syfte att skapa den konflikt som psykopaterna livnär sig på. Hela det politiska spektrumet är i princip drabbat av EU-korruptionen. Det skulle inte förvåna mig om även SD kommer kohandla bort frågan när det väl gäller.
Förr i tiden hade sossarna ”nationella ideal”. Palme var ex. vänsternationell, ingen imperialist/globalist, såsom dagens USA-vasall-sossar MP och Alliansen är.
@Micke: om du fortsätter med spåren efter Lukas 6:29 med Mat. 5:39 och fortsätt till Johanes18:23 då kommer du se vad Jesus menade. Vad jag förstår han menade inte att du ska ge upp och låt dig utnjutas i alla fall. En hypotetisk fråga till dig, om du skulle ta in en hemlös från gatan som har det svårt och eländigt ute i kylan och efter denna personen har fått skydd, värme, mat m.m. från dig och efter en tid när denna personen börjar känna sig bekvämt inne hos dig och börjar ställa krav på maten vad du serverar, vilka kläder du tar på dig, att du röker, tar ett glas vin m.m. hur skulle du ställa dig mot denna personen ? Skulle du anpassa dig efter personens krav eller skulle du kasta ut personen omgående ?
”En tänkbar förklaring”…”En alternativ förklaring”…Professorn är villrådig och många med honom.
Sverige och Europa står under intensiv attack och det genomförs så djävulskt skickligt att de flesta inte fattar ett jota!
ORDO AB CHAO är målet och metoden som används beskrivs i boken The Art of War som anges vara skriven av en kinesisk militärstrateg för cirka 2500 år sedan, men som sannolikt skrevs på 1700-talet av jesuitgeneralen (den så kallade ”svarte påven”) Lorenzo Ricci.
Om vi svenskar inte ens förstår att det finns en angripare bakom alla alla de destruktiva skeenden som vi upplever nu – hur i hela friden ska vi då kunna värja oss???
Här är ett viktigt föredrag med inställbar svensk textning:
https://www.youtube.com/watch?v=PxDPAoDlxKo
Som så ofta när någon beskriver Irans moderna historia under shahen har angloamerikanernas avsiktliga störtande av shahen fallit bort och allt hänförs till vad man skulle kunna kalla ’clash of civilisations’ dvs orsaken uppfattas vara lokal och den utifrån styrda kuppen uppfattas inte.
Torsten Sandström du säger att vårt land har upplevt såväl upplysning, demokrati och rättsstatens införande. Ett sådant steg var väl att alla fick rösträtt till slut. Någonstans på vägen gick det fel för nu är det totalt meningslöst att rösta. Min röst påverkar ingenting. Egentligen är det fortfarande så att rika skor sig på fattiga. Underklassen och medelklassen kämpar fortfarande för att nå överklassens standard. Upplysning är det reklam du menar då ? För att pressa svenska folket att konsumera ännu mer? Ni som kommenterat skäller svenska folket att vara en fårskock ! Men vad ska vi göra ? Yttrandefrihet har vi på så sätt att jag kan ställa mig på ett torg och skrika vad som helst. Men i media får jag inte komma till tals. Att undanhålla nyheter för folket, till exempel att de brasilianska mödrarna som födde barn med förkrymta hjärnor hade blivit vaccinerade av ett tvivelaktigt vaccin, mer tvivelaktigt än de flesta vacciner, är också ett brott mot yttrandefriheten. När du Torsten Sandström räknar upp problemen i samhället säger du om sjukvården att det är en administrativt övertyngd vårdapparat. Det är inte sanningen, där går du in för att föra oss bakom ljuset. Vi har en kapitalistisk sjukvård som inte botar oss. Hur kan vi ha en lag som förbjuder alternativa mediciner att behandla cancer? De alternativa läkarna kan aldrig redovisa att de botat människor. Därmed får inte så många vetskap om att det finns räddning. Det är kapitalisterna i hela världen som är de onda och de flesta finns i USA. De utarmar jorden och nu har de bestämt att vi är för många på planeten. Kanske är ni också av den åsikten ? Kapitalisterna gnuggar händerna av förtjusning när ni skäller om höger och vänster.
@Julius: ”Dagens svenska folk kommer inte ens i fotspåren av den forna vikingar som var ett fritt folk som hade sina gudar och var orädda att kämpa för sitt land. Dagens svenska folk skulle inte ens dela ut en örfil till någon som skulle ta deras egendom inte tala om de som håller på att ta Sverige från svenskarna”
De du benämner vikingar var knappast ett fritt folk i gemen. Där snackar vi verkligen ett klansamhälle med blodshämd. Läs de isländska sagorna. Vet inte vilket land du refererar till att den enskilde individen/trälen skulle kämpa för? Hövdingens? Något Sverige fanns inte.
Du kan för övrigt läsa Lukas 6:29 om en central kristlig dygd: ”Om någon slår dig på den ena kinden, så håll ock fram den andra åt honom; och om någon tager manteln ifrån dig, så förvägra honom icke heller livklädnaden.”
Får man fråga om du själv är född i Sverige?
Det svenska ”prästerskapet”, dvs våra politiker, utövar en betydligt mer sofistikerad form av religiöst förtryck.
I Iran är våldet under våldsideologin Islam betydligt mer rått, våra svenska förtryckare behöver ju inte ens straffa sin befolkning med offentliga piskrapp, stening eller summariska avrättningar för brott mot den uttalade statsreligionen (läs våldsideologin Islam).
Den svenska fårskocken låter ju sig föras fram mot avgrunden helt frivilligt, därtill så djupt hjärntvättade av ”prästerskapet” (våra politiker).
Man undrar precis som Samuel härovan vad som skall få svensken att vakna, nu när inte granen brunnit upp i år heller för att citera vår tids största landsförrädare Fredrik Reinfeldt.
Så länge socialisterna disponerar 65-85% av dina spenderade pengar för livets nödtorft och med hjälp av en sanslös inflation urholkar medborgarnas ev. tillgångar lär det inte bli någon förändring.
Det som blir avgörande blir den dagen möjligheten att utbetala de utlovade pensionerna inte fungerar längre som det var tänkt och livsmedelsimporten blir strypt, utförda av sanslösa miljöpartister.
Jap, ennu en bra artikel på NW. Jag går ennu längre Öystein och tycker att svenska folket inte bara saknar de dygder som du nämner men saknar också den sakrala dygden som är den skälliga delen av en människan och utan den är folk tumma inombords och därför de måste fylla på hela tiden med oavbryten pyssling med FB, Insta eller ha hörlurar på med musik eller något annat, handla nya grejer, träna m.m.. Folk har förlorat karakter, ingen vågar att stå för något konkret, de bara följer den gråa massan som styrs just av PK åsikter och är inte medvetna vad som pågår i verkligheten. Som sagt den enda som kommer vecka de är händelser som kommer drabba de direkt men då blir det försent.Dagens svenska folk kommer inte ens i fotspåren av den forna vikingar som var ett fritt folk som hade sina gudar och var orädda att kämpa för sitt land. Dagens svenska folk skulle inte ens dela ut en örfil till någon som skulle ta deras egendom inte tala om de som håller på att ta Sverige från svenskarna. Detta är inte naivitet det är FEGHET I STOR SKALA.
Bra artikel och intressant frågeställning. Kanske en av de viktigaste frågeställningar bl.a. vi i Sverige kan och bör ställa oss idag.
Jag kan tycka att Torsten nog hamnar ganska nära en trovärdig sanning i sin analys.
Dock skulle jag vilja tillfoga iaf ett till perspektiv: nämnligen den Svenska otryggheten, osäkerheten, rädslan och avsaknaden av civilkurage.
För att kompensera dessa brister är det enkelt att ansluta sig till just PK-uppfattningar. Då slipper man att ta ställning och försvara uppfattningar byggda på egna slutsatser och övertygelser. Man slipper också göra egna analyser.
Samtidigt kan man säga att en bieffekt blir att man blir feg och ryggradslös. Men visst, det är ju ganska bekvämt. Men man tvingas då att leva i en livslögn där verkligheten till slut troligen ändå kommer ikapp.
Kopplingen tycker jag går att göra till innehållet i artikeln ovan.