Historiker: Betyder demokrati folkstyre eller är det ett politiskt ställningstagande?

DEBATT. Kan ordet demokrati betyda lite vad som helst? Det frågar sig historikern Christer Nilsson som reder ut begreppet, hur det misshandlas och missbrukas för att vinna snabba politiska poäng.

Text: Christer Nilsson

Demokrati betyder folkstyre. Vid demokratiska beslut i olika organisationer använder man sig av styrelseformen en person – en röst. Förslaget som får flest röster vinner. Demokrati är alltså en styrelseform och har ingenting att göra med det man beslutar om – det är enbart en administrativ teknik för att fatta beslut.

Frågar man folk på gatan (och politiker) vad som menas med demokrati råder full begreppsförvirring, många kommer att nämna den allmänna rösträtten – och de flesta tycks ha en egen hemmasnickrad tolkning.

Ett exempel är när statsministern framträdde i TV den 11 september 2001 för att kommentera flygattacken i New York: ”Det här är ett angrepp mot demokratin och vi måste försvara den”, sa Göran Persson, men han kan väl inte ha menat att terrordådet var ett angrepp mot styrelseformen i Sverige eller USA. Han måste ha menat något annat?

Politiker talar sällan om styrelseformen utan om – demokratiska rättigheter, och här upptäcker man häpnadsväckande skillnader. Alltifrån kommunisten, som menar att demokrati betyder att staten ska styra alla offentliga institutioner, äga alla företag och fördela inkomster och bostäder jämlikt till nyliberalen, som menar att de flesta offentliga institutioner ska privatiseras och att den enskilde ska bestämma om sin egen livssituation genom frivilliga överenskommelser med stat, företag och organisationer.

Den svenska modellen

Mellan dessa två ytterligheter ligger den s k svenska modellen. Majoriteten av befolkningen drar ett likhetstecken mellan demokrati och vänsterliberalism eller socialism om man så vill.

Socialdemokraterna har under ett drygt halvsekel lyckats inbilla de flesta medborgare att demokrati inte bara är en styrelseform utan också innefattar en konkret socialliberal politik. Slående är således det januariavtal som slöts 2019 mellan socialister och liberaler. ”Det är ett ’demokratiskt värdesystem’ som ska genomsyra hela samhället”, enligt socialdemokraternas partiprogram.

I dagens samhälle är det närmast suspekt att inte vara en sådan ”demokrat”. Gemene man är livrädd för att stämplas som ”odemokratisk”, och en sådan är tillika ”främlingsfientlig” eller rasist om man är kritisk till att Sverige bör ha Europas mest generösa flyktingpolitik.

Genomgående klassas Sverigedemokraterna som ett ”odemokratiskt” parti trots att det är ett klart demokratiskt parti beträffande styrelsesättet både i praktiken och enligt partistadgarna – och stöds av 1,1 miljoner väljare.

Man kan således konstatera att värderingen ”demokrati” snarare handlar om ett rent politiskt ställningstagande i stället för den ursprungliga betydelsen: folkstyre.

Text: Christer Nilsson, historiker