Christer Nilsson (1941-) är historiker och författare (6 böcker), ledarskribent och recensent av facklitteratur. Han har skrivit för Läkartidningen, Axess, Ale - Historisk tidskrift, Finsk tidskrift, Expressen, Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad, Östgötacorren, Borås tidning och 
DEBATT. Vart är USA, EU och Sverige på väg? Om verkligheten inte stämmer med kartan, är det då kartan som gäller? Har vi tappat bort vår kompassriktning i okänd terräng eller för att travestera en känd TV-fråga: Vart är vi på väg?
Vart är USA på väg?
Efter Trumps ifrågasättanden av NATO, hans griniga inställning till FN och negativa attityd till WTO (Världshandelsorganisationen) och till handelsavtalet TPP (Transpacific Partnership), hans uppsägande av Parisavtalet 2015 på miljöområdet och avtalet om kärnenergi med Iran samt senast avvecklingen av INF-avtalet från 1987 gällande medeldistansmissiler i Sovjet-Ryssland och USA samt inte minst – planen att bygga en mur mot Mexiko och handelskriget mot Kina där telekomföretaget Huawei på 23 punkter står åtalat i USA, är det då kartan som gäller?
Vart är EU på väg?
Med en Trump som starkt ifrågasätter den europeiska unionen, med en Brexit som ett yrvaket politiskt uppvaknande, med byråkraterna i Bryssel som mer värnar om sina intressen än om de suveräna nationernas och deras medborgares intressen, med ett EU som alltsedan starten varit ett storföretagens projekt med alltmer överstatliga ambitioner, vars huvudproblem är att det saknas en folklig förankring och därmed en arena för en verklig demokratisk och politisk diskussion för att rekonstrueras i demokratisk riktning, är det då kartan som gäller?
Vart är Sverige på väg?
Mauricio Rojas (liberalernas tidigare talesperson i integrationsfrågor) sa i en intervju i SvD:
”Det vi fruktade för 20 år sedan har besannats och blivit etter värre. Jag föreställde mig aldrig att islamismen skulle bli så stor och hotande. Att kriminaliteten skulle accelerera så vad gäller parallellsamhällen, droghandel, våldtäkter, sprängningar, bilbränder och alla ouppklarade dödsskjutningar mellan olika ungdomsgäng.”
Centern och Annie Lööf har aldrig gjort upp med sitt förflutna och hon mörkar i sin självbiografi partiets rasistiska rötter och hävdar att det alltid varit liberalt. Citat ur partiprogrammet 1934-1946 hos Bondeförbundet som Centern hette fram till 1957:
”Som en nationell uppgift framstår den svenska folkstammens bevarande mot inblandning av mindervärdiga utländska raselement samt motverkande av invandring till Sverige av icke önskvärda främlingar. Folkmaterialets bevarande och stärkande är en livsfråga för vår nationella utveckling” – Bondeförbundet (1934-1946)
Politisk dissonans
Nu lever C och L i föreställningen att de lyckats med den perfekta regeringskuppen: dels att få framgång i ett stort antal (73) hjärtefrågor, dels att de kan hålla säkerhetsavstånd till kanslihuset och slippa allt ansvar som följer med makten och med den makten under kontroll skulle säkert Vilhelm Moberg ha nickat igenkännande, han som redan för länge sedan konstaterade att Socialdemokraterna är ett idéparti med två idéer: att ta makten och att behålla den. Så är det när det är kartan som gäller.
Text: Christer Nilsson, historiker
