Därför flyttar cancerindustrin fram en lösning på “cancergåtan”

ANALYS & DEBATT. Forskningsindustrin försöker finna den slutgiltiga lösningen på den så kallade cancergåtan, men 95 procent av alla nya behandlingar misslyckas, enligt Illustrerad Vetenskap. Nu är förhoppningen att genmedicin och artificiell intelligens ska lösa problemen, men vilka förhoppningar kan vi egentligen ge till denna nya forskning?

Text: Torbjörn Sassersson

Den populärvetenskapliga tidningen Illustrerad Vetenskap (IllVet) skriver idag i ett nyhetsbrev som skickats ut via mail att: “lovande nya behandlingar misslyckas varje dag i kampen mot cancer” och i artikeln: “Så här hittar vi botemedel mot cancer” uppges att: “95 procent av alla nya behandlingar skrotas”. Med denna dystra historia bakom oss, vad är det som säger att nya metoder kommer att lyckas bättre?

Om 95 procent av försöken misslyckats från 1940-talet, då senapsgas testades på cancerpatienter första gången, fram till 2019, vilken tilltro ska vi ställa till forskningen de närmaste 70 åren?

Problemen med berättandet om cancer

Utgångspunkten i det rådande cancerparadigmet är att det är fel på kroppens egna celler som konstant muterar och att dessa “är konstant ett steg framför vetenskapen”. Nu tror cancerforskarna att man “beväpnade med genmanipulerade immunceller och artificiell intelligens” är på god väg att övervinna cancern.

Forskningsnarrativet har levt på dessa slogans i decennier. Det heter alltid forskningen gör nya framsteg och att nu tror forskare att nya rön kommer att lösa cancergåtan i framtiden. Lösningen på denna eviga gåta skjuts ideligen in i framtiden. Modet ska hållas uppe och varje år drar forskningen in miljardbelopp genom insamlingssiftelser, ideella organisationer och TV-galor. Leende godtrogna människor med huvudet på sne skänker sina privata pengar till fonder som viftar med rosa band och löften om att bröst, barn och vuxna ska räddas.

• Problemet är att cancerindustrins forskare misslyckats till 95 procent i sina försök att bota cancer.
• Problemet är att löften om nya fantastiska metoder mot cancer aldrig tycks nå tillämpning i vården.
• Problemet är att cancervården i slutänden ändå alltid handlar om radikal kirurgi som lemlästar patienterna, radioaktiv strålning som ger ny cancer och kemoterapi som ger nya cancer och som bryter ner organ och immunförsvar.
• Problemet är att alla som dör på grund av dessa grova ingrepp förs in i statistiken som dödsfall på grund av cancer, inte vårdmetoderna.
• Problemet är att ju mer dess livsfarliga vårdmetoder används desto mer tycks cancern körda nya offer. Hela tiden skapas ny statistik som tycks peka på ökad cancerincidens.
• Problemet med vårdens och forsknings kontinuerliga misslyckanden är att cancerfallen tycks öka vilket i sin tur försvarar industrins narrativ och ytterligare insamlingsgalor.

Det tar aldrig slut. Cirkelresonemangen härskar. Det är enkelt att förstå att cancerforskning är en lönsam affärsmodell och sin egen miljardindustri som lever vidare tack vare ”smoke and mirrors”.

Läs mer: Lars Bern fd vice ordförande i Cancerfonden: Ge inga mer pengar till fonden!

Första kemoterapin bestod av kemiskt stridsmedel

Ord som hela tiden återkommer i det rådande narrativet är ”kamp” och ”bekämpa”. Orden antyder krigföring. IllVet förklarar också att en av de första moderna metoderna för att kriga mot cancer var det kemiska stridsmedlet senapsgas.

Den 27 augusti 1942 testades för första gången senapsgas. En cancerpatient fick gasen injicerad. Tumörer uppges ha försvunnit. Hur vetenskapligt testet egentligen var redogör inte Illustrerad Vetenskap för. De amerikanska forskarna Louis Goodman och Alfred Gilman som utförde testet hyllades, men ”behandlingen var dock inte perfekt”, påpekar IllVet.

”Patienten blev allvarligt sjuk av medicinen och en månad senare började cancern att komma tillbaka. När läkarna återupptog behandlingen kunde patientens kropp inte tåla de många biverkningarna, och han dog en kort tid därefter”.

Cancerindustrin är en enormt lönsam industrigren. Den härstammar från kemikalieindustrin, samma industri som även utvecklade läkemedelsindustrin och militärens biologiska och kemiska stridsmedel. IllVet skriver att cancerfallen dessutom tycks öka:

”14,1 miljoner nya fall registreras årligen, och den siffran kommer sannolikt att stiga till 23,6 miljoner år 2030”.

Framtida cancerläkemedel fungerar ofta inte

IllVet skriver om ett ”lovande nytt läkemedel” SPI-77 som 1999 sägs ha satt direkt stopp för cancertumörer hos försöksmöss. Ett läkemedelsföretag investerade miljonbelopp för att testa ämnet på människor, men studierna stoppades snart. Det visade sig att SPI-77 hade i princip noll effekt på människor och blev sedan skrotat och glömt.

”Den hoppingivande behandlingen gick därmed samma öde tillmötes som över 95 procent av de nya cancerbehandlingar som varje år testas på människor. Även de läkemedel som till slut blir godkända har ofta bara en begränsad effekt.” – IllVet

Tidningen fortsätter med att beskriva en behandling som kallades Kymriah. De amerikanska myndigheterna godkände behandlingen, men det gick inte bar denna gång heller.

”Kymriah består av patienternas egna immunceller. Cellerna tas ut ur patientens blod och därefter planteras en ny gen in som gör att de kan identifiera cancercellerna.”

Problemet var att Kymriah kunde stimulera patientens immunsystem så att det gick till angrepp mot kroppens friska celler och Illvet skriver vidare att: ”när en liknande behandling testades 2016 tog den livet av fem patienter”.

Illustrerad Vetenskap som är en tidning som bär fram cancerindustrins narrativ fortsätter trots industrins alla misslyckanden med att hurtigt peka framåt på den nya forskningen. 

”Kymriah är dock inte nödvändigtvis en återvändsgränd. Det gäller även liposomer. Varje dag får forskarna en djupare förståelse för behandlingarnas svagheter och cancerns biologi, och de använder den kunskapen till att optimera befintliga behandlingar och utveckla helt nya.”

AI-forskning i kombination med genmedicin

Vad handlar då den nya forskningen om som ska flytta fram horisonten ytterligare en bit i jakten på att lösa cancergåtan? Svaret lyder: genmedicin i kombination med artificiell intelligens. Under mellanrubrikerna: ”Artificiell intelligens ökar hastigheten” och ”Vi är på väg att slå ut cancer” förklarar Illustrerad Vetenskap att ”revolutionerande teknik” innebär att ”forskarna snart kan göra framsteg i betydligt snabbare takt än tidigare”.

Den heliga gralen är artificiell intelligens (AI). ”som kan utveckla nya mediciner mot bland annat cancer”. AI sägs vara så snabbt att det kan: ”gå igenom enorma mängder data från laboratorier och sjukhus över hela världen”. AI ska till och med dyka ned i cancercellernas gener, studera befintliga läkemedels kemiska struktur och gå igenom tidigare försök på både djur och människor, förklarar IllVet.

Nu börjar vi förstå vilken verksamhet som Nya Karolinska sjukhuset ska husera.

AI-system ska sedan analysera ”hittills okända svagheter i cancercellerna” och sedan föreslå läkemedel. ”Det gör att läkarna snart kan få tillgång till en stor arsenal av effektiva vapen mot cancer”. Med andra ord ska superdatorer styrda av artificiell intelligens, ett system som är programmerat av ingenjörer, lösa den cancergåta som läkare och forskare själva inte lyckats lösa trots 70 års forskning.

Cancergåtans lösning flyttas hela tiden framåt

Sedan utför Illustrerad Vetenskap ett akrobatiskt PR-trick i sin artikel. Tidningen påstår, trots att den just förklarat att cancerforskarna oftast misslyckas, att forskarna i själva verket är extremt framgångsrika. IllVet skriver:

”Cancerforskarna har redan räddat miljontals liv. En undersökning i Storbritannien har visat att dödligheten för cancer har minskat med 14 procent sedan 1970-talet.”

En blott 14-procentig minskning av dödligheten i cancer är knappast något att skryta över. Utöver det misstänker de medvetna inom vården att alla som dött av cancer i själva verket dött av kemoterapi, strålning och komplikationer efter radikal kirurgi eller en kombination av de tre. Frågan är också om undersökningen i Storbritannien överhuvudtaget tagit hänsyn till spontant tillfrisknande, koständringar, livsstilsförändringar och alternativ medicin som patienter ofta tillämpar med eller utan sina cancerläkares vetskap.

IllVet fortsätter sitt narrativ med att bland annat nämna att: ”bland annat bröstcancer, har överlevnadskvoten fördubblats sedan 1970″. Den vanligaste metoden för att behandla bröstcancer är att avlägsna hela det angripna bröstet. År det egentligen en stor framgång? Överlevnadskvoten är dessutom i sig en förvillande bedömningsaspekt. Om en patient inte fått återfall inom 5 år friskförklaras patienten, men om patienten får cancer igen efter 6 år räknas det som ett nytt cancerfall. På detta vis manipulerar vården verkligheten.

Samtidigt medger tindingen att fallen av tarmcancer har tredubblats.

Illustrerad Vetenskap avslutar sin artikel med ytterligare en löftesrik spekulation.

”Och utvecklingen fortsätter. Forskarna förutspår att dödligheten kommer att minska med ytterligare 15 procent fram till år 2035.”

Cancergåtans horisont flyttades just fram till år 2035. Det betyder att cancerindustrin i hand med cancervården kan fortsätta med radikala metoder och statistisk akrobatik i ytterligare 15 år. Varje år flyttas horisonten fram med några år och cancergåtan behöver därmed aldrig lösas. Industrin består och allmänheten fortsätter att donera till den utan eftertanke.

Text: Torbjörn Sassersson