DEBATT. En grupp yazidier som demonstrerade utanför Vita huset den 15 mars uppmanade Trumpadministrationen att lokalisera eller rädda de cirka 3 000 kvinnor och barn som tros ha blivit tillfångatagna, fängslade eller dödade av IS-terrorister.
Text: Uzay Bulut (Uzaybulut.com) | Artikeln har tidigare publicerats på Gatestone Institute och den återpubliceras med tillstånd i NewsVoice.
Demonstranterna hänvisade till den senaste händelsen i vilken IS-krigare som flytt från ett av sina senaste fästen i östra Syrien halshögg 50 yazidiska kvinnor som hållits i fångenskap och använts som sexslavar åt IS-terroristerna.
De flesta deltagare vid samlingen var överlevande från IS folkmordsattacker år 2014 mot yazidier, en förföljd icke-muslimsk minoritet som är inhemsk i Irak, Syrien och Turkiet.
Enligt en studie från 2017 som publicerats i veckojournalen PLOS Medicine så hade följande skett inom loppet av bara några dagar i augusti 2014:
”Ett uppskattat antal på 3 100 yazidier dödades [i Irak], varav nästan hälften blev avrättade – antingen skjutna, halshuggna eller levande brända – medan resten dog i Sinjarbergen av svält, uttorkning eller skador de ådragit sig under IS-belägringen. Den uppskattade kidnappningssiffran är 6 800. De som lyckats rymma berättade om de missförhållanden de blivit utsatta för, inklusive påtvingade religiösa konverteringar, tortyr och sexslaveri.
Över en tredjedel av de som anmälts som kidnappade saknades fortfarande vid tiden för undersökningen. Alla yazidier var måltavlor, oavsett ålder och kön, men särskilt barn blev hårt drabbade. De var löpte lika stor risk att bli avrättade men utgjorde 93 % av de som dog i Sinjarbergen. Dessutom så var bara 18,8 % av de som lyckades fly från fångenskap barn.”
Sådana skräckhistorier borde skapa rubriker över hela världen, men ledsamt nog har de blivit ignorerade. Däremot har det skrivits mycket om Shamima Begum, en brittiskfödd kvinna som lämnade Storbritannien år 2015 för att gå med i IS i Syrien och hade för avsikt att komma hem i februari i år. Begums fall har satt igång en utbredd debatt om status för och hantering av jihadister från Väst som inte avser att flytta tillbaka och behålla medborgarskapet i sina ursprungsländer.
Vissa förståsigpåare har utmålat Begum som ett offer för ”grooming” och ”hjärntvätt” av IS-terroristerna hon anslöt sig till. I en intervju med Sky News i februari sade Begum dock att hon varit fullt medveten om halshuggningarna och andra ogärningar som begåtts av IS innan hon åkte till Syrien. ”Jag kände till dessa saker och jag var okej med dem”, sa hon. ”För du vet, jag började bli religiös precis innan jag åkte. Enligt det jag hört så är det islamiskt sett tillåtet.”
På frågan om hon hade ifrågasatt något av detta svarade Begum ”nej, inte alls”.
Free Yezidi Foundation, som förespråkar rättvisa för offer och överlevande från IS folkmord, uttryckte ilska och frustration över den medlidsamma uppmärksamheten som Begum, som frivilligt gick med i IS, har fått från vissa politiker i Storbritannien.
Stiftelsen twittrade, i ett inlägg som var riktat mot den brittiska parlamentsledamoten Diane Abbott, som sagt att det skulle vara ”okänsligt och inhumant” att göra Begum ”statslös”:
”Visste du att för en del av våra flickor, så unga som SEX ÅR GAMLA, bokstavligen talat blivit sålda på slavmarknaden på #IS territorium? När männen drog ut i krig så var det #ISbruden som låste in dem i huset.
”Vidare så var det #ISbruden som duschade, klädde, sminkade de #yazidiska #yezidiska kvinnorna & flickorna för att förbereda dem inför gruppvåldtäkt eller inför att bli sålda. Många manliga och kvinnliga förövare var #brittiska, kanske kan vi istället rikta uppmärksamheten mot det inhumana & okänsliga folkmordet de begick? (…)
(…) det är en styggelse att välfärden för denna kvinna och hennes barn får så enormt mycket uppmärksamhet, medan de TUSENTALS kvinnor som blivit bortförda och tvingade in i slaveri av hennes organisation (med IS-kvinnornas deltagande) inte får det.”
En av deltagarna vid demonstrationen i Washington, Salim Shingaly, en yazidisk aktivist från Irak, sa till Gatestone:
”Även om vi hoppas på att återförenas med yazidiska kvinnor och barn som kidnappats av IS-terrorister så fick vi nyligen höra om de 50 som blivit halshuggna. Under tiden så är de människor som har våldtagit och dödat våra kvinnor fria att återvända till sina länder och leva normala liv. Detta får oss att känna det som att vi inte har något värde som människor i andras ögon; vi är på väg att förlora vår tilltro till mänskligheten.”
Shingaly tillade:
”Det borde vara uppenbart för västerländska regeringar att IS-terrorister utgör en enorm risk för de länder som släpper in dem igen.”
Dawood Saleh, en överlevande från folkmordet på yazidierna och författaren av Walking Alone, sa till Gatestone:
”Jag tycker så synd om de tusentals yazidiska kvinnor och barn som lider i IS händer, medan vissa mediekanaler i Väst försöker trivialisera handlingarna som begåtts av de som våldtagit, torterat och dödat vårt folk. Dessa kanaler låter inte de yazidiska överlevande göra sig hörda.
Min familj har förlorat sitt hem och hamnade på ett flyktingläger där de har bott i nästan fem år nu, som resultat av IS-monstrens handlingar. IS har förstört våra byar och tempel och tvingat oss att sprida ut oss över hela världen. Genom att ignorera vår kamp, samtidigt som man ger positiv uppmärksamhet åt IS-”brudar” eller de som återvänt till Väst så krossar västerländska mediekanaler och politiker den minsta lilla skärva av hopp hos oss som har överlevt folkmordet.”
Adil Suliman, en yazidisk aktivist vid protesten, sa till Gatestone:
”Yazidierna i Irak är fortfarande rädda för att alla illdåd av IS kommer att återupprepas, för yazidierna där lever fortfarande bland muslimer, och muslimerna ser oss inte som människor.”
Haji Ali Hameka, en annan yazidisk aktivist och tolk, uttryckte sin förfäran över ett nytt fall med en yazidisk folkmordsöverlevande som till sin fasa stötte på sin IS-tillfångatagare och våldtäktsman i Kanada.
”Det är mycket nedslående att höra att västerländska regeringar låter brottslingar som har våldtagit och halshuggit oskyldiga människor återvända utan att straffas”, sa Hameka till Gatestone.
Han underströk:
”En brottsling är en brottsling, oavsett om han eller hon är västerländsk eller från Mellanöstern. Lagen måste gälla överallt. Jag tror inte att det finns en enda IS-krigare som inte har våldtagit eller dödat. Straffet för deras handlingar borde vara strängt. Hur kan Kanada låta dessa terrorister ströva fritt?”
Nawaf Ashur Yousif Haskan, en yazidisk vetenskapsman från Irak, upprepade samma åsikter för Gatestone:
”Vi är starka motståndare till att Väst tar tillbaka någon av dessa IS-krigare och deras brudar. Istället borde de sättas i fängelse och åtalas i Irak av en internationell domstol för vad de har gjort i Syrien och Irak. Varenda en av dem har anslutit sig till en farlig ideologi. Vi säger till Väst: Om du inte vill att det som hänt yazidiska kvinnor ska hända kvinnor i Väst, låt då inte dessa förövare komma tillbaka.”
Samma dag som demonstrationen i Washington började den irakiska regeringen och FN gräva upp en massgrav i Sinjar, i närvaro av mottagaren av Nobels fredspris, Nadia Murad, vars dödade släktingar tros ha blivit begravda i området. På Murads officiella hemsida stod det att det var den första uppgrävningen av en massgrav som innehöll kvarlevorna av yazidier som dödats av sina IS-tillfångatagare.
Vad mer behöver Väst som bevis för att se offren för IS-terrorism som mer värda uppmärksamhet och sympati än de ”återvändande” terroristerna och deras villiga brudar?
Text: Uzay Bulut, Gatestone-institutet
Uzay Bulut, en journalist från Turkiet, är Distinguished Senior Fellow vid Gatestone Institute. Hon är för närvarande baserad i Washington D.C.
