Johan Thyberg: Uppföljning kring misstänkt oredlighet i forskningen på KI

I juli 2018 inkom till KI tre anmälningar om misstänkt oredlighet i forskning gällande ett flertal artiklar med prorektor Karin Dahlman-Wright som huvudansvarig författare. Samtidigt framfördes även ett observandum rörande en artikel med rektor Ole Petter Ottersen som medförfattare.

Text: Johan Thyberg, pensionerad professor från KI, legitimerad läkare

I två bloggar, den ena från den 20 juli 2018 och den andre från den 7 september samma år gick KI:s ”store” ordförande Mikael Odenberg ut och ondgjorde sig över anmälningarna (inkomna från tre olika personer varav jag var en) som enligt hans mening var undermåliga eller i det ena fallet till och med helt ogrundad. Som stöd för dessa slutsatser gick han ut med diverse nedlåtande omdömen om anmälarna och antydde att dessa bara var ute för att skada KI och dess två högsta företrädare.

På detta sätt agerar en så kallad ”nyttig idiot” som knappast har de fackkunskaper som krävs för att bedöma ärendena i fråga. Beträffande anmärkningarna mot den artikel som rektor är medförfattare på hänvisade Odenberg till en rapport från Pasteurinstitutet (där arbetet till stor del utförts) och slog fast att misstankarna var ”helt ogrundade”.

Vad saken gällde var att det på PubPeer (en amerikansk sajt där forskningsartiklar nagelfars) rapporterats om bildduplicering i en immunoblot som påstods visa specificiteten hos en antikropp som använts för lokalisering av en acetylkolinreceptor i en del av hjärnan med hjälp av immuno-EM (delvis utfört vid Ottersens lab i Oslo). Notisen i PubPeer gör sannolikt att tre förment olika kontroller är identiska (bifogas).

När en kollega för en kort tid sedan tog upp detta ärende med mig beslöt jag att titta närmare på rapporten från Pasteurinstitutet och rekvirerade den från KI (bifogas). Det hela visade sig närmast ha karaktären av en ”cover-up” ägnad att skydda en högt uppsatt chef på Pasteurinstitutet (korresponderande författare) och KI:s rektor.

I rapporten medges att de tre ”lanes” i immunoblotten som utmålats som identiska ser ut att vara det. Efter att ha tagit del av originalen påstås dock att det skulle finnas skillnader, men att detta raderats bort efter behandling av bilderna med Photoshop (en typ av manipulering som idag är förbjuden). Hur detta helt skulle ha tagit bort skillnaden mellan de tre separata kontrollerna kunde man dock inte förstå.

Jag skrev till den ansvarige utredaren vid Pasteurinstitutet och bad att få kopia av de bilder man baserat sitt frikännande på och helst originalblotten och inte sönderskurna ”lanes” som egentligen inte bevisar någonting överhuvudtaget. Efter cirka en vecka fick jag svar från utredaren som sa att han skulle tala med juristen Helena Scarabin på KI:s ledningskansli och sedan återkomma. Av vilken anledning Scarabin skulle blandas in i saken var svårt att förstå.

Jag hade tidigare frågat om KI tillsammans med rapporttexten fått de bilder man där refererar till som bevis för att inget otillbörligt ska ha förekommit och fått svaret att KI inte erhållit något sådant. En vecka har nu gått men jag har fortfarande inte fått några bilder.

Så Mikael Odenbergs tvärsäkra uttalande om att rapporten från Pasteurinstitutet visat att den kritik som framförts mot artikeln med rektor Ole Petter Ottersen som medförfattare visat sig vara ”helt ogrundad” vilar uppenbarligen på mycket svag grund.

Som sagt, det är på detta sätt en ”nyttig idiot” agerar. Vad som är sanning är av underordnad betydelse. Det enda av intresse för personer som Odenberg är att skydda ledningen vid KI. Detta är alltså den öppenhet som man så gärna utbreder sig om.

Om detta ärende har den tyske vetenskapsjournalisten Leonid Schneider – den som framförde obsevationen till KI – skrivit om på sin hemsida Forbetterscience.com.

Tre andra anmälningar gällde åtta artiklar från prorektor Karin Dahlman-Wright och hennes grupp. Enligt ordförande Mikael Odenberg (undertecknar sina brev med signaturen MOD – ej att förväxla med Ordförande MAO) är även dessa anmälningar bara att se som yttringar av hämndbegär där man gör en stor sak av något som bara tycks ha varit att det ”vid publicering har skett en förväxling av bilder”.

För en vecka sedan kom en rapport från den externe granskare som utsetts av Expertgruppen för oredlighet i forskning vid Överklagandenämnden för etikprövning (ONEP). I rapporten (bifogas) slås fast att duplicering av bilder gjorts i flera artiklar, vilket också medges av författarna.

Enligt granskaren kan det i vissa fall inte avgöras om manipuleringarna gjorts avsiktligt eller oavsiktligt medan det i andra fall knappast kan röra sig om annat än medveten och bedräglig hantering.

Man frågar sig hur en expert inom området vågar komma med sådana slutsatser när Ordförande MOD redan slagit fast att det bara rör sig om en godartad förväxling av bilder?

Det agerande KI och dess ordförande visar upp i dessa fall har vissa likheter med vad som skedde i det mer välkända Macchiariniärendet. Där gick KI och Karolinska Universitetssjukhuset initialt in för att sopa skandalen under mattan.

Samtidigt gick man från sjukhusets sida ut och hotade de fyra anmälarna med avsked och andra repressalier. Eftersom ett universitet enligt lagen är skyldigt att utreda framförda misstankar om oredlighet i forskning blev dåvarande rektorn Anders Hamsten tvungen att utse en extern granskare . När denne kom med sitt utlåtande visade det sig att sju av sju anmälda artiklar ansågs oredliga, vilket dock inte hindrade Hamsten från att frikänna Macchiarini.

Vad han då inte visste var att jag långt tidigare hade tipsat Dokument Inifrån vid SVT om ärendet och att man därifrån en tid efter Hamstens beslut kom med en dokumentär i tre delar som gjorde skandalen uppenbar för alla och envar. Man blev då tvungen att ”under galgen” vända helt om och uttala sitt fördömande av vad som förekommit.

Ärendet öppnades därför åter upp och man vände sig till Expertgruppen för oredlighet i forskning som efter att ha anlitat två externa granskare konfirmerade de misstankar som framförts av anmälarna och tidigare bekräftats av den utredare Hamsten anlitat.

Kan man dra någon annan slutsats av det som beskrivits här att KI:s ledning inte tar misstankar om oredlighet på allvar, speciellt inte om de rör högt uppsatta personer i den egna organisationen.

Regeringen utsåg i november 2016 Mikael Odenberg till ordförande i konsistoriet (styrelsen) vid KI med uppgift att reda upp i den röra som rådde efter Macchiariniaffären. Borde man inte inse att detta var ett misstag? Med den typ av ageranden som exemplifierats här kan man inte gärna dra någon annan slutsats än att moraset fortsätter.

Text: Johan Thyberg, pensionerad professor från KI, legitimerad läkare

Rapporter

• Sakkunnig-rapport (PDF)
• J Neurosci, PubPeer (PDF)
• Pasteur-report (PDF)