NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
FILOSOFI OCH DEBATT. Man kan ibland tycka att livet är orättvist och att det är en ond värld vi lever i när vi ser på det som händer runt omkring oss. Och det är ju sant, ur en aspekt, så finns det ingen världslig rättvisa och inte heller någon juridisk rättvisa i vårt samhälle. Då kan det vara nyttigt att ställa sig frågan: Varför har jag, som är en sån god människa kommit till den här onda världen?
Text: Erik Wiklund
Är vi människor egentligen så genomgoda? Nej, en genomgod människa är nog ingen av oss, för vi allesamman har brister och agerar ibland egocentriskt, men visst skulle det väl vara bra om det inte fanns onda människor på jorden? Javisst, skulle det vara det – det vill säga – dom som är ondare än jag själv, tänker då var och en.
Ska den gränsen dras bakom mig själv? Ja, tänker många, men då kommer ju jag sist av de människor som ska få finnas kvar här på jorden. Det innebär ju att jag själv blir den ondaste människan på jorden. Och skulle då de människor som är godare än jag tillåta mig att vara kvar här? Nej, antagligen inte, om dom resonerar som jag gör nu.
Summa summarum, det är nog bäst att vi människor inte bestämmer vilka som ska få leva och vilka som inte ska få leva här på jorden.
Inte heller ska vi klassa andra människor för att vara sämre eller bättre människor än vad vi själva är, för alla människor är unika varelser och alla bör respekteras som unika varelser.
Det är inte människans sak att döma andra, allra helst då vi inte har kunskap om deras inre liv eller deras livsplan. Det onda, det materiella begäret eller okunskapen, om man så vill, finns inom oss alla och vi har allesamman, ond som god, fått chansen att komma hit till jorden för att bearbeta våra outvecklade sidor. Så, det kan ju inte vara bättre än det är och därför gör vi bäst i att gilla läget och ha en tolerant och tillåtande inställning till andra människor.
Jag anser att alla goda, behagliga och positiva stunder som vi människor får uppleva i livet är en gåva till oss och att vi är förtjänta dem. Jag anser att de positiva upplevelserna som vi har är en konsekvens av våra attityder och handlingar och att dessa kommer till oss därför att de passar in i vår livssituation. Positiva upplevelser kan vara materiellt välstånd och det kan komma som ett resultat av en stark önskan som vi har haft om att få uppleva just detta.
Sedan har vi problemen som vi möter i livet. Det kan vara sjukdomar, fysiska skador, psykiska besvär eller andra motgångar – de är också resultatet av våra tankar, känslor och handlingar. Jag anser att dessa motgångar är tecken till oss på att vi behöver förändra oss, därför behöver vi fråga oss själva vad livet försöker säga oss när vi möter en motgång. Det kan många gånger vara besvärliga situationer som vi ställs inför, men dessa situationer är individuellt avpassade för var och en i avsikt att stärka oss, så andemeningen är enbart konstruktiv och god.
Människan står ibland inför valsituationer där det kan vara svårt att välja vilken väg som är den bästa vägen. Så, vilken väg är rätt och vilken väg är fel? Om man nu inte har en bestämd uppfattning eller känsla för att en viss väg är den bästa vägen då spelar det ingen roll vilken väg man tar.
Huvudsaken är att vi gör vårt bästa och att vi gör medvetna val. Ja, egentligen finns ingen fel väg, alla vägar är rätt, sett utifrån var och ens situation. Jag anser att hur vi än handlar så blir resultatet ändå något som kommer att passa var och en exakt.
Finns det en problemfri väg? Är det meningen att livet ska vara problemfritt? Det vore naturligtvis bäst om människan kunde slippa problem, men samtidigt, anser jag, att vi människor har fötts till jorden bl.a. för att möta problem och växa med de erfarenheter som vi gör – därför bör vi se positivt och konstruktivt på problemen som vi möter.
Jag tror på ödet i den meningen att det som sker alltid är det bästa, men man bör aldrig kalla det för ödet när ens egna handlingar är den direkta orsaken till det som händer. Men när någonting besvärligt händer utan att man själv har orsakat det då kan man se på händelsen som att det finns en mening med händelsen och att den ingår i ett större sammanhang.
Man bör inte anklaga andra människor för att vara orsak till det som händer en själv. Många människor tror att deras problem beror på yttre omständigheter och inte på dem själva. Man tror, att om man rättar till dessa missförhållanden då försvinner problemen. Ja, naturligtvis ska man försöka rätta till missförhållanden, men om man vill söka den bakomliggande orsaken till det som händer en själv då bör man leta efter en motsättning i ens eget inre, även om problemen i praktiken kommer utifrån, för jag anser att livet är konstruerat på det viset att livet applicerar våra inre motsättningar på den fysiska världen för att vi ska få möjlighet att bearbeta dessa problem på ett mer genomgripande sätt.
Jag anser att ingenting sker av en slump, för det finns alltid en orsak och en avsikt med det som händer. Allting har en bakgrund, en historia, alla plötsliga händelser som överraskar och drabbar en själv har man själv lagt grunden till. Man har ofta omedvetet under en tid byggt upp en attityd inom sig och slutligen manifesteras dessa tankar och känslor i det fysiska, i vår vardag.
Plötsliga händelser som drabbar en själv kan också vara återverkningar från ens gamla handlingar som ligger djupt inom en själv. Det är lätt att lura sig själv och tro att det som händer en själv är slumpen eller isolerade händelser utan kopplingar, men vi människor ser sällan på det som händer oss ur ett djupare eller bredare perspektiv och därmed har vi inte alltid rätt förståelse för händelsen.
Människan är en komplex varelse med oanade djup och höjder, och normalt känner vi inte till allt om oss själva. Vi alla har t.ex. latenta kunskaper/färdigheter inom oss, som är blockerade för oss, i pedagogiskt syfte, därför att vi annars med hjälp av dessa färdigheter alltför lätt skulle undvika att möta de tuffa situationer som vi är här på jorden för att möta. Men människan har också mörka sidor latent inom sig, sidor som kan komma fram i svaga stunder. Så, frågan är om man kan vara helt säker på att man känner till alla sina mörka sidor?
För att man tex inte ska råka ut för negativa handlingar från andra människor så kan man ju börja med att rannsaka sig själv hur man är som person och ärligt ställa sig själv frågan. skulle jag kunna begå en negativ handling mot en annan människa om jag hamnade i en provocerande situation?
Man behöver föreställa sig hur det skulle kännas i mottagarens situation och därmed automatiskt känna obehag vid första tanken på att begå en negativ handling mot en annan människa – och därmed förvissa sig om att detta inte är förenligt med ens inre.
Det är nämligen min övertygelse att en handling som man själv inte skulle kunna förmå sig att göra mot en annan människa, den kommer heller inte att drabba en själv. Men det kan ju, som sagt var, vara svårt att riktigt gå på djupet av sig själv och med säkerhet veta allt som finns i ens inre. Min slutsats är att man aldrig ska vara helt säker på att man inte har några lik i garderoben.
Således anser jag att det bästa är att ha en ödmjuk inställning till livet och till andra människor och samtidigt ha förståelse för att livet på jorden innehåller en konstruktiv plan för varje människa där motgångar och misslyckanden är nödvändigt för vår utveckling.
Albert Einstein lär ha sagt:
”Det viktigaste ställningstagande som människan någonsin kan göra i sitt liv är att, antingen tro att hon lever i ett universum som är konstruktivt och som stödjer henne eller att tro på ett universum som är destruktivt och som inte stödjer henne”.
Vi bör lita på att livet är rättvist och att det har givit oss de bästa förutsättningar som vi kunde få och när vi förstår detta då har vi all anledning att se positivt på livet som helhet. Varje dag kommer vi lite längre upp på stegen i vår utveckling eftersom alla erfarenheter som vi gör innebär en liten förbättring och ett steg framåt. Därför kan livet inte bli sämre än vad det är idag – det kan bara bli bättre.
Text: Erik Wiklund