Christer Nilsson (1941-) är historiker och författare (6 böcker), ledarskribent och recensent av facklitteratur. Han har skrivit för Läkartidningen, Axess, Ale - Historisk tidskrift, Finsk tidskrift, Expressen, Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad, Östgötacorren, Borås tidning och 
DEBATT & ANALYS. Tolv gånger per år går EU-parlamentets flyttkarusell mellan Bryssel och Strasbourg. Kostnad cirka 2 miljarder kronor per år. Miljöpåverkan motsvarar cirka 10,000 flygningar över Atlanten, varje år, vilket är fullständigt skandalöst. Sverige är nu det land i EU som betalar mest avgifter per capita.
I reda pengar under 2019 betalar vi 43 miljarder kronor. Tillbaka får vi endast cirka 15 miljarder, av dessa är drygt hälften jordbruksstöd, vilket är mycket mindre än t.ex. i Frankrike, Tyskland och Medelhavsländerna som är de stora vinnarna.
En riktig dålig nyhet är att med Brexit försvinner 100 miljarder kronor per år och den svenska EU-avgiften väntas då öka med 15 miljarder, en höjning med 35 procent. En vek och velig svensk regering känd för bristande civilkurage i EU-förhandlingar kommer antagligen att tvingas svälja även denna beska medicin. Bäst i klassen som alltid.
Svenska EU-parlamentariker slår Pippi i godisbutiken med hästlängder och det gäller att bli mångmiljonär så fort som möjligt under de fem eller tio åren:
- Månadslön 94,324 kronor, efter skatt 64,000 kr.
- Dessutom traktamente per månad 65,000,
- plus ”kontorspengar” 48,600 per månad.
- Dessutom en res-och boendepott på 48,000 per år.
Sammanlagt på ett år nästan 1,3 miljoner kronor plus drygt 580,000 att fritt disponera i kontorspengar. Vid slutat arbete i parlamentet en månadslön extra per år. För två mandatperioder blir det drygt 943,000. Dessutom 3,5 procent av årslönen i pension; under tio år blir det 400,000 kronor. Svenska skattebetalare får stå för hela notan. (Källa: Europaparlamentet, EU)
Euron fyller i år 20 år. Det var en bra idé när svenska folket röstade nej till euron, för den är nämligen världens sämsta valuta någonsin. Den skapades som ett politiskt projekt utan insikter om dess inbyggda ekonomiska sårbarhet.
- Greklands ekonomi kraschade efter en sanslös misskötsel möjliggjord av billiga eurokrediter och lider nu av en ekonomisk härdsmälta.
- Även Spanien är illa ute.
- Italiens BNP är på samma nivå som för 20 år sedan, noll total tillväxt.
Det en förlorar vinner en annan och detta hade ingen politiker förstått. Växelkurserna inom eurozonen är fasta, kursen blir därmed konstgjort nerpressad och skapar enorma handelsöverskott framförallt i Tyskland, 8 procent av BNP, det största världen någonsin skådat.
Euron kommer antagligen inte att överleva nästa recession. Det är man plågsamt medveten om på EU:s centralbank ECB. Det troliga utfallet blir att euron faller samman med enorma ekonomiska konsekvenser och Sverige kommer inte att gå oskadat ur en sådan process, men vi kan tacka vår lyckliga stjärna för att liberalerna och Jan Björklund inte har fått sin vilja igenom och att vi står utanför eurosamarbetet.
Text: Christer Nilsson, historiker, författare
EMU = Europa mot undergång!
Fel igen: Statsskuld var 2017: 240 % av BNP. Inget annat. Snälla redaktören, ta bort tidigare inlägg.
Globalisterna vill skapa kaos och gm IMF, Världsbanken och andra långivare behöver man bara höja räntan lite för att finanskrisen skall bli ett faktum.
Ofändrad ränta försätter Eu länderna i samma sits som Japan befunnit sig i under många år.
Alltså Japans ekonomi skiljer sig väsentligt åt från de övriga OECD-ländernas problem samt är dessutom motsägelsefull. Japan har under en lång rad av år inte bara dragits inte med låg tillväxt och väldigt låg inflation, utan också med en av världens högsta statsskulder, men den japanska ekonomin har de senaste åren visat en stabil tillväxt. Japans BNP var 2017: 4 872 miljarder USD. Statsskuld 2017 (% av BNP) 224 miljarder USD – en av världen absoluta högsta. Trots detta är Japan ett av världens rikaste länder med mycket stora tillgångar utomlands. Skulle det behövas kapital sälja dem bara av delar av det. För det andra, och detta är viktigt, är majoriteten av skulden inhemsk; den japanska staten lånar av sitt eget folk och staten är således skyldig det japanska folket pengar. Hade statsskulden var utländsk, hade Japan vara mycket illa ute, men så är inte fallet.
Japaners kynnen är olika vårt i väst. Japaner anser att det är medborgarens plikt att låna ut pengar till landet om detta har behövts. Japans utlandsskuld är alltså till japanerna själva. Japaner är ovilliga att låna eller spendera; man samlar hellre i lador för dåliga dagar – helt rätt tänkt som privatperson, men värre blir det för ett lands inhemska marknad när få spenderar. Japan saknar det vi i väst kallar för socialbidrag och jag känner inte till om dem har någon arbetslöshetsförsäkring. Japan har en mycket hög arbetsmoral (högre än Finlands). Arbetar man inte i japan, förlorar man sitt boende och blir således bostadslös och hemlös. I Japan bemöts dessa individer i regel av allmänt förakt från vanligt folk. Ett av problemen för Japan är dess åldrade befolkning. Japan har heller ingen invandring och har inte därför omkostnader kring detta. Man bor litet och trångt på små ytor och håller kliniskt rent omkring sig. Japans befolkning är välutbildad, flitig, åldrande och väldigt IT-moget och det behövs knappast nämnas hur hög den exporterade Japanska teknologi är.
Japans statsskuld är därför inte alls ett problem som det är för andra OECD-länder. Skulle räntan gå upp, skulle nog Japan tjäna mer på det än förlora på det.
Statsskuld 2017: 24 % av BNP. Inget annat.
Jag har nu läst Christer Nilssons artikel och alla kommentarer, efter att ha funderat lite så undrar jag följande:
Om nu EU efter de nationalistiska partiernas ökande inflytande styrs om mot mindre federalism och överstatlighet så kommer detta att väcka den samlade globalismens företrädares vrede. Den europeiska centralbanken styrs ju till stora delar av IMF, Världsbanken med flera stora långivare.
EU hamnar vid en sådan omsvängning under tryck från sina långivare då dessa starkt ogillar en mer nationalistisk utveckling av EU. Det enda maktmedel dessa aktörer (IMF, Världsbanken, mfl) har är att höja räntan gentemot EU:s låneåtaganden. Dvs globalisterna vill framkalla en ekonomisk kris inom EU för att skapa oro ibland medlemsstaternas befolkningar.
När den privata upplåningsbubblan spricker pga höjda räntor så utlöser detta ett missnöje med hur EU styrs och då kommer de vilka efter valet sitter vid makten att dra på sig folkets missnöje, dvs exakt vad som är IMF, Världsbanken och andras syfte med räntehöjningen.
Kommunsektorns överbelåning som egentligen är ännu mer farlig än allt annat kommer då under hårt tryck, något som blir en intern svensk huvudvärk med krav på kraftiga skattehöjningar.
Globalisternas försök att ”straffa” EU:s olika länder vilka röstat fel leder till att dess befolkningar blir oroliga och nervösa och då förväntas de kräva en återgång till den tidigare ordningen, dvs att EU fortsätter på sin resa att bli en överstatlig federation till globalisternas gagn.
Cirkeln är därmed sluten och EU-vansinnet kan fortsätta med de marodörer som suttit vid makten tidigare.
Min gissning är att EU kommer att tvingas till höjda räntor inom kort, senast till hösten. Globalisternas svar låter sannolikt inte vänta på sig.
Tror inte på räntehöjningar just nu. IMF har dessutom berömt fed för att pausa eventuella räntehöjningar, rapporterar bland annat nyhetsbyrån Reuters. IMF publicerade nya förutsägelser kring utvecklingen för världsekonomin. Det blir nedjustering av tillväxtprognoserna för 2019 och 2020. Ingen räntehöjning. Vi får nog avvakta ny chef på ny chef på ECB. Sedan ska hälften av CBs styrelse också bytas ut. Hur penningpolitiken kan komma att ändras på grund av detta vet ingen. Men det är klart: vill man skapa en kris är det bara för ECB att höja lite.
Att höja räntan skulle innebära att en stor del av Sverige skulle gå i personlig konkurs. Det talar emot en räntehöjning. Däremot kan div händelser inträffa som innebär att en räntehöjning blir tvungen.
Tips: Har du en fastighet med hög belåning, eller andra högt belånade ägodelar, se till att du inte har pengar på banken, för då kan banken med lagstöd sno dina besparingar.
Christer, tack för ditt svar. Intressant tanke att låta ”rika” norra delen ha längre ränta än den ”fattiga” södra, och som du säger så har: ”de södra länderna har en majoritet i ECB:s styrelse” men inte mycket länge till. EU:s nya parlament och ministerråd, står för en rad mycket viktiga beslut bland annat om EU:s budget. Nya politiska konstellationer i parlamentet kommer att kunna påverka vem som blir ny chef på EU:kommissionen som påverkar vem som kommer att bli ny chef på ECB. Både bankchefen (Mario Draghis) och hälften av CBs styrelse kommer att bytas ut. Penningpolitiken kan komma att ändras på grund av detta.
Vi står dock inför en ekonomisk inbromsning med en lågkonjunktur runt hörnet Tecknen finns:
– Börsen.
Ökad börsoron i Europa, Asien och USA.
– Brexit.
Ett hårt brexit kommer att verkande hämnade på all handel i Europa med stor risk för kaos.
– Handelskrig.
Det överhängande hotet om upptrappning av handelskrigen mellan både EU och USA samt mellan Kina/USA.
– Italiens statsskuld som dessutom hela tiden ökar.
– Råoljepriset.
Ökade spänningar i mellanöstern kan få råoljepriset att svänga och öka: Idag: 60 USD råolja och 70 USD för brentoljan.
På hemmaplan ser det mycket dyster ut:
-Konkursrekord
Under 2018 (trots den varma sommaren) gick 300 företag inom hotell- och restaurangnäringen i konkurs – en ökning med 23 procent jämfört med samma period förra året ett tecken om något på en annalkande lågkonjunktur – med extremt varma temperaturer under sommarhalvåret brukar leda till en boom i restaurangnäringen. Folk håller helt enkelt hårdare i pengarna.
-Kaos i energipolitiken.
Leder till EL-brist och ökade EL-priser. Mindre pengar för privat konsumtion vilket i sin tur leder till svagare ekonomisk tillväxt.
-En försvagad krona.
Valutamarknaden skyr den svenska kronan, då de som köper svenska kronor inte får någon avkastning. Detta leder till att importerade varor blir dyrare i Sverige – vi får mindre för våra pengar. Teknikföretagen som är en av Sveriges största arbetsgivare kan i och för sig exportera billigare, men denna kompetenskrävande marknad kräver också import av utländska komponenter för sin tillverkning och den importen blir dyrare vilket leder till att dessa branscher inte gynnas inte lika mycket av en svag krona som råvarumarknader som skogen, stålet och gruvorna gör.
-Hög skuldsättning.
Landets bolåneskuld ökar hela tiden och är nu uppe i 90 % av BNP. Sedan har vi de krisande kommunerna som har överlånat sig via kommuninvest. Fler och fler kommuner är på konkursens rand, och klarar inte kostnaderna trots att staten skjuter till och måste dra in och spara på den offentliga servicen.
-Flyktingmottagningen.
Ökade flyktingströmmar via anhöriginvandring kommer att pressa Sverige på alla fronter då dem inte förväntas förvärvsarbete det första dem gör – om den någonsin kommer att göra det? Detta pressar kommunerna att öka sin skuldsättning samt sparbeting – kommunerna kommer att dra in på den sociala servicen. Vi får mindre för våra skattepengar.
– Inbromsningen i bostadsmarknaden.
Stort utbud av nyproducerade bostäder i storstäderna leder till prisfall. Tuffare låneregler leder till att bostadsbyggandet och byggbolag drar i bromsen vilket leder till band annat oro i träindustrin. Trots att flyktingmottagningen ökar, ökar inte byggandet. Detta kommer att leda till stor social oro bland nyanlända.
Om Euron dör så hoppas jag att den döden även tar död på EUSSR.
ALE
Jag delar din uppfattning att ekonomisk forskning inte är en sann vetenskap som den matematisk-
naturvetenskapliga forskningen. Men det tänker jag inte utveckla vidare här. Så till dina invändningar om en ev. kollaps av euron:
Finanskrisen 2008 visade att försöket att utforma en valuta på det ekonomiska ritbordet är dömd att misslyckas. Kritiker vill gärna förklara eurons misslyckande med att medl. länderna är alltför heterogena vad gäller deras olika välstånd. Men så enkelt är det inte.
Vi skulle mycket väl kunna ha en världsvaluta och därmed eliminera både växelkurs och valutarisk. Mycket talar för att valutan då skulle vara guld eller andra ädelmetaller. Men kärnproblemet i monetära unionen är inte den gemensamma valutan. Kärnproblemet är den enhetliga räntesatsen genom vilken ECB styr euron. På en fri marknad skulle räntorna anpassas för att möta människors genomsnittliga tidspreferens, dvs så att sparande och investeringar balanseras. När nu ECB egenmäktigt sätter en enhetlig ränta är en ekonomisk snedvridning inprogrammerad. Hur då?
Människor är inte beredda att ge upp dagens konsumtion, de föredrar att låna till låga räntor och konsumera på kredit. Låga räntor gör också att investeringsprojekt verkar lönsamma fastän de inte är det vid närmare granskning. De artificiellt nedtryckta räntorna utlöser investeringar som inte motsvaras av sparande. Resultat: En boom i ekonomin som driver upp priser och kostnader.
Kostnadsexplosionen driver många projekt till förlust. Under första hälften av 00-talet upplevde södra Europa en sådan räntestyrd cykel. Och när ECB då sänkte räntan förstärktes boomen tills den kollapsade vid finanskrisen 2008.
Med andra ord: Det skulle behövas högre räntor i söder än i norr för att människor ska spara och förhindra boom-nedgångs cykler. Hela den politiserade enhetliga räntesatsen markerar en felkonstruktion och en sårbarhet som äventyrar hela unionens sammanhållning. Det faktum att
de södra länderna har en majoritet i ECB:s styrelse cementerar räntans politisering.
Kan euroområdet fortfarande överleva? Kanske. Men då till priset av återkommande kriser, ekonomiska deformationer och långsam erosion av välståndet. Grekland, Spanien och Italien är praktexempel på detta. Och hur länge vill människorna i Unionen medverka i detta?
Hoppas att alla röstade på ett Swexit-alternativ, men visst finns det undantag bland de EU-vurmande gottegrisarna…
”Alla förtroendevalda som representerar Vänsterpartiet avstår en stor del av sin lön i partiskatt, och tar som mest ut 27.700 kronor efter skatt. Det inkluderar partiledaren Jonas Sjöstedt.”
https://www.di.se/nyheter/jonas-sjostedt-attackerar-sin-egen-lon/
,,,men ”Sjöstedt kom undan partiskatten – håvade in 150.000 extra”
https://www.di.se/nyheter/sjostedt-kom-undan-partiskatten-hvade-in-150000-extra/
Men jag klandrar honom inte. Han kan säkert göra väldigt bra saker för pengarna som gynnar partiets aghenda på något vis. Kamratliga drogfria partikalas?
Hur Euron mår och hur ländernas ekonomier går i Europa, är faktiskt lite olika saker tro det är eller ej; eller så skulle man kunna säga att hur de olika euroländernas ekonomier går, speglar hur euron mår och framförallt hur ECB (europeiska centralbanken) väljer att tackla problemen i de länder som krisar. Euron är ett politiskt projekt och skulle fungera bra om ländernas ekonomier såg likadan ut, men det gör dem verkligen inte. Under finanskrisen köpte ECB upp krisande länders statsobligationer, t ex grekiska statsobligationer, enbart för att minska landets räntekostnader så kallade kvantitativ lättnader. Det har nu gått sju år sedan den allvarliga skuldkrisen slog till som ledde till att arbetslösheten kraftigt steg i Europa. I dag är det fler som har ett arbete att gå till. När det var som allra väst var EU:s arbetslöshet på 11 % och är i dag nere på 6%. Spanien och Portugal hade samma problem som Grekland och tvingades ta krislån från ECB och IMF. I dag ser läget helt annorlunda ut med helt andra räntelägen. Både Spanien och Portugals ekonomier växer och räntorna är som sagt låga. Vad som skulle hota Euro är i så fall Italien, helt klart. Italien har krisande banker som sitter med värdelösa italienska statsobligationer, hög arbetslöshet, låg produktivitet och hög statsskuld samt är Europas fjärde största ekonomi – jämför med Grekland som står för ca 8 – 10% av Europas totala ekonomi. Europas ekonomin ser totalt sätt bättre ut i dag än när finanskrisen var som allra värst. Ett är i vart fall klart: ECB kan inte använda räntesänkning i sin arsenal. Vi står inför att hela Europas ekonomiska tillväxt (främst Tysklands) bromsas in. Den åtgärd som finns till hans är i så fall att återigen köpa statsobligationer för att undvika att räntorna skall skjuta i höjden. En räntehöjning skulle få förödande konsekvenser.
Tillväxten:
Europas tillväxt låg på ca 2 % förra året (betänk – under en högkonjunktur). USA växte t ex med med 3 % förra året. Hur ser de individuella ländernas ekonomiska tillväxt ut? Irland gick bäst med en tillväxt på 7 % förra året. Sverige 2%. Tyskland klarade sig knappt över vattenytan med 0.9 %.
Arbetslösheten:
Mellan 2008 och 2013 ökade arbetslösheten från 7% till 11% och värst var det i Grekland där 25% var arbetslösa. I Tjeckien och Tyskland är arbetslösheten 2 % respektive 4 %. I Spanien och Grekland 15 % till 20 %. Hur ser det ut i Sverige då? Tja fler än hälften av EU:s medlemsländer har lägre arbetslöshet än vi.
Skuldsättning:
Mellan 2008 och 2014 ökade EU-länders skuldsättning från 60 % till 85 % av BNP. Värst var återigen Grekland, Italien, Portugal och Spanien med 180 %, 130 % och av BNP. Vad har hänt sedan dess? Inte mycket. Trots att ekonomin har satt fart, har skulderna bara minskat till 85 % till 80 %. I Grekland och Italien ökar skulderna! Orsaken till variationerna var att hushållet lånat väldigt mycket pengar för bolån. När finanskrisen slog till sjönk bostadspriserna kraftigt. arbetslösheten steg. Hushållens konsumtion sjönk, fler blev arbetslösa allt detta ledde till att bolånekunderna inte klarade av lånen som i sin tur till sist ledde till stora förluster för bankerna. I dag har hushållens skulder sjunkit kraftigt. På Irland halverats till knappt 50 %. I Spanien minskat från 80 % till 60 %. I Portugal från 90 % till 70 %. Sverige sticker här ut med en ökning från 70 % till 90 %.
Undergångsscenariot är att Italien krisar med dess problembanker. Det skulle kunna utlösa en stor ekonomisk kris för Euron i Europa. Säg att konjunkturen vänder. Det blir recension och skulle det värsta av allt hända att räntan sticker iväg kan, så kan Christer Nilsson få rätt.
Christer, hittar inte riktigt de ”hard facts” i texten som stödjer din nationalekonomiska tes, nämligen att Euron kommer att kollapsa. Mer, vad exakt lägger du i benämningen att en valuta kollapsar och varför kollapsar den? En valuta dör aldrig, möjligen drabbas den av sjukdomar och blir försvagad eller övergår i en annan valuta. Jag är ingen nationalekonom och jag misstror den ekonomiska forskningen som jag inte anser är en vetenskap, lika lite som politik eller juridik är vetenskaper. Finner därför Nobelpriset i ekonomi vara en politik inte ett vetenskapligt pris. Mängden pristagare från Chicagoskolan, har varit så dominant, att koppling dem emellan har kallats för Chicagoexpressen. Chicagoskolan är Milton Fridmans skola, skulle man kunna säga, där han teser först sjösates i Chile, efter juntans maktövertagande, sedan infördes hans: ”allt till marknaden”, med oberoende riksbanker (privatägda då) som måtto i Storbritannien och USA, sedan avreglerade nästan alla länder (i väst) efter hans motto. Friedman argumenterade alltså mot alla former av statlig styrning av ekonomin. Men först lite grundfakta:
Valuta är inget annat än ett betalningsmedel, alltså en generellt godkänd form av pengar. En valuta utfärdas av en regering, stat eller union och utgör en byggstenarna i en ekonomi och används som handelsgods i utbyte mot varor och tjänster. Logiken säger att en högre värderad valuta ger dyrare export och billigare import (handel med ett land med lägre värderad valuta). Dessutom ger valutan avtryck på landets BNP som ökar och minskar när valutan gör det.
Valutor kan även användas som handelsvaror och har ingen samlad marknadsplats utan sker mellan banker och valutamäklare direkt.
Euron har fast växelkurs, vilket betyder ett växelkurssystem där en stat eller i detta fall en ekonomisk unions valuta fixeras gentemot en annan värdemätare. Om referensvärdet förändras, följer valutan med, och är inte fast i den bemärkelsen ställd mot en flytande växelkurs. En fast växelkurs innebär att penningpolitiken är låst även då kapitalrörelserna är fria. Ett lands eller stats penningpolitik (hur riksbanken sköts) används för att stabilisera och försvara en valuta. Oftast ändras kurserna löpande även för fasta valutor, och kan ändra sig under bara ett dygn. En fast valutakurs brukar betyda att det finnas internationella avtal som bestämmer att en valutakurs ska hållas inom en viss gräns. En flytande valutakurs betyder att den värdet bestäms av utbud och efterfrågan på marknaden.
Högre räntor än omvärlden leder till stort kapitalinflöde och tvingar Centralbanken att köpa utländsk valuta för att undvika att den inhemska valutan stiger i värde. En låg ränta leder till valutautflöde och att Centralbankens valutareserv minskar. Sist värderas valutors styrka mot annan valutas styrka. De vanligaste valutaparen är EUR/USD, GBP/USD, USD/CHF och USD/JPY.
Hoppas innerligt att du har rätt! EU-projektet är inget annat än stöld och bedrägeri och kommunismen kan inte demonstreras tydligare än så här.