Rymdturism – Skottland får Europas första rymdhamn

Efter en hård konkurrens har en halvö i norra Skottland valts ut till Europas första kommersiella rymdhamn. Bygget beräknas vara klart under 2020. Det finns även planer på att bygga en rymdhamn i Cornwall i England och i Kiruna av företaget Spaceport Sweden. USA har redan tio rymdflygplatser.

Text: Sara Kalar

Första bemannade rymdresan

Den 12 april 1961, strax efter klockan nio på morgonen Moskvas lokaltid, avfyrades Vostok 1, den första bemannade rymdfarkosten. Den då 27-årige sovjetiske piloten Yuri Gagarin hade valts ut av mer än 200 stridspiloter för den första rymdresan. Den sovjetiska rymdfarkosten  hann ta sig runt jorden en gång på en höjd av 327 km och resan varade 108 minuter. Åtta år senare, den 16 juli 1969, lyckades NASA skicka den första människan till månen med Apollo 11.

Från 1961 fram till 2019 har officiellt 326 bemannade rymdresor genomförts.

NASA fortfarande beroende av ryska rymdflygstyrelsen Roscosmos

Den amerikanska federala myndigheten för luft- och rymdfart, NASA, har sedan 2011 varit beroende av Rysslands rymdfarkost Soyuz för att ta sina astronauter till den internationella rymdstationen ISS. Kostnaden har varierat mellan 75-82 miljoner dollar per plats.

Myndigheten hoppades att under 2019 kunna skicka sina astronauter med SpaceX och Boeing till en betydligt längre kostnad. På grund av förseningar bestämde myndigheten att förlänga samarbetet med Ryssland och köpa ytterligare två platser till ISS med Soyuz.

”Som ett resultat kommer NASA:s astronaut Christina Koch, för närvarande på sin första rymdflygning, att stanna kvar på ISS i totalt 335 dagar”, vilket är en kvinnlig rekord och endast fem dagar mindre än Scott Kellys 340-dagars rekord för en NASA-astronaut, skriver tidningen Discover.

Europas första rymdhamn

Under 2018 har världens rymdflygplatser kommit upp i 112 raketuppskjutningar, vilket är mer än 100 uppskjutningar på mer än 30 år. Att siffran ändå är så pass låg med tanke på den enorma tekniska utvecklingen sedan millennieskiftet beror på för få rymdflygplatser.

Tack vare det betydligt billigare kilopriset för gods som sänds ut i rymden av privata rymdbolag, har behovet av nya uppskjutningsplatser ökat markant och fler företag tävlar om att ta del av den växande marknaden. I och med det längre priset och det faktum att satelliterna som skickas upp väger betydligt mindre idag, än för ett antal år sedan, har fler länder haft råd med uppskjutningar.

Cirka 7,000 små satelliter kommer att skickas upp i rymden de kommande tio åren, enligt Euroconsult.

Efter en hård konkurrens har halvön A’ Mhòine i norra Skottland valts ut till Europas första kommersiella rymdhamn. Bygget beräknas vara klart under 2020.

Det finns planer på att bygga en rymdhamn i Cornwall i sydvästra England men även i Kiruna av företaget Spaceport Sweden. Länder som Indien, Indonesien, Singapore, Australien och Nya Zeeland har planer på att bygga ytterligare hamnar. USA som leder med sina tio rymdflygplatser har ett antal nya på gång.

Höga krav vid urval av platser

Valet av platsen för en framtida rymdhamn, väljs beroende på syftet med rymdresan. Det europeiska rymdorganet ESA:s rymdhamn som ligger i Sydamerika är placerad 50 mil norr om ekvatorn. Det utvalda området passar för uppskjutning av satelliter som ska placeras i hög omloppsbana, då raketerna får en knuff från jordens rotation, närmare 1,650 km i timmen. Kennedy Space Center varifrån Apolloexpeditionerna skickades, valdes ut av samma anledning, nämligen platsens läge i förhållande till ekvatorn.

Kina bygger jätteraket med lyftkapacitet på 140 ton

Även om behovet av fler rymdhamnar som kan skicka upp mindre uppskjutningar men oftare har ökat, bygger företagen en ny generation av stora raketer. Idag har världens mest kraftfulla raket Falcon Heavy en lyftkapacitet på 64 ton. NASA:s snart färdigbyggda Space Launch System beräknas istället ha en lyftkapacitet på 130 ton. SpaceX satsning på Starship kommer med en enorm lyftraket kunna frakta minst 100 ton. Kina ligger inte så långt efter med Chang Zheng 9 som beräknas ha en kapacitet på 140 ton.

Start och landningsbanor

Den officiella gränsen för rymden ligger på hundra kilometers höjd, även kallat för Karmalinjen. Ett antal företag bland annat Spaceport America i USA satsar nu på att utveckla och bygga vågräta start- och landningsbanor. Det finns en stor efterfrågan på rymdturism, där privatpersoner erbjuds en snabbtur ut till rymden. För att åstadkomma detta är smidiga startbanor en förutsättning för expansion av marknaden. De första passagerarna kommer att flygas upp på andra sidan av Karmalinjen, det vill säga strax över 100 kilometers höjd.

Fördelarna med att starta vågrätt är många. Start- och landningsbanorna kan byggas på många platser i världen, men även integreras med befintliga flygplatser. En förhoppning är att så småningom kunna använda tekniken för att korta ner resorna mellan kontinenterna.

Första turistresan till rymden med Virgin Galactic beräknas till 2019

Även om titeln som den första rymdturisten redan har tillfallit den amerikanske multimiljonären Dennis Tito den 28 april 2007, då han spenderade sju dagar i rymden, är efterfrågan av rymdresor, starkare än någonsin.

Richard Branson, mångmiljardären och mannen bakom företaget Virgin Galactic, ämnar skicka de första sex betalande passagerarna till rymden redan under 2019.

Företagets flygfarkost SpaceShipTwo är ett flygplan med en raketdriven del som startar som ett vanligt flygplan och stiger upp till 15,000 meters höjd. Därefter kopplas farkosten loss och raketmotorerna startas. Motorn stängs av när raketen når sin topphastighet på 4,200 kilometer i timmen och farkosten kan då sväva ut över Karmalinjen.

Branson är långtifrån ensam om att vilja ta över marknaden. Elon Musk med sitt SpaceX, Jeff Bezos med Blue Origin och Boeing är några av företagen med samma mål.

SpaceShipTwo har haft en testflygning förra året. Branson är i dagsläget förtegen om när exakt de första turisterna kommer att ta sig ut på sitt livs första rymdresa.

Även om biljetten till en resa med SpaceShipTwo uppgår till 250,000 amerikanska dollar, var Branson övertygad om att priset skulle inom närmsta tio åren gå ner till 40-50,000 dollar. Så till alla rymdentusiaster där ute, det dags att börja spara till en rymdsemester.

Text: Sara Kalar