DEBATT. ”Den offentliga sektorns kravlösa jamsande och eftergivenhet har kraftigt bidragit till samhällets islamisering. Makthavarnas överdrivna följsamhet efter direktiven från internationella konventioner, är signum för att hålla den humanitära stormakten vid liv”. Det skriver Harriet Larsson som utifrån egen yrkeserfarenhet berättar om en muslimsk kvinna som fick lära sig cykla trots att det var ”förbjudet”.
Text: Harriet Larsson, Harriets Blogg
Min gamla cykel är nog det bästa jag har, för bilinnehav är svårt att finansiera som pensionär. Cykelskola för muslimska kvinnor finns nu på många håll i landet. Uppskattningen är stor från landets korrekta överhet.
Om den som springer bakom och håller i pakethållaren dessutom är invandrare och muslim, så kan det rendera medalj av självaste kungen, men nätets skribenter kan ofta ge smolk i glädjebägaren, när fakta avslöjas som dämpar den mångkulturella förtjusningen.
IS bakom kulisserna igen…
Här är det Johan Lundberg, som i en artikel från Timbro är glädjeförstöraren genom att bla avslöja den medaljprydde Vivallabon i Örebro, Najem al-Ganas, som belönades för sin cykelskola.
”……Just en medalj fick härom året en annan Vivalla-bo, Najem al-Ganas. Medaljen delades ut av självaste kungen och var en belöning för det arbete med integration som al-Ganas ska ha ägnat sig åt genom att starta en cykelskola för vuxna. Ett par år senare flyttade Najem tillsammans med sin bror Ali från Vivalla till Gävle där de hjälpt sin bror, imamen Abo Raad, med arbetet i Gävle-moskén.
Abo Raad är en av de radikala salafist-imamer som nu sitter frihetsberövade i väntan på utvisning. Hans bror Ali som arbetade med ungdomar både i Vivalla och i Gävle har, liksom Abo Raad, öppet hyllat IS…….”
Min misstanke är att alla som springer bakom cykeln kanske inte har rent mjöl i påsen.
Under mina sista tio yrkesår som sjukgymnast med ansvar för en postpoliomottagning, blev jag utskälld av en väninna till en muslimsk kvinna.
Maken slog kvinnan
Under den muslimska kvinnans besök framkom att hennes högsta önskan var att få lära sig cykla. Eftersom detta inte ingick i mitt uppdrag, så fick jag till slut tag på en tjänstvillig man, med samordningsansvar för cykelfrämjandet i hennes stad.
Jag poängterade att det var viktigt med en kvinna som sprang bakom cykeln och inte en man, men när samordnaren ringde till hennes familj, då var det klippt. Maken misshandlade sin sjalprydda hustru för hennes ”haram-önskan” och jag blev utskälld i telefon av en lika arg väninna för denna olämpliga åtgärd.
FAKTA. ”Haram, ”förbjudet”, är ett uttryck inom islamisk rättslära (fiqh). Det används för att beskriva vad som är helt otillåtet för en muslim. Det kan vara mat (som griskött), drycker, kläder, språkbruk och annat. Motsatsen till haram är halal”. – Källa: Wikipedia
Frustration hos ”icke kulturkompetenta”
Att försöka arbeta professionellt med uppdraget, att kartlägga funktionsnedsättningen och slussa patienten till rätt instans för rehabiliterande interventioner, var mycket svårt med utomeuropeiska patienter med en religion, där haram (förbjudet) ständigt segrar över halal (tillåtet). Rehabilitering med funktionshöjande åtgärder kunde sällan genomföras.
Frustrationen var stor hos oss ”icke kulturkompetenta” redan under mina yrkesår.
Att se hur resurser slösades bort till ingen nytta, hur behandlingsförsök bara rann ut i sanden. Närvaron och punktligheten var däremot stor, när besöket handlade om intyg för varierande bidrag.
Frustrationen var lika stor, när jag arbetade som distriktssjukgymnast under 1990-talet, när landets ohälsotal ständigt slog nya rekord. Vänstern ropade högt om arbetsgivarens alla olämpliga arbetsplatser, medan jag såg andra mer svårbehandlade olämpligheter hos mina patienter. Till slut insåg till och med politiker att det måste bli ett slut på att sjuka patienter fick finansiera sjukskrivning för friska, som av olika skäl ville lämna arbetslivet.
I dag råder samma triumvirat mellan fack, sjukvård och regering, när det handlar om invandrares önskemål om sjukskrivning, för då belastas inte arbetslöshetsstatistiken.
Svenskarnas självutplånande ”förståelse”
Tur att jag lämnat yrkeslivet, för att vara professionell i dag är en utmaning i mötet med krävande patienter med utomeuropeisk hemvist. Vill det sig illa kan de ha en kniv i fickan och support av hela klanen, när förtur krävs på akuten eller på en rehabiliteringsklinik, efter skott- och knivskador i gänguppgörelser. Men nu har vi fått veta att det är vi pensionärer som orsakar krisen i sjukvården.
Nu måste 90 miljarder kronor till för att vi inte har vett att dö i tid, när anhöriga med stora sjukvårdsbehov skall få återförenas till sina ålderstigna barn.
Tänk om vi vårdanställda hade fått sätta ner foten i tid och sagt att detta gäller i Sverige, så vänd om och åk hem om det inte finns acceptans, i stället för att tillämpa gränslös förståelse som endast ökade kraven.
Den humanitära stormakten ”über alles”
Men om jag verkställt detta under mina yrkesår 1969-2012, hade jag sannolikt fått sparken! Den offentliga sektorns kravlösa jamsande och eftergivenhet har kraftigt bidragit till samhällets islamisering*. Makthavarnas överdrivna följsamhet efter direktiven från internationella konventioner, är signum för att hålla den humanitära stormakten vid liv, även om de låtsas att följderna inte är acceptabla.
Ritningen kommer från världens finansiella elit [globalisterna], som har en ny världsordning som mål med krossade nationalstater och med våra kunskapslösa karriärpolitiker, så är genomförandet inte så svårt. Så mitt råd till alla pensionärer är, cykla så mycket ni kan medan tid är!
Text: Harriet Larsson, Harriets Blogg
Relaterat och källor
*Islamisering (arabiska: أسلمة aslamah) är processen då ett samhälle övergår till, eller förskjuts i riktning mot islam, som i Sudan, Pakistan, Iran, Malaysia eller Algeriet. – Wikipedia
- Timbro: Johan Lundberg: Vivalla är en metafor för Sverige
- SVT: Cykelskola för kvinnor i Andersberg
- Läs fler av Harriet Larssons artiklar i NewsVoice
