DEBATT. Att bli upprörd över PK har de senaste åren blivit allt mer populärt. Men samtidigt har många som backar bort från vårt etablissemang och deras favoritdebatter och åsikter inte förstått att de samlats i en annan homogen grupp som på sitt sätt kräver likriktade och kvävande åsikter. Filterbubblor som filterbubblor.
Text: Mats Sederholm | Bild: Shark warning. Foto: Lubo Minar. Licens: Unsplash.com (free use)
Jag har den senaste veckan ivrigt deltagit i kommentarsfälten och genererat massor av kommentarer som till 99% bemöts negativt. Varför gör jag så? Varför beger jag mig till denna sajt vars ideologiska innehåll inte stämmer överens med min eget? Jag kan på förhand räkna ut att jag inte kommer få med mig särskilt många. En del undrar säkert detta vilket jag återkommer till.
Jag har under flera år noterat en förändring här på NewsVoice (NV) men inte bara jag. Börje Peratt tidigare skribent här med mera var väldigt aktiv förut. Vi hade många hårda debatter. Men i fallet med NV måste jag ge honom rätt. Hans reaktion på NV:s högersväng och beslut att inte befatta sig med NV liksom hans analys av en NV-dominerande högerskribent var överlag korrekt.
Många på NewsVoice är kritiska till exempelvis Big Parma, vaccinationer, övervakningssamhället, klimatalarmism och så vidare och inte sällan med ett konspiratoriskt upplägg. Det måste inte vara något fel med detta även om jag personligen lämnat de här lägren bakom mig sedan flera år. Problemet är att detta ”alternativa tänk” långsamt har drabbats av ett virus som i det dolda fått växa till sig. En likriktad missnöjeslusta som försiktigt har förflyttat innehållet och kommentarerna från saklig samhällskritik in i en kvävd och sekteristisk stämning. Missnöjeslustan har ökat i volym och flyttat kritik-siktet från samhälle till personer och bidragit till en ökad människofientlighet.
Kärnan i denna ”ism” är egentligen inte ursprungligen höger, det är ett ogillande för alla kollektiva idéer som omsorg, tolerans, empati, gemensamma värderingar, planet-miljö-klimat och allt vad exempelvis enhet representerar. Den alternativa samhällskritiken har förvandlats till en ensidig högertypisk kritik mot myndigheter, FN, skatter, människors aktivism och liknande. Kritik mot maktmissbruk i formen av patriarkat, världens i särklass empiriskt mest bevisbara maktövergrepp, är det däremot tyst om. #Metoo nämns knappt utan snarare är det tvärtom en anti-feminism som tagit över.
Samhällskritiken av den för alla människor så fruktansvärt destruktiva kombinationen av kapitalism, bankmakt och distanserade yrkespolitiker i en likriktad samhällskoncensus där arbete och konsumtion är lag, är det mest tyst om. Systemet som varje dag generar utbrända och utmattade människor analyserar man inte, det skulle gränsa till psykologi/empati vilket inte längre gör sig.
En gång i tiden var det de alternativa som skrev om hur banker skapar pengar ur ingenting. Idag hör man istället om hur pengar och ekonomi är viktigt eftersom det bland annat kostar på med invandrare. För en månad sen satt jag på ett föredrag med socialdemokratiska föreningen Reformisterna. Där berättade ekonomer för publiken om pengaskapandet. Jag tänkte på hur konspirationsteoretiker i tiotals år försökt förmedla detta. Jag har också själv skrivit om detta, en av det största mörkade insikterna vi har i västvärlden.
Men allt detta har beblandats med islamofobi och nationalism. Att vara uppmärksam på härskartekniker som att ställa folk mot folk har ersatts av det motsatta. Vi mot dom. Hatet och egoismen har fått sitt grepp om NV och man bejakar med detta istället sitt eget slaveri och underkastelse då dessa kvalitéer alltid gynnat makten. När det skrivs om eliten här så tror jag inte riktigt att många är medvetna om vad makt egentligen är.
Alternativ Korrekt
Man tror att man kritiserar PK fast man i själva verket har skapat AK (Alternativ Korrekt). Behovet av att under alla omständigheter tycka ”rätt” och här ingår:
- Anti-islam
- Anti-feminism
- Anti-kollektivism
- Anti-omsorg
- Anti-aktivism
- Anti-HBTQ
- Anti-socialism
Många ämnen berörs här på NV och texterna varierar. Men åsikterna är desamma och smidda ur AK-värderingarna. Liksom de åsikter som saknas. Att prata om PK:s åsiktskorridor vittnar om en omedvetenhet. Åsiktskorridoren på NV har varit plågsam att skåda.
Men AK präglas inte enbart av ovan attribut utan också av väktarna som dominerat NV. Den aggressiva grabbiga jargongen där man urskiljningslöst verbalt sparkar på allt som inte passar in i AK. Ett gäng har fått härja fritt som effektivt stöter ut allt och alla som inte passar in. Både sheriffen måste jag säga och vice-sheriffen har suttit och druckit whisky under tiden och spelat kort med förövarna privat. Hur skitigt kan det bli?
Det ska vara högt i tak här va, bra va, men högt i tak för vad? Högt i tak för olika tankar och ideologiska yttringar med en medmänsklig och uppmuntrande tongång, högt i tak för resonemang och funderingar i en utvecklande miljö. Nej det är inte det som menas när det ropas på högt i tak på NV. Med högst i tak menas här att man har rätt att uppträda som nån jävla gangster och medels verbalt våld och förolämpningar hålla grabbklubben och AK vid liv.
NV har långsamt förvandlats till en ohelig kombination av Tea-party-rörelse och Alternavism.
När jag påstår att det blivit ett högerkantring på gränsen till en blåbrun röra så säger många. ”Jag tror inte på vänster-högerskalan längre. Jag söker bara sanningen.” Det enda som hänt med flera av er är att ni förlorat ert medvetande för man är inte fri från vänster-höger förrän man är det. Om ”sanningssökandet” leder en in i till en skog som är blå, där sanningarna man finner är blåa och de man väljer att avslöja är röda så är man blå. Allt som räknas är vad man VERKAR FÖR och INTE verkar för, inte vad man uppfattar sig själv som. Men det krävs att man kör en självdiagnostik och inte vandrar som en åsna med sanningsmoroten framför sig.
För någon vecka när jag hade tid över bestämde jag mig för att ta på mig skyddsdräkten och kliva in i den här världen. Avsikten var att hjälpa en vän med hans verk utan att berätta någonting för honom. Med en provocerande jargong lyckades jag till sist syna AK-maffian som rent psykologiskt är ganska så banala karaktärer. Ni som kritiserat mig för att vara uppblåst har rätt. Någon skrev: ”jag känner inte igen dig”. Det var min roll som provokatör ni stötte på och inte mig. Och möjligtvis mitt självförtroende också med det tror jag ni får stå ut med.
När kommentarer som – att invandrare borde få ett nackskott eller där man kallar en hel religion för en mördarsekt, medmänskliga värderingar för pladder eller att man personligen borde brinna i helvetet – inte längre bemöts med protester då vet man att patienten NV är svårt sjuk.
Jag bankade på kontoret, sheriffen Sassersson vaknade, klev ut och sköt ett skott i luften, många i banditgänget lämnade stan och jag var klar med mitt uppdrag.
Nu återstår att se om NewsVoice kan locka till sig skribenter och samhällsintresserade vana vid ett öppet resonemangsklimat och ifall de kan känna sig hemma här. När högernationalism sprider sig runt om i västvärlden och autokratiska ledare kommer till makten och utvecklat den makt som så många här tror sig vara emot har samhället försökt förstå vilka dessa väljare är. Forskningen säger vita missnöjda män som känner sig marginaliserade och man kan ju inte direkt påstå att det skulle misstämma med AK-maffian här.
Konsten för redaktören blir alltså att också locka till sig de som inte enbart är här för att de känner sig marginaliserade och bubblar av ilska utan även de som bär på ett lugn inom. Vår polariserade värld behöver möten. Men det handlar också om att våga skriva artiklar som löser upp AK-kupan. Det handlar likaså om att vara styvmoderlig och utkräva konstruktivitet från kommentatorerna och inte enbart slöa invektiv.
Lycka till med kulturförändringen!
Text: Mats Sederholm | Shark warning. Foto: Lubo Minar. Licens: Unsplash.com (free use)
Kommentarsfältet är stängt på begäran av skribenten.
