DEBATT & ANALYS. SD vilseleder Sveriges pensionärer genom att få dem att tro att deras pension riskerar att försämras på grund av invandring. Hur pensionen beskattas i förhållande till arbetsinkomst tycks dock vara en huvudförklaring till hur risken för fattigdom bland pensionärer utvecklas. Ju lägre skatten på pensionen är desto lägre risk för fattigdom bland pensionärer. Detta framgår av en jämförelse av pensionärernas situation i de nordiska länderna.
Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare
Slutsatsen är att det är dags att sluta använda invandring som en dimridå och istället införa en ny beskattningsprincip där pension beskattas lägre än arbetsinkomst.
Så vilseleder SD Sveriges pensionärer
Risken för fattigdom definieras av Eurostat som att man har en disponibel inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten i landet. Eurostats statistikdatabas visar att 15,8 procent av Sveriges befolkning över 65 år riskerar att hamna i fattigdom jämför med EU genomsnittet 14,2.
En vild hypotes som SD baserar sin politik på är att invandringen skulle vara en belastning på statsfinanserna som i slutändan påverkar välfärd och därmed pensionärernas situation. Detta argument tycks inte hålla när vi jämför de nordiska länderna.
De nordiska länderna har en jämförbar levnadsstandard och likartade välfärdssystem och kan därför utgöra ett bra underlag för att kontrollera ifall att invandringen påverkar pensionärernas ekonomiska villkor negativt. Finland har den mest restriktiva invandringspolitiken i Norden och borde i så fall uppvisa lägst risk för fattigdom bland pensionärer och bättre finansbalans, även om statsfinanserna och fattigdomsrisk påverkas av flera andra faktorer.
| Migrationsstock i % av befolkningen | Statsskuld i % av BNP | Risk för fattigdom bland pensionärer i procent | |
| Sverige | 16,8 | 38,8 | 15,8 |
| Norge | 14,2 | 36,20 | 8,9 |
| Danmark | 10,1 | 34,10 | 8,9 |
| Finland | 5,7 | 58,90 | 13 |
| Japan | 1,6 | 253 | 19 |
Källa: Eurostat, Trading Economics och Världsbanken
Japan har en hög levnadsstandard och har lyfts fram på grund av sin nästan obefintliga migrationsstock.
Statsskulden och andelen fattigpensionärer i Japan visar tydligt att det inte finns något samband mellan pensionärsfattigdom, finansbalans och andel migranter i ett land.
Invandring är bara en dimridå som används av SD för att attrahera väljare genom att vilseleda pensionärer och därmed förhindra nödvändiga reformer för att förbättra pensionärernas ekonomiska situation.
Överraskande nog är risken för fattigdom bland pensionärer lägst i Danmark och Norge, två länder med betydligt högre andel migranter än Finland och Japan. Dessa länder har lägre statsskuld och en fattigdomsrisk som ligger på 8,9 procent jämfört med 13 procent för Finland och 19 procent i Japan. Dessutom har Japan världens högsta statskuld på 253 procent av BNP och världens lägsta antal migranter på 1,6 procent av befolkningen.
Trots en hög andel migranter har Sverige en mycket lägre statsskuld än Finland. Sverige har dock den högsta fattigdomsrisken i Norden bland pensionärer. Risken tenderar dessutom att öka med tiden i motsats till Danmark, Norge och Finland.
Här har införandet av jobbskatteavdraget sedan 2007 visat sig vara en huvudorsak.
Jobbskatteavdraget har lett till fler fattigpensionärer
Genom jobbskatteavdraget beskattas pensioner sedan 2007 högre än inkomst av tjänst.
Till följd av införandet av jobbskatteavdraget betalade pensionären i Sverige 11 procentenheter högre skatt än en löntagare år 2014! Detta har lett till att risken för pensionärsfattigdom ökade från 9,5 procent 2007 till 15,8 procent år 2018. Under samma period minskade risken för pensionärsfattigdom inom EU från 16,6 till 14,1 procent.
| Risk för fattigdom bland pensionärer | Sverige | EU 27 |
| 2007 | 9,5 % | 16,6 % |
| 2018 | 15,8 | 14,1 |
Källa: Eurostat
Pensionärsskatten har sänkts i år, men den klyfta som skapades de senaste åren finns kvar.
En undersökning gjord av skattebetalarnas förening visar att ett pensionärspar med genomsnittspension under åren 2007 – 2014 har betalat 100 000 kronor mer i skatt än ett löntagarhushåll i samma inkomstklass. För en ensamstående med låg pension är skillnaden 36 000 kronor jämfört med en ensamstående lågavlönad.
Moderaterna planerar ett nytt jobbskatteavdrag. Precis som tidigare jobbskatteavdrag leder även detta till att pensionärerna lämnas på efterkälken. Med en ytterligare skattesänkning enligt jobbskatteavdragsmodellen riskerar Sveriges pensionärer att betala mer skatt jämfört med löntagare.
Lägre skatt på pensioner ger större pensionstrygghet
Ett sätt att förklara fattigdomsrisken är att undersöka hur pensioner respektive arbetsinkomster beskattas i de nordiska länderna och hur beskattningsreglerna påverkar den disponibla inkomsten hänsyn tagen till vilken typ av inkomst, pensions- eller arbetsinkomst, som avses.
| Risk för fattigdom bland pensionärer 2014 | Risk för fattigdom bland pensionärer 2018 | Beskattning av pension i förhållande till arbetsinkomst | |
| Danmark | 10,2 | 8,9 | 7 till 10 procent lägre än arbetsinkomst |
| Norge | 10,1 | 8,9 | 6 till 11 procent lägre |
| Finland | 15,3 | 13 | 1 procent lägre |
| Sverige | 14,4 | 15,8 | 11 procent högre än arbetsinkomst år 2014 (politisk strävan mot återgång till lika beskattning) |
Källa: Eurostat och PRO, Underlagsrapport: Beskattningen av arbetsinkomster och … – PRO
Tabellen ovan visar att det finns en tydlig samvariation mellan hur mycket pension beskattas och risken för fattigdom. Ju lägre skatten på pensionen är desto lägre risk för fattigdom bland pensionärer. Sverige har högst skatt på pension och därmed högre risk för pensionärsfattigdom.
En förklaring till att Norge och Danmark har lägre fattigdomsrisk tycks vara deras beskattningsprincip för pensioner. En genomsnittspensionär betalar mellan 7 och 11 procent lägre skatt jämfört med en person med en arbetsinkomst i Danmark och Norge. I Finland är det en procent skatt lägre på en genomsnittspension än på en arbetsinkomst. I Sverige betalar pensionärerna för närvarande högre skatt än förvärvsaktiva även om det finns en politisk strävan mot lika beskattning.
Dags för en ny beskattningsprincip för pensioner
Det är dags att sluta vilseleda Sveriges pensionärer genom att skylla deras situation på invandring. Invandringen behöver regleras och ta hänsyn till landets mottagarkapacitet och bättre anpassas till arbetsmarknadens behov. Men att skylla pensionärernas situation på invandring löser inte grundproblemen. Detta syndabockstänkande är inte bara farligt vilseledande utan förhindrar också väsentliga reformer angående beskattning av pensioner i förhållande till arbetsinkomster.
Det är nu femton år sedan Sverige fick ett nytt allmänt pensionssystem. Pensionsfrågan behöver förnyas och en beskattningsprincip för pensioner i förhållande till arbetsinkomst behöver utredas.
Oavsett vilken politisk inriktning som gäller behöver två principer vara vägledande:
Princip 1. Lägsta möjliga risk för pensionärsfattigdom: År 2007, innan jobbskatteavdraget infördes, uppgick risken för pensionärsfattigdom till 9,5 procent, vilket var samma nivå som Danmark och Norge idag, dock tack vare lika beskattning av pension och arbetsinkomst.
Här handlar det inte bara om att avskaffa de orättvisor som orsakades av införandet av jobbskatteavdraget. Man behöver gå ett steg längre. Genom ett eventuellt införande av principen om lägre beskattning av pensioner i förhållande till arbetsinkomst skulle risken för pensionärsfattigdom minimeras.
Princip 2. Livskvalitetsprincipen: Pensionen ska utgöra en grundförutsättning för en god livskvalité. Lägre skatt på pensioner upp till en viss gräns och lägsta möjliga beskattning generellt är en grundförutsättning. Utgångspunken borde vara ju lägre pension desto lägre skatt. Målet är bästa möjliga livskvalité och högsta möjliga trygghet med utgångspunkt i den enskildes behov och livssituation.
Moderaterna riskerar att skapa en ny fattigdomsfälla för pensionärer
Det är av stor betydelse att inse att pensionärernas situation inte automatiskt kan förbättras genom ett generellt sänkt skattetryck. Risk för pensionärsfattigdom kan endast motverkas genom en beskattningsprincip, där pension beskattas lägre jämfört med arbetsinkomst.
Moderaterna efterlyser en skattereform. Enligt deras politik behöver skatterna sänkas och det totala skattetrycket i Sverige ska bli så lågt som möjligt genom utgiftsminskning.
Det finns dock uppenbara risker att moderaterna skapar en ny fattigdomsfälla för pensionärer genom en ogenomtänkt generell sänkning av skattetrycket. Vi kan illustrera detta med hjälp av en pedagogisk bild, där vi jämför tre länder med diametralt motsatta välfärdsmodeller. Danmark har en nordisk välfärdsmodell och ett skattetryck motsvarande 46 procent av BNP. Schweiz har en konservativ välfärdsmodell och ett skattetryck på 28 procent av BNP. Storbritannien har en liberal välfärdsmodell med skattetryck motsvarande 33,3 procent av BNP. Hur ser risken för pensionärsfattigdom i dessa tre välfärdsmodeller?
| Skattetryck i % av BNP | Risk för fattigdom bland pensionärer 2018 i % | |
| Danmark (Nordisk välfärdsmodell) | 46 |
8,9 |
| Schweiz (Konservativ välfärdsmodell) | 28,5 | 25,9 |
| Storbritannien (Liberal välfärdsmodell) | 33,3 | 19,1 |
Källa: OECD och Eurostat
När vi jämför dessa modeller i tabellen ovan kan vi konstatera att Schweiz som har lägst skattetryck också har högst risk för pensionärsfattigdom, 25,9 procent. Därefter kommer Storbritannien med 19,1 procent. Danmark har högst skattetryck, dock lägst risk för pensionärsfattigdom, 8,9 procent.
Detta tyder på att den nordiska välfärdsmodellen är överlägsen när det gäller att minimera risken för pensionärsfattigdom Pensionärernas situation kan därför inte automatiskt förbättras genom ett totalt minskat skattetryck. Detta visar också att en sänkning av det totala skattetrycket enligt moderaternas skattemodell skulle ännu en gång bli en fattigdomsfälla för pensionärer.
Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare
