Under förra året ägde närmare 120 miljoner kinesiska medborgare ett pass, knappt 9% av populationen. År 2020 förväntas antalet öka till det dubbla, då kineserna reser som aldrig förr. Totalt har antalet resor per år ökat med 1300 procent sedan millennieskiftet. Medan vissa länder ser problem med massturismen, har andra valt att slopa visum och ordna fler direktflyg från Kina.
Lättade reserestriktioner under 90-talet
Innan 2001 ägde endast två procent av Kinas invånare ett pass. Mellan 1978, efter Mao Zedongs död och fram till mitten av nittiotalet, fick kineserna endast resa till närbelägna asiatiska länder. Detta gällde tjänstemannaresor, affärsresor, kulturella utbyten och i vissa fall för att hälsa på familjemedlemmar. Det var först under mitten av nittiotalet som den kinesiska regimen introducerade Approved Destination Status (ADS) program. Medborgarna fick resa till länderna med ADS-avtal, under kontrollerade och organiserade former, samt i grupp.
Enligt Jane Sun, VD för Ctrip Customized Travel kommer antalet kineser med pass att öka till 240 miljoner fram till 2020. Uttalandet som hon gjorde på World Economic Forum i Davos förra året, har ifrågasatts. Det skulle innebära en fördubbling på två år, vilket vissa menar är omöjligt. Det som talar för hennes beräkningar, är det ökade intresset bland kineser att resa, men även den starka köpkraften.
Kinesiska turister står för en femtedel av världsmarknaden
Kinas BNP per capita 1978 var 156 USD, motsvarande 631 dollar i dagens värde. Landets BNP per capita under förra året var 9,770 USD. Den svenska BNP per capita under samma år var 54,112 USD, enligt Världsbankens statistik. Vissa ekonomer har riktat kritik mot BNP-mått. De menar att dessa är förlegade och inte tar hänsyn till sociala faktorer och miljökostnader, enligt en artikel i SvD Näringsliv.
Världsturismorganisationen (UNWTO), skriver att den beräknade budgeten som kinesiska medborgare lägger på resor till andra länder, har ökat 12 procent mellan 2015 och 2016. Under 2016 låg siffran på svindlande 261 miljarder USD, vilket är elva gånger mer än under 2006. Summan motsvarar enligt WTO, hela 21 procent av världsmarknaden och den fortsätter att stiga. Turismen till andra länder väntas öka från 160 miljoner resor under 2018 till 400 miljoner 2030, enligt Chinese Outbound Tourism Institute (COTRI). Det skulle i så fall utgöra en fjärdedel av turistmarknaden i världen.
Ökat intresse för kulturupplevelser och historiska platser
Under sista tjugo åren har kinesiska turister haft fokus på shopping under sina resor. Enligt Dr. Tony Tse, professor vid Hong Kong Polytechnic University’s School of Hotel and Tourism Menagement, har kineser prioriterat shopping av olika skäl. Inköp av äkta märkesvaror som de har kunnat visa upp hemma. Då många produkter har varit svåra att få tag på i Kina och oftast tre gånger så dyra, har det också ansetts vara ett sätt att spara pengar.
Skatten har blivit lägre på många produkter och fler märken har sänkt sina priser i landet för att jämna ut prisskillnaderna och på så sätt öka försäljningen. Det har i sin tur lett till att fler kineser har börjat efterfråga kulturella och lokala upplevelser utomlands istället för shopping.
Under en årlig opinionundersökning genomförd av konsultfirman Oliver Wyman, tillfrågades 2,000 kinesiska turister om sina resvanor och syftet med resorna. 41% svarade att målet var shopping under 2018, till skillnad från 76% under 2016. Inköp av lyxprodukter utomlands har också gått ner. Produkterna är billigare och lättare att komma åt i det egna landet. Sedan 1 juli 2018, sänkte Kina importskatten på mer än 1,440 kläd- och kosmetikaprodukter.
Kinesiska turister har börjat visa mer intresse för upplevelseresor. Fokus har skiftat från shopping till att uppleva den lokala kulturen, maten och fler besök till historiska platser. Konst- och sportresor har också ökat som resmål. Grundaren av Hurun Research Institute, Rupert Hoogewerf, säger att världen runt-resorna indikerar att turister föredrar att lära sig något av länderna de reser till.
Serbien satsar på kinesiska turister
Fler länder har börjat anpassa sina resmål efter den kinesiska turisten. Antal kinesiska restauranger i Las Vegas har ökat markant. Europas största outlet av lyxmärken, Bicester Village, knappt 100 kilometer från London har gjort mycket mer än så. Fler matställen som erbjuder kinesisk mat, översatta menyer, anställda som talar flytande kinesiska, samt efter de kinesiska helgerna anpassade realisationer. Att turisterna dessutom har rätt till taxfree, har gjort Bicester nummer två på kinesernas mest besökta platser i Storbritannien. På vinnartronen ligger fortfarande Buckingham Palace.
Enligt rapport från UNWTO, står kinesiska turister för en femtedel av den globala turismens totala konsumtion av varor och tjänster.
Det snabbt ökade antalet turister med stark köpkraft har lett vissa länder att slopa visum för kinesiska medborgare och införa direktflyg. Något otippat har Serbien och Bosnien legat högt på kinesernas lista över besökta platser i Europa under 2018, enligt undersökningar av COTRI. Den serbiska tidningen Danas, skriver i en artikel från december förra året att 77,000 kineser hade besökt Serbien under de första nio månaderna samma år. En ökning med 103 procent från året innan.
Riktad marknadsföring och direktflyg
Bakom den ökade turismen till Serbien, ligger åratal av marknadsföring på kinesiska sociala nätverk. Serbien valde under 2017 att ta bort visum för kinesiska medborgare. Förändringen visade sig vara ett lönsamt beslut, då antalet besökare samma år blev högre än totalt mellan 2010 och 2016. I och med att kineser oftast besöker minst två länder i taget, har den serbiska turistorganisationen (Turisticka Organizacija Srbija, TOS) valt att samarbeta med Montenegro, Bulgarien, Rumänien och Bosnien och Herzegovina.
”Vi planerar intensiva kampanjaktiviteter på den kinesiska marknaden, främst på kinesiska digitala medier. Vi har varit närvarande på deras sociala nätverk som Weibo och Wechat i flera år, men vi planerar också att synas på Fliggy, som är Alibabas turistportal,” säger direktören för TOS, Marija Labovic.
Turisterna är mest intresserade av naturen och historiska platser. De stannar oftast en dag och spenderar mellan 100 och 150 euro per dag enligt artikeln. Flygbolaget Air Serbia såg även till att ordna direktflyg från Kina, strax efter regeringens beslut att ta bort krav på visum. Än så länge är det inte många länder som har gjort samma sak som Serbien, även om fler har börjat följa efter.
Text: Sanja R. Juric
Relaterat
- COTRI Analytics: China Outbound Latest
Isabella Lövin borde ha det svettigt med att producera riktad marknadsföring till presumtiva kineser om att de borde känna flygskam och är inte välkomna till Sverige. Vi ska ju vara världens mest klimatsmarta land och det vore väl inte bra med att ett stort antal kineser på våra gator som ökar på koldioxidutsläppen???
Eller är det så att MP godkänt utbyggnad av Arlanda flygplats för att bereda denna för en anstormning av kineser för att även Sverige ska få ta sig en större tugga av den globala turistkonsumtionen?
Varför drar sankta Greta till USA när hon istället kunde sätta sig på Fridens torg och predika för kineserna om vilka miljösvin de är.
Kina brukar utfärda varningar att besöka Sverige, så kineser besöker nog inte oss i första hand.
Och här i Sverige så skall vi, enligt de som påstår sig veta allt, ha flygskam!???