Torbjörn Sassersson är grundare av NewsVoice som startade 2011. Torbjörn har arbetat inom media sedan 1995. Han har en fil kand (1992) inom miljövård från Stockholms Universitet. Stöd hans arbete genom en 
FORSKNING. Om en havande kvinna drabbas av järnbrist/blodbrist tidigt under graviditeten kan fostret påverkas mycket negativt. En studie visar att det finns en ökad risk för autism, ADHD och intellektuell funktionsnedsättning hos barnet. Studien genomfördes vid Karolinska Institutet och publicerades i tidskriften JAMA Psychiatry.
Forskarna fann att barn till mammor med blodbrist som konstaterats innan graviditetsvecka 31 hade en något högre risk för att utveckla autism och ADHD och en markant högre risk för intellektuell funktionsnedsättning jämfört med friska mammor och mammor som fick anemi senare i graviditeten.
Forskarna bakom studien poängterar vikten av att blivande mödrar får tillgång till tidig testning för järnnivåer och näringsrådgivning, men man reserverar sig för att det behövs ytterligare forskning för att ta reda på om järntillskott tidigt i graviditeten kan göra nytta.
Andra studier visar att 15–20% av gravida kvinnor globalt lider av järnbrist. Blodbrist (anemi) innebär att det finns för lite röda blodkroppar för att kroppens olika organ ska få tillräckligt med syre och här spelar förekomsten av järn en central roll. Det vanliga är att järnbrist uppstår hos modern sent under graviditeten, men det skadliga är järnbrist tidigt under havandeskapet.
Lyckligtvis diagnostiseras väldigt få kvinnor med blodbrist under tidig graviditet. Av knappt 300,000 mammor och drygt en halv miljon barn födda i Sverige mellan 1987 och 2010 var det färre än 1% av alla mammor som diagnostiserades med blodbrist innan graviditetsvecka 31.
Jämförelsedata
Bland de 5,8 procent av mammor som diagnostiserades med blodbrist var det enbart 5 procent som fick sin diagnos tidigt. 4,9% av barnen fick autism hos mammor som drabbats av blodbrist tidigt och 9,3% av barnen hade ADHD jämfört med 7,1% av barnen till mammor utan blodbrist. 3,1% hade en intellektuell funktionsnedsättning jämfört med 1,3% av barnen till friska mammor.
Forskarna uppskattar att risken för autism hos barn till mammor som drabbats av blodbrist tidigt är 44% högre jämfört med friska mammor. Risken för ADHD var 37% högre och risken för intellektuell funktionsnedsättning var 120% högre.
Forskarna poängterar att blodbrist mot slutet av graviditeten, efter graviditetsvecka 30, inte är kopplad till högre risk för ADHD, intellektuell funktionsnedsättning och autism.
”En blodbristdiagnos tidigt i graviditeten kan innebära en mer allvarlig och långvarig näringsbrist för fostret. Olika delar av hjärnan och nervsystemet utvecklas på olika sätt under graviditeten så en tidig blodbristexponering kan påverka hjärnan helt annorlunda än om man exponeras vid ett senare tillfälle”, säger Renee Gardner, projektsamordnare vid institutionen för folkhälsovetenskap och studiens huvudförfattare.
En annan observation är att bebisar till mammor med tidig blodbrist har en tendens att vara små vid födseln till skillnad från bebisar till mammor med blodbrist sent i graviditeten.
Bebisar till mammor med sen blodbrist föds normalt med goda järnvärden till skillnad från barn vars mödrar lidit av järnbrist under större delen av graviditeten.
Reservation
Forskarna kunde inte avgöra om blodbrist pga järnbrist kan ha orsakats av andra faktorer, men rapportens författare menar att det är möjligt att järnbrist i hjärnan hos det växande fostret kan ligga bakom sambandet, vilket stödjer tanken om järntillskott i mödrarna.
Vuxna kvinnor behöver vanligtvis 15 mg järn per dag, men behovet kan öka längre in i graviditeten. Gravida kvinnor bör diskutera sitt järnintag med läkare eller barnmorska för att säkerställa att det inte sker en överdosering.
Text/re-write: Torbjörn Sassersson
Källa
Finansieringskällor
- Vetenskapsrådet
- Strategiska forskningsområdet inom neurovetenskap på Karolinska Institutet
Publikation
- “Association of Prenatal Maternal Anemia With Neurodevelopmental Disorders”
Aline Marileen Wiegersma, Christina Dalman, Brian K. Lee, Håkan Karlsson, Renee M. Gardner - JAMA Psychiatry, online September 18, 2019, doi: 10.1001/jamapsychiatry.2019.2309
