Förtryckande klankultur – En gemensam nämnare i brottslighetens Sverige

DEBATT. Alla ledande politiker säger efter kvinnomordet på öppen gata i Malmö: detta är förfärligt, så här kan vi inte ha det. Det är verkligen sant, men ingen talar om den gemensamma nämnare som högst sannolikt finns bakom flertalet mord i storstäderna.

Text: Torsten Sandström (Anti-pk-bloggen.se) är professor emeritus i civilrätt vid Lunds universitet med inriktning mot förmögenhetsrätt, särskilt associationsrätt. | Arrangerad bild på gangsters. Foto: Hayley Randall. Licens: Flickr.com

Kan det vara fattigdom? Nej, det finns fattiga på många platser i vårt land med låg brottslighet. Kan det vara bostadsområdet? Nej, även gettoliknande områden finns utan allvarlig brottslighet. Kan det vara knarkhandel? Möjligtvis, men den utförs av många människor med olika ursprung och drogberoende landet runt. Kan det vara invandrare med bakgrund i auktoritära klankulturer?

Förtryckande klankultur

Även om de allra flesta invandrare från Mellanöstern, Afghanistan och Afrika är laglydiga förefaller just ett ursprung i en förtryckande klankultur vara det som typiskt sett kännetecknar de grova brottslingar jag nu talar om. Statistik saknas förvisso på grund av underlåtenhet från politiskt håll och BRÅ. Men de som skjuter och slänger bomber verkar nästan alltid ha ett ursprung i de klankulturer jag nämnt. Där har unga killar lärt sig att följa bondefamiljers åldriga och skrämmande egna justis – inte den moderna industrinationens lagar.

Det slående är att ingen försöker ringa in och lyfta fram den gemensamma nämnare jag talar om. Man talar aldrig om brottslingarnas ursprung. Politikerna stannar i de yttre orsakskretsar som omfattar fattigdom, förorten som boplats och narkotika, men aldrig om invandring, som tycks vara den faktor som bäst ringar in den allvarliga kriminalitet som härjar i landet.

Invandrare dominerar polisens och domstolarnas vardag vad gäller grova brott. Situationen är densamma på landets fängelser. Att tystnaden är medveten står fullständigt klart. En förklaring har redan nämnts dvs att brottslingarna är en minoritet inom kretsen invandrare.

De 20% med utländsk bakgrund står nästan bakom lika många många grova våldsbrott som övriga 80% svenskfödda. Gruppen invandrare är alltså kraftigt överrepresenterad vad gäller grov brottslighet.

Allt talar för att Sveriges makthavare inte vill stigmatisera gruppen nyanlända. Därför mörkas invandringen som gemensam nämnare i den intensiva kriminaldebatt som just nu pågår. Det officiella Sverige väljer alltså att strunta i den främsta förklaringen till allvarlig kriminalitet. Många medborgare känner sig lurade.

Någon frågar kanske varför samhället bör påtala invandring som orsak till allvarlig brottslighet. Det finns rimliga skäl anser jag. Vi bör alltid försöka finna sanningen. Ifall orsakssambanden är klara kan vi bedriva vettig politik. Det är nämligen fullt klart statistiskt sett att det går att minska frekvensen allvarliga brott om invandring till Sverige begränsas. Det är inte så att jag vill bygga murar och stänga ute folk i kris, men om det nu är så att Sveriges politiker misslyckats kapitalt med integrationen finns det goda skäl att pausa för att tänka efter och bygga en klokare politik.

Invandrarminoritetens höga brottslighet plågar den svenska nationen. Rädslan sprider sig i svenska städer, bland kvinnor och hos äldre på landsbygden där stöldligor från Baltikum och Ukraina drar fram och skattebetalarnas kostnader bara för den rättsliga hanteringen ligger i mångmiljardklassen.

Anhöriginvandring

Just nu pågår en våg av inflyttning av närstående till tidigare asylsökande. Med ett dystert facit i hand kan vi räkna med att några procent av de som nu slussas in kommer att hamna i brottslighet. För var tusende nyinflyttade kommer i snitt kanske 10-20 syssla med grov kriminalitet. Sådan är tyvärr den svenska modellen.

Går det verkligen att bygga en ny stabil politik? Med rådande uppsättning av ledande politiker blir mitt svar nej. Deras ovilja att tala öppet om invandringen som brottsorsak blir en stoppkloss för en vettig hantering av problemet.

Med näbbar och klor försöker de tala om annat, som i och för sig har betydelse, men ändå inte pekar ut den förmodligen väsentligaste förklaringen. Den orsak som direkt spär på brottsligheten lämnas utanför diskussionen.

Men en ung och mer öppet tänkande generation kan kanske klara av det. Dock behövs, som jag ser det, en kulturrevolution i synen på samhället.

Det grundläggande svenska felet rör faktiskt inte invandringen, utan nuvarande makthavares ovilja att ställa tydliga krav och utkräva ansvar inom flertalet viktiga samhällssektorer.

Svenska normer gäller alla även invandrare

Frågan har i hög grad betydelse även för nyanlända. Framtida invandrare måste få tydliga besked om att det är anpassning till svenska normer som gäller. Fackföreningarna måste också anpassa kollektivavtalen så att lägre löner tillåts för oskolad arbetskraft. Även rättsväsendet måste omformas i grunden – efter att ha prövat eftergifter och axelklappar är det dags för en rakare dialog och tuffare påföljder.

Ungdomar måste resolut ställas till ansvar och inte bara släppas ut från domstolen för några dagars enkelt arbete (sk ”samhällstjänst”). Ordningskulturen måste också färga skolan, utan att för den skull utveckla ett regemente med hugg och slag. På många andra samhällsområden är nyckeln till en sansad politik tydliga spelregler och framför allt effektiva påföljder.

Någon säger antagligen att mina ord kommer från munnen hos en gammal mörkerman. Så är det inte. Jag pekar bara på ett antal allvarliga dysfunktioner i det svenska samhället. Mitt mål är en öppen diskussion av relevanta problem.

Ledande politiker och de stora mediehusen vill inte se sanningen och tala om den. Det är faktisk hos dem som mörkrets män och kvinnor finns. Där ser vi rader av vänsterliberaler som tror att nationens stora problem ska kunna lösas genom tystnad rörande väsentliga orsaker. Här finns utan tvivel den svenska politiska korrekthetens största dilemma.

Misslyckandet med integrationen skapar stora problem med jobb, bostäder, skolor mm. Alltså även kriminalitet. Men landets ledande politiker blundar för den viktigaste förklaringen till grov brottslighet.

Text: Torsten Sandström (Anti-pk-bloggen.se)