Varning för norsk fjordlax – Ofta giftig och infekterad

Christer Nilsson - Foto: Johan ArvidssonChrister Nilsson (1941-) är historiker och författare (6 böcker), ledarskribent och recensent av facklitteratur. Han har skrivit för Läkartidningen, Axess, Ale - Historisk tidskrift, Finsk tidskrift, Expressen, Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad, Östgötacorren, Borås tidning och NewsVoice.
publicerad 18 september 2019
- Christer Nilsson
Industrilax som tex norsk fjordlax lider ofta av skador, parasiter, sjukdomar och stress. Foto: Scottishsalmonwatch.org
Industrilax som tex norsk fjordlax lider ofta av skador, parasiter, sjukdomar och stress. Foto: Scottishsalmonwatch.org
Industrilax som tex norsk fjordlax lider ofta av skador, parasiter, sjukdomar och stress. Foto: Scottishsalmonwatch.org

DEBATT. ICA-Maxi, COOP, City Gross, Lidl och alla andra matvarubutiker tiger om det. Alla saluför de industrilax odlad utmed den norska kusten (sk norsk fjordlax) och man mörkar att 53 miljoner laxar 2017 dog i sina trånga laxkassar, men vad gör det när det blev nytt säljrekord?

Text: Christer Nilsson, historiker, författare, uppd. kl 12:43, 20 sep* | Foto: Scottishsalmonwatch.org | Artikeln har tidigare publicerats i TV Hälsa

Christer Nilsson - Foto: Johan Arvidsson
Christer Nilsson – Foto: Johan Arvidsson

Med staten som sin bästa vän klarar laxindustrin allt. Just denna sommar 2017 tog sig journalisten Mikael Frödin förbi avspärrningarna i Alta i Nordnorge till en laxodling med hundratusentals instängda fiskar. Det skulle förändra hans liv Det hann fann var vidrigare än han någonsin kunnat föreställa sig: Laxarna hade stora köttsår, var täckta av svampangrepp, saknade gälar och ryggfenor. De hade skolios och krökta ryggrader. Det blev böter för Frödin för olaga intrång men också en uppmärksammad dokumentärfilm.


Under laxkassarna hittar man ett femton meter djupt skikt med avfall som myllrar av bakterier, medicinska preparat och giftiga pesticider. Sjölöss, pancreassjuklighet och infektiöst laxanemi-virus har spridit sig i de norska odlingarna, vilket är i stort sett okänt för konsumenterna och den infekterade fisken säljs i oförminskad takt.


Det vilda fiskbeståndet kan påverkas

Eftersom kassarna ligger i öppet hav sprids föroreningarna i det kustnära havet och påverkar det vilda fiskbeståndet och bottenfaunan. Laxen utgör ett direkt hot mot människors hälsa.


Prover som studerats av forskare visar att industrilaxen utgör den kanske mest toxiska basfödan i världen. I en global studie publicerad redan 2004 i tidningen Science hittade man inte mindre än 13 stabila föroreningar.


Fettrubbningar och giftet etoxinin

Det mest iögonenfallande var den kraftigt rubbade balansen mellan omega-3 och 6. Den ideala balansen är 1/1. Omega-6-innehållet i den odlade laxen är 5,5 gånger högre än hos den vilda. Dessutom innehåller den odlade laxen mellan 14-34 procent fett mot det normala hos vildfångade på 5-7 procent. Den höga fetthalten bidrar till att ackumulera långt mer fettlösliga toxiner.

Toxikologen Jerome Ruzzin har testat ett antal livsmedel i Norge mot lax och den innehöll med bred marginal mest toxiner. Möss som åt odlad lax uppvisade fetma och tjocka fettlager kring inälvorna. Mössen utvecklade även diabetes. Antioxidanten i fiskfodret – för att hindra fettet från att härskna – kallas *etoxikin [etoxinin]. Detta gift är upp till 20 gånger högre än tillåtna nivåer i frukt, grönsaker och kött. För fisk finns inget gränsvärde, vilket är mycket märkligt.

Så vad kan vi konsumenter göra?

  • Ställ producenterna mot väggen,
  • kräv att detaljhandeln tar sitt ansvar och varnar för den odlade laxen, precis som man varnar för tobaksanvändning,
  • eller sluta helt enkelt köpa odlad lax.

Swisha Christer NilssonDet är en kamp mot mäktiga ägarintressen som t.ex. det världsledande fiskodlingsföretaget Grieg Seafood. Enorma vinster står på spel. Norge har 53 procent av all odlad Atlantlax, Chile är tvåa med 25. Om tillräckligt många fattar att de har konsumentmakt så är ett sätt att vägra äta norsk industrilax.

Det finns kravmärkta laxodlingar också i Norge. Där har fiskarna mer plats, fodret är ekologiskt, odlingskassarna rengörs för hand och där använder man sig  inte heller av gifter och kemiska bekämpningsmedel. Så varför ska vi inte alltid kräva enbart kravmärkta laxar, alla samtidigt och överallt i ett mäktigt konsumentuppror?

Text: Christer Nilsson, historiker, författare

Relaterat

Donera till NewsVoice

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq