Botade cancer genom att kombinera alternativa och konventionella metoder – TV Hälsa

publicerad 3 mars 2020
- TV Hälsa
Terje Toftenes. Pressfoto
Terje Toftenes

2009 upptäckte Terje Toftenes några röda fläckar på kroppen. Det visade sig vara förstadier till cancer. Knölar stora som köttbullar växte fram. 2016 diagnostiserades han med en sällsynt form av “obotlig” lymfkörtelcancer. Kampen för ett tillfrisknande startade och efter 3 år tillfrisknade han.

Artikeln har tidigare publicerats i TV Hälsa

Efter en tre år lång och lyckad behandlingskombination beslutade han sig för att dokumentera sina erfarenheter. Det resulterade i dokumentärfilmen “Fri från cancer” som hade premiär hösten 2019.

Började med eksem- och psoriasisdiagnos

Tester hos hudläkare visade på atopiskt eksem och nickelallergi. Behandlingen var kortisonsalva och han köpte tub efter tub. Salvan dämpade klådan, men han fick hela tiden fler fläckar och blev sakta men säkert sämre. Terje gick därför till en allmänläkare som konstaterade att han hade fått psoriasis och ordinerade en starkare kortisonsalva. Det här pågick under fem år (2009–2014).

Han kliade sig fortfarande mycket, särskilt på kvällarna och var tvungen att smörja sig med kortisonsalva på huden för att kunna sova. Eftersom han haft en god hälsa under hela sitt liv och bara en frånvarodag från jobbet under de senaste 35 åren, var han säker på att han snart skulle bli bättre.

Tålde inte mjölk och gluten – drog ned på socker, kaffe och bröd

Hösten 2015 förvärrades Terjes hälsosituation. Några av hudförändringarna började vätska sig och han märkte att han hade en utväxt på höften. Han besökte läkaren Erik Hexeberg, eftersom han trodde att symtomen hade något att göra med hans livsstil. Efter grundliga tester på Lab1 i Sandvika, i Norge, visade det sig att han inte tålde mjölk och gluten.


Terje tog omedelbart bort detta från sin kost, plus att han tog bort socker, kaffe och bröd. Tack och lov så minskade utväxterna och försvann. Samtidigt var han i kontakt med en healer och en person kunnig i kvantmedicin, vilket gav ytterligare positiva resultat.


Gled tillbaka till det skadliga ätmönstret – knölar stora som köttbullar växte fram

När allt började bli bättre föll Terje gradvis tillbaka i sitt gamla ätmönster och på nyåret kände han flera nya knölar i form av en stor utväxt på andra sidan av höften samt knölar på baken. När de inte försvann gick han till läkaren igen i februari 2016.

Läkaren ville skicka honom till Rikshospitalet för ytterligare undersökningar, men med en väntetid på två och en halv månad växte knölarna sig större och läget förvärrades för varje dag. Knölarna såg ut som stora svampar och flera hade en samma storlek som en köttbulle. När han kom in på hudavdelningen på Rikshospitalet gjorde de en CT-undersökning och tog ett lymfatiskt vävnadsprov, innan han skickades vidare till Radiumsjukhuset.

Diagnos: lymfkörtelcancer

Efter att ha tagit bort en av de inflammerade lymfkörtlarna fick han diagnosen Sézarys syndrom. Det är en speciell typ av lymfkörtelcancer som sitter i huden och i lymfsystemet. Denna sällsynta typ av cancer drabbar 5–7 personer per år i Norge och enligt läkarna har ingen någonsin blivit botad från sjukdomen. Cancerläkarna trodde dock att de kunde bromsa cancertillväxten och ville starta en behandling med en gång.

Terjes livsstil behövde ändras

Terjes jobb som videoproducent i sitt eget företag innebar perioder med mycket tidspress och stress. Han drack mycket kaffe, åt snabbmat, tröståt sötsaker och tillbringade långa arbetsmöten framför skärmen. Dessutom hade han några år tidigare hittat höga halter av metaller i kroppen, särskilt kvicksilver och aluminium.

Terje var övertygad om att hans livsstil och förgiftade kropp var orsaken till sjukdomen och funderade över vad han skulle kunna göra. Läkarna sa att han bara skulle leva som vanligt, men gärna träna och äta hälsosamt och sa att inga studier visade en koppling mellan livsstil och den här typen av cancer. Det berodde antingen på otur eller genetisk predisposition.

Sjukhuset föreslog att man skulle börja med strålning och sedan påbörja immunterapi, som han fick veta fungerar i 10–15 procent av fallen. Om det inte fungerade, var cellgifter nästa alternativ.

Läs resterande del av artikeln i TV Hälsa

Donera till NewsVoice

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq