NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
DEBATT. Mediebranschen är i panik. Annonsintäkterna rasar, frilansjournalister står utan uppdrag och oron sprider sig. Därför vill Tidningsutgivarna, TU, och Journalistförbundet att regeringen vidtar åtgärder för att dämpa det ekonomiska bakslaget. Vad som nu behövs är ett riktat stöd till mediebranschen, menar Ulrika Hyllert, ordförande för Journalistförbundet.
Text: Bitte Assarmo | Artikeln har tidigare publicerats i Det Goda Samhället
Efter att ha frilansat som skribent i över 30 år är jag väl medveten om osäkerheten i branschen. Vissa månader var det knappt inkomsterna räckte till hyran – månaden därefter blev det en rejäl slant över när alla löpande utgifter var betalda. Och det är inte alltid lätt att hantera en sådan osäkerhet i vardagen, särskilt inte om man har familj. Samtidigt innebär det förstås en enorm frihet, om man bara kan få det att gå runt.
Som frilansare är det därför a och o att själv vara väldigt aktiv i skrivandet, och i kontakter med tidskrifter och tidningar. Men ännu viktigare är förstås att inte vara kräsen. Om man fnyser åt veckotidningsnoveller och artikelannonser, och riktar in sig enbart på fina kulturartiklar, är risken stor att man får rätt svårt att betala uppehället.
På senare år har det dock uppstått nya möjligheter för journalister som inte haft turen att få jobb på de stora mediehusens redaktioner. Och ja, jag säger tur, för att det inte alltid handlar om kvalitet blir vi varse om varenda gång vi öppnar en tidning.
Idag kan den, som har något att skriva om, ägna sig åt direktjournalistik, sponsrad av läsarna via swish. Det har länge varit en nagel i ögat på skribenter som är avlönade av mediehus med starka resurser. Ett skäl är förmodligen den förlegade bilden av att endast den journalist som har ett etablerat mediehus i ryggen är ”seriös”. Så är givetvis inte fallet.
Den tredje statsmakten har blivit ett med de två övriga, och de stora mediehusen tycks hellre granska medborgarna än beslutsfattarna. Men myten lever kvar, i de stora drakarnas fluffiga egenkärlek.
Ett annat skäl är, skulle jag tro, ren och skär avundsjuka. De så kallade swishjournalisterna attraherar ofta väsentligt fler läsare, bara genom inlägg på Facebook och andra sociala medier, än de ”fina” skribenterna. Och sådant går ju inte för sig.
Således tyckte Sveriges Radio P4:s Ola Gäverth att det var helt okej att kalla en hel yrkesgrupp av hårt arbetande skribenter för ”swishhoror” på bästa sändningstid i public service. Det gjorde han i december förra året. Senare tvingades han be om ursäkt för sitt uttalande, men bara det faktum att ordet ens fanns i hans vokabulär säger en del om det förakt som finns för journalister som hittar alternativa sätt att försörja sig.
Så sent som i januari i år drog Svenska Dagbladets krönikör Margit Richert sitt strå till stacken av hat och missunnsamhet mot swishjournalister, genom att i en gråtmild drapa slå fast att swish är en grogrund för ”ruggiga påtryckningar” och att journalister som tar emot swish förlorar sitt oberoende. Som om den som arbetar för ett gigantiskt och toppstyrt mediehus skulle vara fri och oberoende. Det är på samma gång oroväckande och skrattretande att någon på allvar kan tro, eller i alla fall hävda, det.
Nu ber dock mediebranschen om hjälp. Plötsligt är det statens – skattebetalarnas – ansvar att se till att de kan försörja sig. Det handlar ju trots allt om ”den fria journalistiken”. Men hur fri är en journalistik som behöver statsbidrag för att kunna gå runt? Kanske får mediebranschen gehör eller så får vi kanske se de ”seriösa” journalisterna sadla om och blir swishhoror.
Text: Bitte Assarmo
Relaterat
Jösses Bitte, mig höll du på att knocka där. För mig som sällan längre följer debatten och som delar in svensk media i His Masters Voice, Dyngmedia och De Modiga samt nöjer mig med det, var din text ren dynamit. Och intressant värre. Med ”Swishhora” tar His Masters Voice-journalisten Ola Gäverth uttrycket ”kasta sten i glashus” till nya höjder. Hor må vara orättvist, men ingen skugga över horor. De är lika nyttiga som vilken knegare som helst. En ”Swishhora” litar i alla händelser tufft nog på egen förmåga, egen talang för att överleva och gå vidare istället för att svansa den säkra vägen, bakom sin herre efter småskulor att livnära sig på. Vad har His Masters Voice, Dyngmedia och annan press, vilka söker skydd under moder Sveas kjolar så fort det blåser upp, att yvas över? Inte mycket. Väldigt lite eller ja, egentligen ingenting. Vi ska givetvis ge understöd till medborgare vilka saknar möjlighet till självförsörjning. Däremot knappast feta bidrag till en menlös och för makteliten fullständigt ofarlig s.k. tredje statsmakt utan vare sig förankring i eller nytta för folkflertalet. Att presstödet gynnar staten är väl uppenbart, annars skulle det inte betalas ut. Speciellt inte under pretext av att vara fritt, ovillkorat och enbart ämnat att upprätthålla den tredje statsmaktens oberoende. Allt måste betalas, villkor följer varje gåva och oberoende skapas endast utifrån egen kraft. Att låta dessa journalister plocka frukt och bär ett eller ett par säsonger skulle mycket stärka deras ödmjukhet och spara ofantligt med skattemedel till mer lovvärda ändamål. Samtidigt skulle dessa skribenter ges tillfälle att samla material till fantastiska artiklar i ett brett spann av ämnen från miljövård till arbetsrätt. Journalister utan möjlighet till självförsörjning skulle givetvis ges det normala understöd vilket varje medborgare kan påräkna.
Klockrent. Det ytterst komiska är att lejonparten av de journalister, som arbetar för marknadskapitalismen och finanskapitalismen, inte får det att gå runt utan statsbidrag i de fria marknadskrafter som de repetitivt vurmar för. Vad blir nästa steg? Att anmäla sig som frivillig till de krigsförbrytelser de nu länge har vurmat för under beteckningarna ”missioner” och ”insatser”?
Ger virus pandemin socialisterna Carte Blanche att inskränka folks frihet och rörlighet för att dölja sin svindlande förödelse av den svenska nationens ekonomi?
När min närmaste omgivning helst såg mig död för att jag inte utstrålar och predikar hysteriskt i frågan om viruset undrar jag det egentligen står till med hälsotillståndet i Sverige.
Swish är nog en väg för globaliserarna att anonymt stödja ’rätt’ journalistik.
”Den populära betaltjänsten Swish saknar tillstånd hos Finansinspektionen, vilket gör det svårare att komma åt penningtvätt, enligt polisen.”
https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/betaltjanstjatten-swish-saknar-tillstand-hos-finansinspektionen-1 8 november 2019
”SVT har tidigare kunnat berätta att Swish inte har något eget tillstånd hos Finansinspektionen. Det medför att betaljätten inte går under någon direkt tillsyn eller har rapporteringsplikt till myndigheten. Istället är det ägarna av Swish, de sex storbankerna, som ska föra en dialog med Swish och rapportera in misstänkta penningtvättstransaktioner. ”
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/finansinspektionen-slar-fast-swish-kan-inte-fa-ett-tillstand 22 januari 2020
I fråga om swish, (en parentes i sammanhanget), är den betalmetoden till skillnad från finansinspektionen av nytta för gemene man samt för otal småföretagare. Uppenbart missade bankerna swish potential annars hade priset sannolikt varit SEK 10,00 respektive 20,00 / transaktion istället för SEK 1,00 respektive 2,00 / transaktion. För oss, min fru och mig, som driver en webbutik innebär swish många fördelar och har substantiellt sänkt våra transaktionskostnader till båtnad för våra kunder. Med swish slipper vi anlita utomordentligt vidriga företeelser som Klarna och liknande, vilka med statens goda minne samt i marknadsekonomins heliga namn bedriver ren rovdrift på både konsumenter och småföretag. Vi skulle inte ens drömma om att låta utsätta våra kunder för chockräntor på 29% och mer oavsett det faktum att dagens kund inte är speciellt lojal.
För att sammanfatta. Bortsett från vissa bankers samhällsfarliga penningtvätt förefaller swish inte äga samma möjlighet att tvätta stålar som ex.vis finansinspektionens, och för all del Europas övriga finansmyndigheters missar att upptäcka pensionstjuvar och momsskojerier.
Det är egentligen finare att vara ”Swishhoror” än att få lön genom skattemedel. Dom som får betalt genom skattemedel är indirekt ”anställda” av staten.
Ett tipps till ”våra” journalister och till Journalistförbundets Ulrika Hyllert, som anser att nu behövs ett riktat stöd till mediebranschen: då säger jag, vänd er till alla de utifrån kommande invasiva människomassorna, som till stor del befolkar ”förorterna”, inte minst de ställen, som officiellt benämns Icke-Gå-Zoner och be om Swish-pengar, eller för all del, med vilken teknik som helst. Utan er benägna ”hjälp” sedan 55 år tillbaka, alldeles särskilt ni, som ”skrivit” för Bonnierpressen, skulle Sverige idag ha sett rätt annorlunda ut. Ungefär som de lyckliga åren fram till 1963/64, skulle jag tro. Då när ”Sveriges främsta tillgång var dess homogena befolkning”. Faktiskt utsagt av en socialdemokrat och statsminister från 1946 till 1968 (om minnet inte sviker). Men som olyckligtvis efterträddes av en annan socialdemokrat, som kommer gå till historien, som mannen som skrev under riksdagsproposition 1975:26, som förvandlade Sverige till ett framtida multikulturellt fiasko.
Fast inte bara det, MSM inklusive skattefinanserade SR/SVT, har som den svenska Elitens murbräcka, krossat anständighetens gräns genom kolporterande av Fake News eller agerat mörkläggningsapparat alltsedan 9/11, på ett särskilt förkastligt sätt. Politikerna i samtliga riksdagspartier har bistått och därvid visat stor Trolöshet mot Huvudman. Ett kriminellt förfarande, alltså!
Under 18.5 års tid har en klar majoritet av svenska journalister gjort allt för att bistå en Elit i dess strävan att åstadkomma ett folkmord och en nations ödeläggelse ihop med ”The Anglo-Zionists”, en Vänsterkult, Klimatstollar, samt med god hjälp av mängder av okunniga Nyttiga Idioter.
Att nu Corona smittan endast är en olycksalig händelse, som vi skall fås att tro, är att begära mycket av folk, som har tränats att under lång tid se med stor skepsis på händelseutvecklingen. Utan Internet skulle det inte ha varit möjligt.
Nu har Full Stopp beordrats. En finanskrasch pågår. Ser faktiskt rätt dystert ut. Fast några säger att det bara kan bli bättre och skurkarna kommer snart befinna sig inom lås och bom.
och varför skall inte ALLA ha ekonomiskt stöd? Att bara stödja en eller par grupper är klart odemokratiskt och ett utslag av tydlig korruption! Påstår förf att det är i linje med rättvisetänkandet att bara gynna några få?
Artikelförfattaren får gärna svara på det!
Viktig artikel – tack! Coronaviruset används som syndabock för det finansiella och ekonomiska haveriet, vilket ändå skulle hamnat i dagern för egen maskin. Besöksnäringen kommer i princip att förtvina, matställen kommer att sopas bort från kartan för att aldrig orka ta sig dit igen – särskilt inte i på mindre orter. I skenet av denna samhällsomvandling som också tycks omfatta militära insatser just detta ockulta datum 322, så sitter vi kanske alla i karantän innan dagen är slut med stängda affärer och skolor nästa vecka. Enligt en högt uppsatt informationskanal inom skolvärlden i USA, ska stängningarna användas för att montera upp 5G-utrustning medan barnen är hemma: https://www.youtube.com/watch?v=Ljrxgev295s
Det vore besynnerligt om inte nwo-medierna passar på och göra sig av med journalister vars texter snart ingen ändå tar på allvar längre. Parasiterna har serverat sig själva den ultimata ursäkten för precis vad som helst som de inte kunde ha gjort i dagsljus!