Google kan tvingas betala 75 miljoner kr för dålig rykteshantering på webben

RYKTESHANTERING PÅ WEBBEN. Datainspektionen utfärdar en sanktionsavgift på 75 miljoner kronor mot Google för att företaget bryter mot GDPR. Orsaken är att Google brister i sitt sätt att hantera rätten att få sökresultat borttagna.

2017 blev Datainspektionen klar med en granskning av hur Google hanterar rätten för enskilda att få sökresultat borttagna från Googles sökmotor för sökningar som innehåller personens namn i fall då resultaten exempelvis är oriktiga, irrelevanta eller överflödiga. Datainspektionen förelade då Google att ta bort ett antal sökträffar.

2018 inledde Datainspektionen en ny granskning av Google efter att ha fått indikationer på att flera av de resultat som skulle ha tagits bort fortfarande visades i sökningar. Nu är myndigheten klar med denna granskning och utfärdar en sanktionsavgift mot Google.

”Dataskyddsförordningen, GDPR, ökar kraven på organisationer som samlar in och hanterar personuppgifter och stärker enskildas rättigheter. En viktig sådan rättighet är möjligheten för enskilda att få sökresultat borttagna. Nu ser vi att Google brister i sitt sätt att hantera denna rättighet”, säger Lena Lindgren Schelin, generaldirektör för Datainspektionen.

Datainspektionen är kritisk till att Google inte har tagit bort två av de sökträffar som myndigheten beslutade om 2017. I det ena fallet har Google gjort en för snäv bedömning av vilka webbadresser som faktiskt ska tas bort från sökresultat. I det andra fallet har Google inte tagit bort ett sökresultat tillräckligt snabbt.

När Google tar bort sökresultat meddelar företaget sajten ifråga om detta på ett sätt som gör att sajtägaren får reda på vilken webbsida det rör och vem som begärt att få sökresultat borttagna. Förfarandet gör det möjligt för sajtägaren att ompublicera webbsidan med en ny webbadress som kommer att visas vid Google-sökningar, något som i praktiken sätter rätten att få sökresultat borttagna ur spel.

”I sitt webbformulär för borttagande informerar Google om att meddelanden skickas till sajtägare, på ett sätt som kan få enskilda att avstå från att utnyttja sin rätt att begära borttagande, vilket också undergräver effektiviteten av denna rättighet”, säger Olle Pettersson som är jurist på Datainspektionen och som deltagit i granskningen av Google.

Google har inget rättsligt stöd för att informera sajter när sökresultat tas bort och ger vilseledande information till enskilda som vill få sökresultat borttagna. Därför utfärdar Datainspektionen en sanktionsavgift även för detta och förelägger Googleatt upphöra med att skicka sådan information.

Fakta om rätten att få sökresultat borttagna

I maj 2014 slog EU-domstolen fast att en person kan begära att sökmotorer som exempelvis Google tar bort resultat för sökfrågor som innehåller personens namn i fall resultaten bland annat är oriktiga, irrelevanta eller överflödiga. Den här rätten att få sökresultat borttagna har stärkts med dataskyddsförordningen, GDPR, som trädde i kraft i maj 2018. Rätten är dock inte absolut, man kan inte kräva att alla sökresultat ska tas bort. Den som vill utnyttja rätten att få sökresultat borttagna ska vända sig direkt till sökmotorföretaget.

Google har tre veckor på sig att överklaga Datainspektionens beslut. Om Google inte överklagar vinner beslutet då laga kraft. När beslutet har vunnit laga kraft skickas ärendet över till Kammarkollegiet som sköter hanteringen av att ta ut den administrativa sanktionsavgiften.

Text: Datainspektionen, pressmeddelande

Relaterat

• Datainspektionen: Läs Datainspektionens beslut i pdf-format
• Datainspektionen: Läs mer om enskildas rättighet att få sökresultat borttagna