EKONOMI & DEBATT. Kinas roller både som regim och handelspartner är idag förknippade med stora problem för västvärlden. Många hade hoppats att Kinas kommersiella inträde bland världens nationer 2001 som medlem i WTO skulle innebära även en successiv liberalisering av den kommunistiska regimen. Så har dock inte skett, utan istället har landet utvecklats i motsatt riktning.
Text: Dan Ahlmark, Vaknaupp.dinstudio.se, ekonomie licentiat, Handelshögskolan i Stockholm (HHS), jur kand, fil kand. (komplett CV)
Kina har inrikespolitiskt alltmer glidit mot totalitära metoder, och sätten att genomföra en allt hårdare politisk kontroll av befolkningen utvecklas ständigt. Bland annat är deras elektroniska övervakningssystem SCS chockerande från frihetlig synpunkt (1).
Bland de kontroversiella utrikespolitiska projekten försöker Kina bygga upp ett multikontinentalt transportsystem (Belt-and-Road Initiative, BRI) avseende främst Asien och Afrika, vilket också medför avsevärda militära fördelar i händelse av framtida konflikter med västmakterna. Det finns tydliga tecken på att Kina avser att dominera Asien och sannolikt också Afrika. Även där används BRI, som innebär finansiering och byggnation av infrastruktur, en djup kunskap om ländernas transport/logistiska system inklusive dominans av strategiska komponenter i dessa.
Samtidigt skaffar Kina sig ett politiskt inflytande. Ett direkt aggressivt initiativ är, att man har byggt konstgjorda öar i Sydkinesiska havet, vilka man använder för att skapa nya territorialgränser runt stora områden av tidigare fritt hav. Förutom de militära fördelar detta medför, leder det också till ägande av potentiellt stora naturresurser och begränsar andra länders fiskeindustrier.
Beteendet ledde till, att Filippinerna stämde Kina inför Permanent Court of Arbitration i Haag. Denna avgjorde till Kinas nackdel, men detta har helt ignorerats av Kina. Landet räknar med, att ingen angränsande stat vågar utmana det militärt. Men USA godkänner inte den flagranta kränkningen av internationell rätt och de nya gränserna, utan dess krigsfartyg passerar regelbundet genom området trots kinesiska protester. Tidigare krigshandlingar från det kommunistiska Kina mot Tibet, Sydkorea/FN-styrkor, Taiwan, Vietnam och Indien är en dyster bakgrund till dagens hot mot länderna runt Sydkinesiska havet.
Man kan se beteendet i Sydkinesiska havet som Kinas München-handling. Det är en ohöljt aggressiv aktion med klart visat förakt för internationell rätt, som direkt berövar andra länder deras rättigheter. Att enbart hot riktats mot grannländerna, och att våld hittills bara riktats mot fiskare, ändrar inget. Kina visar sitt sanna beteende, när något ligger i dess intresse. Landet är idag det främsta hotet mot sina grannar och internationell rätt. Dess brott mot andra internationella avtal såsom allmänt handelsöverenskommelser och lagar om intellektuell egendom är otaliga.
Tidigare brott inom landet mot mänskliga rättigheter är jämförbara med Hitler-Tysklands och Sovjetunionens. Att en sådan hård diktatur med en avskyvärd ideologi och historia ska få ett allt större politiskt inflytande över ett växande antal länder samt ta ledarskapet över många avancerade globala industrier är alldeles för farligt (2). En något liknande kapitulation för ondskan skedde i München 1938, vilket fick ödesdigra konsekvenser. Världens reaktion bör därför bli en icke München-politik.
Vad innebär en icke München-politik?
Det ekonomiska etablissemanget i väst har begått två allvarliga fel
Ett gäller politisk aningslöshet. De har utan att ta hänsyn till att Kina inte är en normal demokratisk marknadsekonomi helt eller delvis fört över produktionen av viktiga produktområden till landet. Kinas karaktär idag samt historia avskräckte dem inte. Att privatekonomiska skäl kunnat leda till detta är förskräckande.
Att Kina bestämmer möjligheterna och förutsättningarna för etableringar och sannolikt utformar dessa i syfte att långsiktigt bygga upp helt egna företag på väsentliga områden grundade på den teknologi man stulit eller tillgodogör sig från de utländska företagen, har de senares ägare och styrelser uppenbarligen inte föreställt sig. Kina kan också av militära/politiska maktskäl låta många företag inom vissa sektorer etablera tillverkning i Kina, vilka då samlat kanske står för en betydande del av världsproduktionen av särskilt viktiga produkter. Den strategin uppmärksammades nu under coronakrisen beträffande vissa mediciner samt medicinska komponenter och utrustning. En sådan situation kan vara ödesdiger för västmakterna i en politisk krissituation, eftersom Kina kan helt stänga av handeln med väst.
Ett annat fel med utflyttningen av industrier till Kina är, att denna bidragit till att västländer – och särskilt USA – drabbats av kraftiga förluster av arbetstillfällen. Det beror i USA också på reglerna i handelsöverenskommelsen NAFTA 1994, vilka gav även Kina orimliga fördelar (3). De multinationella företagen (ofta USA-ägda), som påverkade reglerna i NAFTA, såg främst till sina egna intressen och bortsåg från USA:s nationella. Trump har nu rättat till detta med handelsavtalet USMCA, som ersatt NAFTA, trots att de multinationella företagen praktiskt sett uppträdde som lobbyister för Kina och andra länder.
Att Kina för viss del av sin industri av utvecklings- och tillväxtskäl tillämpar kapitalism är rätt likgiltigt, eftersom företagarna vid behov lyder regeringens direktiv, och själva systemet lätt kan elimineras. Landets karaktär och mål gör, att det nu inte räcker att bara kräva strikt ömsesidighet gällande villkoren i handel och etableringar, hindra Kinas stöld av intellektuell egendom, brotten mot avtalade regler för företagsstöd osv.
Istället bör av säkerhetsskäl en rad restriktioner införas beträffande relationerna i syfte att hindra landets snabba utveckling avseende bland annat militär teknologi, kompetens och resurser. Bland annat följande restriktioner gällande främst handel och industri är då viktiga avseende landet, dess medborgare och företag. Dessa restriktioner upphävs, när Kina inför politisk frihet och tillämpar mänskliga rättigheter.
Inga militärt viktiga komponenter eller produkter får köpas från, säljas till eller i övrigt överföras till Kina, och samma regler gäller teknologi med någon tänkbar militär användning.
Utländska företag inom flyg- och rymdindustrierna ska generellt inte vara verksamma i landet. Alla länder bör avstå från att använda Kina som underleverantör gällande viktiga komponenter och produkter (oavsett bransch), som de helt enkelt alltid måste ha. Varor, för vilka finns ett kontinuerligt och livsnödvändigt behov och för vilka Kina är huvudproducenten, ska inte köpas därifrån. Detsamma gäller produkter, vilka
(a) är helt nödvändiga för köparländerna och
(b) för vilka Kina är en av flera stora producenter.
I en möjlig utrikespolitisk kris involverande Kina är både leveranssäkerheten och leveransvilligheten högst tvivelaktig.
Kina ska inte tillåtas att i västländer köpa, äga och driva företag inom produktområden, där Kina inte har rätt att vara varuköpare eller varuleverantör. Detsamma gäller bland annat livsmedelsområdet (bortsett från försäljningsbolag) samt media och kultur. Kinesiska journalister tillåts verka i väst. Ägande och byggande av infrastruktur är heller inte öppet för Kina.
Finansiering från väst beträffande kinesiska företag och projekt bör vara mycket restriktiv, och nämnvärda kinesiska handelsöverskott bör inte godtas. Kompetensuppbyggnad hos alternativa möjliga leverantörsländer som Indien bör istället stödjas (4). Kinesiska studenter och akademiker tillåts inte studera eller forska i väst inom ett antal naturvetenskapliga ämnen. Det offentliga bör stödja rättsprocesser inledda av privata företag eller individer, vars intellektuella egendom på olika vis stulits av Kina.
Sådana regler brett tillämpade skulle precis som gällande Sovjetunionen tidigare ha en nämnvärd inverkan på det hot Kina utgör.
Text: Dan Ahlmark, ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han gav hösten 2017 ut boken ” VAKNA UPP! DAGS ATT DÖ! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”.
Referenser
Nya Dagbladet: Kinas sociala värderingssystem – ett varnande exempel
Nya Dagbladet: Är Kina ett hot mot Väst?
Nya Dagbladet: “USA och slutet på gamla NAFTA”
Det Goda Samhället: Vad driver USAs handelspolitik gentemot Kina?
