Tege Tornvall: Regeringen vilse i klimatdimman

KLIMATDEBATT. För att centralt styra sin politik i klimatfrågan har regeringen skapat ett särskilt ”klimatkollegium”. Det skall styra regeringens politik för att ”nå klimatmålen”. Kollegiet består inte av experter utan av särskilt berörda ministrar. De utgår från den felaktiga tron att mer koldioxid skulle farligt värma atmosfären. Eftersom de tror att denna värme hotar Jordens liv, blir deras mål att motverka mer koldioxid i atmosfären.

Text: Tege Tornvall, nätverket Klimatsans | Bild ovan: Matthew Henry. Licens: Burst.com

Det betyder att motverka själva Livet och dess drivkrafter. Allt Jordens tidigare och nuvarande liv (organiskt) bygger på ursprungligt kol i Jordens inre, som sprutades ut som koldioxid i enorma vulkanutbrott i Jordens ungdom och länge dominerade atmosfären.

Långa och djupa istiders kalla hav har tagit upp nästan all koldioxid. En del har också tagits upp av levande växter som näring eller bundits i sediment efter döda djur och växter.

Koldioxid är växternas livsnödvändiga näring och ger genom fotosyntes atmosfären dess lika livsnödvändiga syre. Varma hav gasar ut, och kalla hav absorberar koldioxid. Mer värme och koldioxid gynnar växtlighet och grödor. Sedan Lilla Istiden gasar varmare hav ut mer koldioxid.

Större skördar – mindre svält

Sedan 1930 har världens skördar ökat mer än fem gånger. Fler har fått det bättre. Färre lider nöd och svält. Men vår regering och riksdag vill stoppa Sveriges CO2-tillskott till atmosfären och gräva ned växternas näring under marken.

I det nya klimatkollegiet ingår följande ministrar:

• Statsminister Stefan Löfven, tidigare Metall-ordförande
• Vice statsminister Isabella Lövin, statsvetare och tidigare journalist
• Finansminister Magdalena Andersson,  ekonom
• Näringsminister Ibrahim Baylan, ekonom
• Infrastrukturminister Tomas Eneroth, statsvetare
• Landsbygdsminister Jennie Nilsson, omsorg och vård
• Finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund, biolog
• Ingen av dem besväras av nämnvärda kunskaper i hur klimatet fungerar

På svenska läroverk (som på sin tid lärde ut kunskaper) var kollegiet den samlade lärarkåren, alltså den samlade kunskapen. Där ingick baskunskaper i fysik, kemi, geologi och biologi . Sådana tycks nu vara bristvara.

Tvingande klimatkedja

Nu snärjs Sveriges näringsliv och samhälle in av en kedja av mål, lagar, organ och myndigheter:

• Klimatlagen skall inrikta all svensk offentlig verksamhet på uppsatta klimatmål
• Klimatkollegiet skall se till att klimatlages satta mål genomförs
• Klimatpolitiska rådet utvärderar tvärvetenskapligt regeringens klimatpolitik
• Klimatrådet med representanter för regioner, kommuner och företag skall genomföra klimatpolitiken ute i landet
• Klimatklivet under Naturvårdsverket ger stöd för klimatpolitiska åtgärder
• Fossilfritt Sverige utan juridisk status föser näringslivet framför sig med så kallade färdplaner.

Ingen slipper undan. Alla skall vara med, men ingen ifrågasätter heller regeringens och riksdagens ”klimatmål”:

• Paris-överenskommelsen om högst 2 graders uppvärmning fram till 2030
• Minst 17 % mindre CO2-utsläpp 2020 mot 2005
• 85 % lägre svenska CO2-utsläpp till 2045
• 0 % nettoutsläpp av CO2 år 2045 = inte mer ut än in.

Nationalekonomen William Nordhaus valde 1975 två grader för att räkna på ekonomiska effekter av möjlig global uppvärmning. Utan vetenskapligt stöd gäller detta nu som officiell gräns för acceptabel uppvärmning.

Två grader räknas från slutet av 1800-talet. Eftersom det därefter redan blivit en dryg grad varmare globalt, rymmer ”klimatmålet” bara en knapp grad till.

På klimatmötet i Paris slöts inget bindande avtal. Det var en avsiktsförklaring som lämnar fritt åt varje land att på egen hand fram till 2030 minska sina CO2-utsläpp.

Det utnyttjar Kina, Indien och andra stora tillväxtländer till att med kolkraft säkra sin energitillförsel och förbättra sina växande befolkningars livsvillkor. De tänker inte riskera sin försörjning genom att minska växternas näring!

Vem har visat att nutidens klimat skulle vara det för alla tider bästa möjliga?

Ofta i Jordens historia var det betydligt varmare med rikare djur- och växtliv och flerfalt högre CO2-halter än nu. Jordens för livet mest gynnsamma perioder har alla varit varmare och haft högre CO2-halter.

Människan som Livets hot

Dagens varningar för klimathot från mänsklig verksamhet drivs av ett allmänt ogillande av hur många vi är, hur vi lever och hur vi försörjer oss – med beroendet av kol som samlande symbol. 

Det bygger på tron att livet är ett nollsummespel med begränsade resurser. Det bortser helt från utveckling av resurssparande teknik och nya vetenskapliga rön.

Det bygger också på fruktan för överbefolkning – alltifrån Malthus’ teori om bristande resurser för 200 år sedan till Paul Ehrlich, som felaktigt spådde massvält och massdöd i fattiga länder.

Tron att mer koldioxid farligt skulle värma Jorden leder i Sverige till dyra och onödiga investeringar i ineffektiv vind-, sol- och biokraft, komplicerad fordonsteknik utan tillräcklig marknad och höghastighetståg med för litet passagerarunderlag.

Det tvingar också våra pensionsfonder att investera i teknik med sämre, ingen eller även negativ tillväxt och avkastning. Med fler äldre kan vi vänta oss sämre pensioner.

Har riksdag och regering dessa konsekvenser klara för sig?

Text: Tege Tornvall, nätverket Klimatsans