KULTUR & HISTORIA. Seneca Village var en liten förort till Manhattan som fanns där Central Park i New York idag ligger. Här bodde främst svarta – många före detta slavar – som köpt små tomter för att bygga hus. Genom äganderätten fick de även rösträtt, men den vita eliten nere på downtown Manhattan hade andra planer, berättar Vox Media i ett reportage.

Text: Torbjörn Sassersson, uppd. kl 22:41 | Bild: Central Park, New York, 2014. Foto: Anthony Quintano. Licens: CC BY 2.0, Wikimedia Commons

Societeten i New York – med härstamning från Europa – ville ha en stor park för att matcha andra stadsparker i storstäder i Europa. I vägen för planerna fanns en svart community i Seneca Village och utspridda bostäder på den kringliggande landsbygden.

New York år 1660, karta
New York år 1660, karta
Cynthia Copeland, historiker, New York. Foto: Vox Media
Cynthia Copeland, historiker, New York. Foto: Vox Media

Staden New York bestod av endast downtown Manhattan på 1820-talet. Slaveriet var fortfarande en realitet även om människohandeln avskaffades under en period på ca 30 år. Antalet slavar i New York var 20,903 människor år 1800. År 1820 fanns 10,088 slavar, 1830 75 st och 1840 fanns endast 4 slavar kvar.

Avskaffandet av slaveriet ledde till att svarta människor allt mer konkurrerade om vanliga arbeten med migranter från olika länder. Det uppstod konflikter och upplopp mot rasismen. Ett sätt för den svarta communityn att bygga upp sin integritet och sitt oberoende var att i början på 1820-talet befolka uptown Manhattan i det område som sedan blev Central Park.

En av de första som köpte mark där var den svarta mannen Andrew Williams och många andra följde i hans fotspår. Seneca Village tog form, en glesbebyggd stadsdel med bostadshus, 300 bofasta personer, en egen skola och tre kyrkor. Stadsdelen utvecklades och blev en fredlig multikultur bestående av flera etniciteter inklusive vita.

Under perioden 1800-1850 utvecklades New York explosionsartat. Befolkningen mångdubblades och uptown Manhattan byggdes snabbt ut. Det ledande skiktet i den rikare delen av Manhattan befarade att hela halvön skulle bli för tätbefolkad. Staden behövde en lunga och en exklusiv stadspark.

Seneca Village
Seneca Village i ett ännu outbyggd skede.

Utgrävningar av Seneca Village i dagens central Park visar att invånarna hade en relativt hög standard och vad utbildade, men den vita eliten i downtown Manhattan startade 1853 en propagandaoffensiv där de använde media för att porträttera Seneca Village med omnejd som ett område som blott bestod av kåkstäder, ett ingenmansland. New York Daily Times kallade Seneca Village för ”Negro Village”. Med våld erövrades området. Familjerna jagade bort och husen revs.

Idag finns informationsskyltar placerade Central Park som berättar om Seneca Village.

Text: Torbjörn Sassersson, NewsVoice

Källor

Seneca Village
Seneca Village mitt i det som blev Central Park
  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd. Pengarna går till undersökande och oberoende journalistik.

3 KOMMENTARER

  1. Hur kan du skriva en artikel om vad som måste beteckans som expropriation av Seneca Village utan att berätta vilket årtal beslutet att epropriera fattades och när det var genomfört.
    Att det inte gjordes 1953 förstår vi. För gjordes i efterhand en propagandainsats för att rättfärdiga det hela.
    Så när var det?

  2. Den vite mannens grymhet och framfart i USA sträcker sig längre bakåt än så i tiden.

    När de första europiska invandrarna kom till Nordamerikas kust i början av 1600-talet levde som bekant en ursprungsbefolkning redan i området. De var uppdelade i många stammar, bl.a. O-non-dowa-gaw- stammen, vilket betyder folket på ”de höga kullarna”. Av någon anledning fick de namnet Seneca-stammen av invandrarna, förmodligen efter den romerske författaren Seneca.

    Ursprungsbefolkningen i området bestod av olika stammar. Flera av dem levde i matriarkat, där kvinnorna styrde och ägde all jord kollektivt. Barnen växte upp hos sina mödrar, som ägnade sig åt odling av ”de tre systrarna” majs, bönor och squash. Männen jagade och stred. De manliga hövdingarna var tillsatta av kvinnorna som också kunde avsätta dem. Byarna bestod av långhus runt vilka skyddande palissader var uppbyggda.

    Kanske var det på grund av matriarkaten som européerna så lätt kunde byta till sig det landområde där New York idag ligger. Det skedde genom att indiankvinnorna fick färggranna glaspärlor. Redan tidigare använde de ”pärlor” av snäckskal som byteshandel. 1626 köpte holländske vallonen Peter Minuit på så vis södra Manhattan till ett värde av 35 dollar (i glaspärlor) från kvinnorna.

    Det var förresten samme Peter Minuit som var behjälplig när svenskarna köpte sin amerikanska koloni ”Nya Sverige” 1638.

    Matriarkaten var svåra att bryta ned när de vita patriarkaliska missionärerna skulle omvända dessa stammar. Under tidigt 1800-tal kom kväkarna till senecastammen. De såg som sin viktigaste uppgift att ”civilisera” dessa indianer innan de skulle kunna omvända dem till den kristna läran. Det viktigaste var att bryta kvinnornas kollektiva ägande, privatisera jorden och sätta in mannen som ägare. På så vis skulle de matrilinjära systemet brytas och de kollektiva byarna ersättas med individuella farmer, där den patriarkaliska kärnfamiljen skulle vara den främsta sociala enheten.

KOMMENTERA [Se kommentarsregler]

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här