Afrikas roll i slavhandeln – En obehaglig sanning, för vänsterns aktivister…

HISTORIA & DEBATT. Afrikas kungar och arabiska affärsmän var djupt delaktiga i slavhandeln, är en sanning som vänsterns aktivister förtränger. Historielösa som de är, så har de nog aldrig fått inblick i den lärdomen. Slavhandlare bestod enbart av vita imperialister, enligt skolans läroböcker.

Text: Harriet Larsson

Dessvärre har inte heller dagens politiker någon kännedom om slaveriets alla aktörer, för nu skall alla med vit hudfärg böja knä för denna pöbel, från ”Black Lives Matter” rörelsen,” som tar sig rätten att vandalisera och terrorisera de som försörjer dem och välta monument över våra historiska förfäder.

Ett glädjande undantag från denna underdånighet är president Donald Trump, som i sitt nationstal den 4 juli i South Dakota, förkunnade att vänstern har infiltrerat stora delar av samhället till följsamhet till sina trosläror från riksdag, styrelserum ner till dagis och förskola, en sanning som majoriteten svenskar ännu inte förstått.

Kunskap om slavhandelns alla aktörer har funnits länge, men eftersom den är obehaglig har den sopats bort, för den passar inte in i vänsterns relativism och identitetspolitik.

Undertecknad plockar här fram en artikel från 2015, ”Africa’s role in slavery” av Martin Henry där frånstötande fakta för vänstern citeras från några respekterade författare, forskare och politiker främst färgade med Afrika som hemvist.

Jamaica Gleaner är en dagstidning, som ingår i ”The gleaner company”, en global tidningsdistributör, som grundades 1834.

Renaissance, Zora Neale Hurston, en svart författare från Harlem klagade bittert på att:

”….de vita folket höll mitt folk i slaveri här i Amerika. De hade köpt oss, det är sant och utnyttjat oss… men det var mitt eget folk som sålde mig, mitt folk har utrotat nationer, slitit isär familjer innan främlingen fick sin chans”.

Han framhåller girighetens universella natur och påpekar att universell girighet, var drivkraften för handlare från väst till öst, en sanning, som många författare och forskare instämmer i och majoriteten av oss som genomskådat både mångkultur och den globala finansmaffians filosofi.

Dessa slavhandlare poserade ofta som filantroper och påstod att slavarna var kriminella och att avlägsna dem var att rädda befolkningen till ett tryggare och bättre liv.

Jag tänker här på den store filantropen Bill Gates med bröder som ska rädda världens folk med vaccin, till Big Pharmas glädje, som också delas av politiker, som vill visa på handlingskraft. Bortglömt är narkolepsiskandalen efter vaccinationskampanjen med pandemrix mot svininfluenza. Hur tryggt ett Covid-19-vaccin kommer att bli står skrivit i stjärnorna mot detta ombytliga och muterade virus?

Något som är helt borta i historien är, när Frankrike och Storbritannien i början av 1800-talet hade förbjudit slaveriet i sina territorier, så skickade afrikanska ledare, som blivit rika och mäktiga på slavhandeln, en protestdelegation till Paris och London. Oppositionen var stark från västafrikanska hövdingar och arabiska handlare, som inte ville se sin rikedom gå upp i rök.

Basil Davidson, berömd akademiker av afrikansk historia skriver i sin bok ”The African Slave Trade ” att:

”Uppfattningen att Europa helt och hållet dikterade slavhandeln i Afrika är utan grund i historien … De afrikaner som var inblandade i handeln var sällan de hjälplösa offren för en handel som de inte förstod: Tvärtom svarade de på dess utmaning. De utnyttjade dess möjligheter.”

Något som också har förträngts är att det var araberna, som var först med att importera ett stort antal slavar till den arabiska världen, de såldes i öppna basarer. Arabiska handlare spelade en viktig roll som mellanhänder i den transatlantiska slavhandeln.

Data tyder på att mellan år 800 och 1800-talet, så var det mer än 14 miljoner svarta slavar som transporterades över Sahara och Röda havet. Det var lika många eller fler än de som ”levererades” till Amerika.

När Storbritannien avskaffade slavhandeln 1807 mötte de starkt motstånd från afrikanska härskare, som såg att deras blomstrande försörjningskälla till rikedom riskerade försvinna och så länge som efterfrågan var stor på slavar i Amerika så fortsatte den lukrativa affärsverksamheten. Senare skedde utvidgning av inhemskt slaveri i Afrika, slavar behövdes för framställning av råvaror och dess export av afrikanska handlare, så att eliten hölls på gott humör.

Mali avskaffade slaveriet först 1960 och ännu i dag kan hundratusentals människor tvingas in i slavarbete för sin försörjning, skillnaden är bara att nu är det globala aktörer som håller i spakarna. Ingen har väl glömt Lundin Oils exploatering i Sudan, förutom Carl Bildt och hans vänner.

Thomas Sowell, forskare, svart amerikan bör påpekas, har i sin forskning visat att europiska nationers anstängningar för att avskaffa slaveriet har ignorerats genom historien, likaså att det var afrikaner och araber som vägrade ge upp sina inkomstbringande handel. Han skriver, hör och häpna, att det var den västerländska imperialismen, som främst bidrog till att slaveriet under 1800-talet kunde avskaffas. En besk sanning både för dagens politiker och deras aktivister.

I dag vandaliserar vänsterns våldsbejakande aktivister, som fått ny energi av den rasidentiära rörelsen Black Lives Matter, statyer på berömda historiska personer. Att även monument över de som kämpade mot slaveriet följer med av bara farten ignoreras.

Den lilla sjöjungfrun i Köpenhamn har vandaliserats och fornminnen och kulturgravplatser i Sverige, för vänsterns skyddslingar ligger här inte latsidan, för att visa vilken hemsk historia den vite mannen tyngs av.

Samuel Sulemana Fuseini, från Gahna som arbetar med utbildningsfrågor har erkänt att hans förfäder i Asante samlade sin stora rikedom genom att bortföra, fånga och kidnappa afrikaner och sälja dem som slavar.

Den ghanesiska diplomaten Kofi Awoonor har också skrivit:

”Jag tror att det finns en stor psykisk skugga över Afrika, och det har mycket att göra med vår skuld och förnekande av vår roll i slavhandeln. Vi skall också klandras för vad som egentligen var en av de mest avskyvärda brott i mänsklig historia.”

År 2000, vid ett möte med delegater från flera europeiska länder och USA, publicerade tjänstemän från Benin president Mathieu Kerekous ursäkt för sitt lands roll i att ”sälja miljoner afrikaner till vita slavhandlare”.

”Vi skriker förlåtelse och försoning”, sa Luc Gnacadja, Benins minister för miljö och bostäder.

Cyrille Oguin, Benins ambassadör i USA, erkände:

”Vi delar i ansvaret för denna fruktansvärda mänskliga tragedi.”

Ett år senare uppmanade presidenten för Senegal, Abdoulaye Wade, som själv är ättling till generationer av slavägande och slavhandla afrikanska kungar, européer, amerikaner och afrikaner, att offentligt erkänna deras delade ansvar för slavhandeln över Atlanten.

Något som går igen i historien är makthavares förmåga att sopa mörka gärningar under mattan och samma böjelser för att skylla människofientliga företeelser på andra.

Socialdemokraternas mörka rötter skall glömmas och helst gömmas för dagens unga, som i stället korvstoppas med vikten av identitet, värdegrund, feminism, rasism, patriarkala strukturer osv, allt för att offerskapets skyddslingar från i dag och från i går inte skall rubbas av obehagliga sanningar.

Text: Harriet Larsson

Källa

• Martin Henry, universitetsadministratör: Africa’s role in slavery