HISTORIA & DEBATT. På ett möte i Budapest den 9-11 juni 1986 menade den tidens kommunistledare att deras länder var för byråkratiska och ineffektiva. Det framgår av ett 44-sidigt protokoll från mötet, sparat i östtyskt arkiv.
Mötet hölls inom Warszawa-pakten, som var öststaternas svar på västländernas NATO. Där ingick utöver Sovjetunionen även Bulgarien, DDR (Östtyskland), Polen, Rumänien, Tjeckoslovakien och Ungern. Albanien lämnade pakten 1968.
Protokollet vittnar om just formalism och tröghet. Ledarna kallas genomgående för ”kamrat” (Genosse) och använde detta tilltal till varandra. De styrde sina länder med planekonomi genom rullande femårsplaner. Sådana utformades på gemensamma möten, där önskvärda mål fastställdes. Hur de skulle förverkligas var en annan sak, livligt debatterad men inte förverkligad .
Verktyget var socialism (att staten äger produktionsmedlen) och dess praktiska genomförande (kommunism) med beslut och ledning genom kommittéer och församlingar men utan enskilt ägande och ansvar.
Lösningen på formalism, byråkrati och tröghet var därför mer av samma vara: fler möten, fler kommittéer, fler utskott och arbetsgrupper.
På mötet i Budapest diskuterades nästa femårsplan. Den skulle ”snabba på den samhällsekonomiska utvecklingen”, som ansågs vara ”för långsam och trög”.
Detta var tre år före Berlinmurens fall 1989. Ungerns ledare Janos Kadar såg ökande oro i det sovjetiska samhället. Mötet ville ”gå fram snabbare” till ”en högre nivå i den teknisk-vetenskapliga utvecklingen och i hela samhällsekonomin”.
Enligt sovjetledaren Michail Gorbatjov hade ”Sovjetunionen mycket allvarliga problem”. Medan en tredjedel till hälften av planerade projekt kunde behållas, måste minst lika många avslutas. Till det som skulle behållas och utvecklas hörde maskinindustrin, ett tecken på kommunismens starka tro på industriproduktion.
För att snabbare modernisera och utveckla industrin och ekonomin ville mötet att östländerna skulle samarbeta tätare och att varje land skulle verka mer aktivt för detta och för mer utrikeshandel både inom östblocket och med andra länder.
Allt skulle planeras och utföras genom möten och kommittéer. Mötets enda exempel på enskilda initiativ var att Ungern hade vissa samägda företag med företag i privatkapitalistiska länder. (Socialistiska länder är statskapitalistiska.)
Mötet ville ”öka takten i den samhällsekonomiska utvecklingen” för att ”stärka socialismens lyskraft över hela världen”. Fem år senare upplöstes Sovjetunionen, och flertalet av dess satellitstater ingår nu i den europeiska gemenskapen EU. Starkare än så var inte lyskraften.
Text: Tege Tornvall, Leksand
