Tege Tornvall om vind- och solkraft: Varken blåst eller solsken varje dag

ENERGIDEBATT. Vindkraft kräver tillräcklig men inte för mycket vind. Solkraft kräver sol. Tyvärr blåser det sällan lagom eller är tillräckligt med sol när vi behöver det som bäst. Hur ofta måste man påpeka dessa enkla samband?

Vårt behov av elektricitet anpassar sig inte efter blåst eller solsken. Det följer andra faktorer. Mycket el behöver vi främst vid följande tillfällen:

• På morgon- och kvällstid, när vi lagar mat, diskar, tvättar och städar hemma.
• På arbetsplatser under arbetsdagar, då industri och transporter är igång.
• Vintertid för uppvärmning hemma, på kontor och i fabriker.

Solsken har vi bara på dagen – om inga moln är i vägen. Bara under det ljusa halvåret står Solen tillräckligt högt. Därför är det årliga utbytet av solpaneler hos oss ca 12 procent av deras maximala kapacitet.

Vindar är rörliga luftmassor. Luften rör sig mer vid lågtryck än vid högtryck. Varma och soliga sommardagar samt kalla och klara vinterdagar är vindstilla.

Över året är utbytet av vindkraft därför bara 20-30 procent av maximal kapacitet. Att vindar inte räcker visste dåtidens mjölnare och sjöfarare och ersatte så fort de kunde vindkvarnar och segelfartyg med mer tillförlitlig ång- och motorkraft.

Men för att alstra elektricitet duger ändå vind- och solkraft för dem som tror att mer koldioxid från motorers förbränning kan farligt värma Jordens atmosfär. De tycks tro att man kan bygga bort att vind och solsken långt från alltid råder.

Faktiskt utbyte av vind- och särskilt solkraft är dock klent. Tillverkarna skryter med hur mycket effekt de har installerat men döljer hur litet el de faktiskt producerar. Man får googla flitigt och listigt för att få fram det.

Installerad effekt mäts i gigawatt, GW. Produktion mäts i terrawatt-timmar, TWh. För maximal kapacitet i TWh hos vind- och solkraft multiplicerar man installerad effekt med 8,760 = antalet timmar på ett år.

När vi väl lyckats få fram vind- och solkraftens faktiska produktion, delar vi den med deras maximala kapacitet. Vi får deras verkningsgrad i procent år 2018:

Källa: Officiell statistik via Wikipedia

Solkraft fungerar förstås bäst i soliga områden nära ekvatorn. Men där bor inte så många. I Sverige med låg solvinkel och långa vintrar svarar solkraft för 4 promille av vår totala elförbrukning, och solkraft ger ca 12 procent av maximalt möjlig kapacitet.

Vindkraft producerar alltså en fjärdedel av sin maximala kapacitet, solkraft en åttondel. Frånsett avbrott för service och underhåll producerar däremot kärnkraft och kraftverk med kolbaserade bränslen elektricitet hela tiden – oavsett väder och årstid.

Text: Tege Tornvall, redaktör för nätverket Klimatsans