ANALYS. Beträffande de offentliga valprognoserna idag i USA har de flesta fortfarande främst syftet att påverka opinionen och inte att försöka fastställa det korrekta valresultatet. Media i USA har sedan decennier generellt varit vänsterinriktade, och den tendensen har sedan valet av Trump blivit extrem.
Text: Dan Ahlmark
De flesta av läsarna/tittarna har under decennier successivt indoktrinerats av vänstersynpunkter och ställer nu krav:
”..If CNN or the New York Times issued polls that favored Republicans, readers would be furious and find some other news source..”
Så samtidigt som media skapat denna publik, är man nu beroende av dess krav (1).
Men under de sista 1-2 veckorna före valet kommer olika opinionsmätningsinstitut för sitt anseendes skull successivt skära ned försprånget för den uppenbart överlägsne Joe Biden till att ligga någorlunda nära slutresultatet. Trump kommer att få läsa att hans väljarandel växer, vilket dock kanske inte alls innebär, att hans sympatisörer och väljare har ökat i antal. De har tidigare bara dolts genom mätföretagens metodik. Och dessa företag kan till slut av professionella skäl inte låta sina prognoser avvika alltför mycket från det kommande valresultatet. Så medan man under månaderna innan valet utformar mätningarna för att göra Trumpanhängarna modstulna och de egna väljarna glada och energiska, börjar man nu att justera mätningarna.
Hur gör man då? Ja, en åtgärd är att övergå från att utnyttja registrerade väljare till att fråga sådana, som enligt kriterier gör det troligt, att de verkligen kommer att rösta (troliga väljare). Eftersom man i USA ska registrera sig i sin delstat för valdeltagande, innehåller de registrerade väljarna många personer, som detta år inte vill rösta, har flyttat, avlidit eller ändrat politisk åsikt men inte ändrat sin partiregistrering osv. Sådan osäkerhet är reducerad genom att använda ”likely voters”.
Storleken på andelarna för demokrater, republikaner och oberoende, som används i det statistiska samplet, har självfallet stor betydelse. Under det gångna halvåret har ibland ytterst förvånande andelar gällande gruppernas storlek använts, vilka kraftigt skilt sig från valutfallet 2016. Partitillhörigheten hos väljarna var då enligt eftervalsundersökningar 36 procent (dem), 33 % (rep) och 31 % (ober) (2). Istället har man kanske använt proportioner såsom 44, 32 och 24 eller liknande eller så används partitillhörigheten för registrerade väljare år 2016, vilka siffror inte längre är aktuella i många stater.
Varje procentsats, som överstiger det verkliga kommande valdeltagandet för demokraterna, betyder kanske närmare en procent i ökade röster för Joe Biden. Det är därför lätt att förstå lockelsen att överrepresentera demokratväljarna. Att även andelen oberoende väljare (ingen partitillhörighet) minskas, beror på att dessa ofta visar en viss mindre övervikt för Trump.
En viss andel av respektive partis väljare föredrar vid varje val motståndarkandidaten. Mätföretagen vet från valet 2016, vilka geografiska områden, som innehåller (registrerade) republikaner alternativt demokrater, som visar en särskilt hög tendens att rösta på motståndaren. Man kan då via postnumren välja republikanska områden, som innehåller större andelar republikaner, som är svaga i tron på Trump. På samma sätt kan man undvika traditionella demokratiska områden, där många tidigare just valt Trump. Så genom att välja geografiska områden och postnummer kan opinionsmätningsföretag skapa ett lite bättre väljarunderlag (men representativt korrekt) för Biden genom att ta med ”rätta” republikaner och undvika ”fel” demokrater.
Självfallet finns även opinionsmätningsföretag med republikanskt sinnade ledningar. Dessa har allmänt dock inte gjort sig kända för att grovt utnyttja sådana metoder. Men då massmedia till 95 % är fientliga till Trump, är det resultaten från demokratiska opinionsmätningsföretag, som vi får information om i media.
Sociala repressalier för de som röstar på Trump
Pga det tryck det samlade etablissemanget nu utövar på det amerikanska folket finns mängder av människor – uppenbarligen många miljoner – som idag inte vågar eller vill säga att de röstar på Trump för att inte utsätta sig för olika repressalier (3).
Det kan bero på arbets- eller direkt karriärmässiga skäl, andra ekonomiska, gälla umgänge, vänskapsförhållanden, ovilja att riskera familjens säkerhet eller annat. Det är ett nytt och ytterst oamerikanskt fenomen, eftersom USA aldrig tidigare – bortsett från attityden mot kommunister under kalla kriget – dominerats av ideologi. Mängder av amerikaner vägrar därför idag att offentligt ge uttryck för sina åsikter, och många misstror även opinionsmätningsföretagen. Oftast vägrar de då troligen att delta, men de kan också delta och ange Biden som sitt val (4). Sådana väljare kallas ”blyga” och fanns även 2016. Men beroende på hetsen mot Trump och hans anhängare och inverkan av hot av många slag däribland våldet utövat av anhängare till ANTIFA och Black Lives Matter, har denna andel av väljarna uppenbarligen vuxit mycket kraftigt. Undersökningar anger att den totalt sett är 9 %, av vilka 2/3 röstar republikanskt (2).
Tidigare demokratiska väljare behöver inte sträcka sig så långt som att rösta på Trump för att inverka på valet. Genom att avstå från att rösta åstadkommer man ändå halva den effekten. Minskat valdeltagande i viktiga grupper jämfört med presidentvalet 2012 ledde till, att Hillary Clinton miste ett stort antal röster, där hon behövt dem. Man prognosticerar i år att exempelvis unga väljare, av vilka en avsevärd majoritet bedöms välja Biden, kommer att visa ett lägre valdeltagande. Beroende på låg entusiasm har en spekulativ siffra på en miljon sådana ungdomar nämnts.
En helt annan osäkerhetsfaktor, som i detta val kanske blir av nämnvärd betydelse, är inträdet av nya men äldre väljare. Det gäller sådana, som sällan eller inte alls röstat tidigare och därför inte kommer med i mätningarna. Trumps personlighet och profil som icke-politiker och skicklig affärsmässig problemlösare appelerar till många, som ringaktar vanliga politiker. Valets osedvanligt stora betydelse för USAs politik är ett annat motiv att delta. Det finns dock inga möjligheter alls att totalt bedöma antalet av sådana nya äldre potentiella väljare. Det vi vet är, att Trump hos oerhört många amerikaner skapat ett enastående förtroende och ett unikt känslomässigt förhållande. Så om någon kan få dessa människor intresserade, torde det vara han.
Om man använder metoderna ovan kan man lätt skapa data, som ger Joe Biden en överlägsen seger. Men om man inte analyserar mätningarnas redovisade bakgrunds/metoddata, kan deras relevans inte alls bedömas.
Ett skäl, som anförts för att Joe Bidens opinionssiffror inte kommer att i år tas ned så mycket på slutet är, att olika tecken visar, att valfusk och legal ballot-harvesting (främmande personer tillåts samla och lämna in andras (ibland eller ofta manipulerade) valsedlar) blir mycket omfattande. Opinionsmätningsföretagen förutser kanske en stor valseger för Trump på valdagen, men som senare under den tillåtna perioden för ballot-harvesting förvandlas till förlust.
Text: Dan Ahlmark | Ahlmark är ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han gav 2017 ut boken ”Vakna upp – dags att dö! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”.
Referenser
(1) https://amgreatness.com/2020/10/12/ignore-the-polls/
(2) https://thehill.com/opinion/campaign/514664-hidden-trump-voters-could-have-big-november-impact
(3) https://www.cato.org/publications/survey-reports/poll-62-americans-say-they-have-political-views-theyre-afraid-share#liberals-are-divided-political-expression
