GRANSKNING & DEBATT. USA är det land som är känd som den individuella frihetens land. I denna frihet ingår att var och en ansvarar för sitt liv och att det offentliga åtagandet reduceras till det minska möjliga. Skattetrycket som verktyg för offentlig finansiering av gemensamma välfärdstjänster ska därför ligga på en så låg nivå som möjligt. Borgarna i Sverige är företrädare för denna modell, men det finns en verklighet bakom det låga skattrycket. I dagens USA lever flera miljoner barn och vuxna medborgare under samma fattiga förhållande som i tredje världen.
Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare
Spädbarnsdödlighet i USA ligger på samma nivå som i Libanon. Kvinnornas demokratisk inflytande i det amerikanska samhället och graviditetsrelaterad dödlighet ligger på samma nivå som i det fattiga Rumänien. Det är priset man får betala i ett lågskattesamhälle.
Gemensamt för de borgerliga partierna är alla samhällsproblem kan lösas med sänkta skatter och att det är alltid rätt att sänka skatten. Sänkt skatt är svaret på alla problem och det finns en oreflekterad övertro på att låga skatter ger ett bättre samhälle.
”Vi är garanten för ett lägre skattetryck” är titeln på en debattartikel av moderaterna på tidningen Dagens Samhälle:
”Moderaterna är garanten för ett lägre skattetryck. Vi visade det under de åtta åren med Alliansregering och vi visade det genom den budget som riksdagen röstade igenom innan jul där den största sänkningen av inkomstskatterna sedan år 2007 genomfördes. Fler reformer av skattesystemet behöver dock komma på plats”.
Vi kommer att driva på stenhårt för sänkta skatter de kommande åren, säger C-ledaren Annie Lööf. Vi kommer att pressa Socialdemokraterna och regeringen för att fortsätta sänka skattetrycket, säger Annie Lööf till tidningen Expressen.
Expressen: Lööf pressar Löfven – vill sänka skatterna ytterligare
Borgarna behöver dock reflektera över hur samhällsförhållanden ser ut i ett lågskattesamhälle jämfört med Sverige. En reflekterande och socialt medveten skattepolitik är en nödvändig förutsättning om man inte vill leda Sverige mot avgrunden.
Sociala indikatorer för USA jämförbara med Libanon
Som ett alternativ till de etablerade måtten på ekonomisk utveckling (exempelvis BNP per capita) växte de sociala indikatorerna som mått på ett lands utveckling. Dessa är ett komplement till etablerade mått på samhällelig utveckling som var alltför ensidigt fokuserade på ekonomiska aspekter av människors liv. En framträdande egenskap hos de sociala indikatorerna är att de i regel syftar till att mäta icke-ekonomiska aspekter av människors liv. Exempel på sociala indikatorer är en befolknings grad av spädbarnsdödlighet, fattigdom och livslängd.
Spädbarnsdödligheten minskar med förbättrade socioekonomiska och sanitära förhållanden samt med medicinska framsteg och mer utvecklad hälso- och sjukvård.
Globalt sett har den minskat från 65 dödsfall per 1000 levande födda 1990 till 29 dödsfall per 1000 levande födda 2017, vilket motsvarar en minskning från 8,8 miljoner till 4,1 miljoner spädbarnsdödsfall per år. I Sverige har spädbarnsdödligheten under det första levnadsåret minskat successivt från 26,5 dödsfall per 1000 levande födda 1946 till 1 dödsfall per 1000 levande födda 2018. Sverige var därmed ett av de länder som hade lägst spädbarnsdödlighet i världen år 2018.
Sveriges framgång är baserad på en fördelande skattepolitik som korrigerar de sociala missförhållande som uppstår till följd av att människor inte ges likvärdiga livschanser.
Därför är det viktigt att i ett första steg jämföra ett antal sociala indikatorer i ett högskatteland som Sverige med ett lågskatteland som USA , där var och en måste klara sig oavsett livschanser. I ett andra steg är det lärorikt ur ett skattepolitiskt perspektiv att jämföra Sverige och USA med ett låginkomstland som till exempel Libanon med avseende på ett antal sociala indikatorer.
| Sverige | USA | Libanon | |
| Spädbarnsdödlighet per tusen levande födda | 1 | 4 | 4 |
| Antal barn som dör före fem års ålder per 1000 levande födda. | 3 | 7 | 7 |
| Förväntad levnadsålder för kvinnor | 84 | 81 | 81 |
| Förväntad levnadsålder för män | 81 | 76 | 77 |
| Dödligt våld per 100 000 invånare | 1,10 | 5,30 | 4,00 |
Tabellen ovan visar att det rika USA som land uppvisar samma nivå av sociala indikatorer som det fattiga Libanon. När det gäller dödligt våld per 100 000 invånare är situation sämre i USA än i Libanon.
Kvinnornas situation i USA jämförbar med Rumänien
Andel av representanterna i nationalförsamlingen som är kvinnor är en indikator som är knuten till mål 5 bland FN:s globala hållbarhetsmål (även kallade ”SDG”, Sustainable Developmend Goals, och Agenda 2030), om att uppnå jämställdhet och stärka kvinnors och flickors ställning i samhället. Delmål 5.5 är att ”Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet.”
| Sverige | USA | Rumänien | |
| Andel av representanterna i nationalförsamlingen som är kvinnor. | 47 | 23,4 | 21,9 |
| Andel kvinnor i arbete 20-64 år | 79,7 | 69,00 | 61,3 |
| Graviditetsrelaterad dödlighet per 100 000 invånare | 4 | 19 | 19 |
Källor: EC.Europa.eu och UNstats.UN.org
Tabellen ovan visar att USA inte har kommit längre än Rumänien när det gäller kvinnornas demokratiska inflytande och trygghet. Andel kvinnor som är i nationalförsamlingen är i minoritet i USA och Rumänien jämfört med Sverige. Detta är ofta på grund av att kvinnor har dålig tillgång till utbildning och vilka slags arbeten kvinnor traditionellt har haft. Nationalförsamlingen antar lagar och beslutar om många viktiga områden som berör kvinnor, och det är ett stort problem att kvinnor hålls utanför.
En annan aspekt på kvinnornas ställning och trygghet i samhället är antalet kvinnor som dör i samband med graviditet, födsel eller komplikation relaterad till födseln. Detta är en indikator för mål 3 bland FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling, som har som delmål att reducera mödradödligheten till mindre än 70 per 100 000 levande födda barn. Indikatorn visar antalet kvinnor som dör per 100 000 levande födda barn. Med begreppet levande födda menar man barn som visar livstecken vid födseln.
Tittar vi på denna indikator i tabellen ovan kan vi konstatera att USA inte har kommit längre det fattiga Rumänien nä det gäller kvinnornas trygghet. Antalet kvinnor som dör i samband med graviditet är 19 per 100 000 invånare i USA och Rumänien jämfört med 4 i Sverige.
”Tredjevärlden-förhållanden” i världens rikaste land
I USA lever drygt 38 miljoner under fattigdomsgränsen. 5,3% av befolkningen, motsvarande 17,3 miljoner personer, lever i så kallad djup fattigdom med en inkomst som ligger upp till 50 procent lägre än gränsen för fattigdom. 29,9% av befolkningen, motsvarande 93,6 miljoner personer, lever i en ekonomisk situation som placerar dem mycket nära fattigdomsgränsen. 2018 skrev FN:s specielle rapportör om extrem fattigdom, Philip Alston, att 40 miljoner i USA lever i fattigdom, och att fem miljoner lever i ”tredjevärlden-förhållanden”.
| Andel fattiga i ekonomiskt eftersatta områden efter geografisk indelning i procent | |
| Wisconsin | 39 |
| Virginia | 33,1 |
| Texas | 40,9 |
| Rhode | 32,8 |
| Pennsylvania | 38,7 |
| Oklahoma | 41,5 |
| Ohio | 38,9 |
| New York | 63,3 |
| Mississippi | 42,6 |
| Michigan | 49,1 |
| Louisiana | 46,8 |
| California | 47,8 |
| Alabama | 41,0 |
Fattigdomen har blivit värre under Donald Trumps administration. Presidentens politik framstår som syftande till att frånta miljontals fattiga medborgare deras sociala skyddsnät, samtidigt som rika gynnas. Flera miljoner amerikanska barn lever idag under fattigdomsförhållanden som kan liknas vid tredje världen.
“A society must be judged by how it treats its most vulnerable—and most valuable—members: its children. The State of America’s Children 2020 makes it abundantly clear that by this measure, America is falling shamefully short.”
Detta är slutsatsen i en rapport framtagen av den amerikanska organisationen “Children’s Defense Fund”.
Av rapporten framgår att 12,5 miljoner barn i USA i dag lever i så svår fattigdom att det kan jämföras med utvecklingsländer i tredje världen. Det innebär att de ofta går hungriga och inte får tillräckligt med mat. Tabellen nedan visar hu dessa procentuellt indelas efter olika geografiska områden.
Sverige har lägst andel fattiga inom EU
USA beröms för sina låga skatter och Sverige kritiseras för sina höga skatter. Men det är inte endast nivån på skatterna som ska användas som mått, utan vilken typ av samhälle man bygger upp med en viss nivå av beskattning.
Sverige har idag lägre materiell fattigdom än de flesta andra länder i EU. Bara 2 procent i Sverige lever i allvarlig materiell fattigdom, enligt EU:s definition, medan genomsnittet för EU är 6 procent. I samband med FN:s internationella dag för att utrota fattigdom publicerar SCB några av de indikatorer som används av EU för att följa upp risken för fattigdom och social utestängning.
Sverige och Luxemburg är de länder i EU som redovisar lägst andel av befolkningen i allvarlig materiell fattigdom, mellan 1 och 2 procent. Bulgarien redovisar högst andel på 21 procent, år 2018. Allvarlig materiell fattigdom innebär att man inte har råd med utgifterna för minst fyra av nio poster. Det handlar exempelvis om att inte kunna betala för oförutsedda utgifter, inte ha råd med tillräcklig uppvärmning av bostaden eller att inte kunna betala skulder inom utsatt tid.
Andel av befolkningen i allvarlig materiell fattigdom år 2018
Borgarnas lågskattemodell en förljugen ideologi
Att sänkta skatter automatiskt skulle leda till fler i arbete, minskade sociala kostnader för samhället och effektivare förvaltning är en förljugen ideologi. Vi kan jämföra Sverige och Finland, två länder med en likartad välfärdsmodell, men länderna skiljer sig med avseende på skattetrycket. Skattetrycket i Finland ligger på 42,7 procent av BNP jämfört med 43,9 i Sverige för år 2019.
Enligt lågskatteideologin skulle Finland uppvisa bättre indikatorer när det gäller andel individer i arbete, effektivitet i förvaltningen, samhällets sociala utgifter och balans i statsfinanserna. Tabellen nedan visar att Finland har 1,2 procentenheter lägre skatter som andel av BNP än Sverige, men har sämre indikatorer på samtliga jämförelseområden.
| Sverige | Finland | |
| Skattetryck i procent av BNP 2018 | 43,9 % | 42,7 % |
| Utgiftsområde allmän offentlig förvaltning i procent av BNP 2018 | 7,1 % | 8 % |
| Utgiftsområde socialt skydd | 19,5 % | 24,1 % |
| Andel med förgymnasial utbildade i arbete (Ålder 24-60) | 67 % | 54,9 % |
| Andel med eftergymnasial utbildning i arbete (Ålder 24-60) | 85,6 % | 76,6 % |
| Högskole-och universitetsutbildade i arbete (Ålder 24-60) | 90,3 % | 86,4 % |
| Andel kvinnor i arbete (Ålder 20-64) | 80 % | 75 % |
| Andel utrikesfödda i arbete (Ålder 20-64) | 69,7 % | 62,8 % |
| Statsskuld i % av BNP | 35,1 % | 59,4 |
Källa: OECD och Eurostat
Sammanfattningsvis
Onödigt höga skatter är skadliga för ett lands tillväxt och välfärd. Men att lägre skatter i sig automatiskt skulle ge bättre tillväxt och välfärd är inget annat än en förljugen ideologi. Borgarnas ensidiga fixering vid låga skatter riskerar därför att leda Sverige mot avgrunden.
Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare
