När demokrati och utbildning misslyckas dyker samhället

publicerad 5 november 2020
- Gästskribent
Lars-Olof Landin. Foto: Kerstin Karlsson, Sveriges Radio

DEBATT. Presidentvalet i USA har visat hur polariseringen ökar och klyftorna mellan människor växer i takt med att en ny G.U.D. växer ram: Globalisering, Urbanisering och Digitalisering.

Text: Lars-Olof (LO) Landin, ordförande i nätverksalliansen Kreaprenör Creapreneur.se

År 1983 publicerades den kände amerikanske framtidsforskaren John Naisbitts bok Megatrender på svenska, där han redogjorde för den pågående övergången i stora delar av världen från en samhällsekonomi baserad på industritillverkning och transporter till ett samhälle där informationsutbyte får en allt större betydelse.

Naisbitts förutspådde redan på 1980-talet att high-tech skulle leda till motkraften high-touch, dvs den tekniska och materiella inriktningen kommer att öka behovet av de mjuka värdena beröring och omtanke. ”All business will become glocal”, dvs ökad globalisering driver fram ett ökat behov för andliga värden och lokala motkrafter.

Begreppet demokrati, som i antikens Grekland egentligen betydde pöbelvälde, som alls icke var önskvärt, kom under de 2500 år som följde att utvecklas till det enligt mångas uppfattning bästa statsskicket, som nu är i stöpsleven. Demokrati är egentligen ett sätt för den hittills största världserövrararten Homo Sapiens att komma överens, när vi inte är överens.

Homo sapiens oemotståndliga framgång har byggt på just vår förmåga att komma överens och agera tillsammans och därmed har vi lyckats besegra motståndare som fysiskt är betydligt större och starkare än oss själva. När Homo sapiens nu har besegrat och förslavat i stort sett allt annat levande, än finns blott en del irriterande virus att göra slut på, så återstår bara kannibalism, dvs att göra slut på oss själva. Ett är dock säkert. Jorden går inte under på länge ännu pga detta.

Faktum är att begreppet demokrati fungerar bara om gruppen inte blir för stor och splittrad.

När globalisering leder till att styrande grupper flyttar besluten allt högre upp över människors huvuden kommer motreaktioner, som av de styrande kallas populism, men som i själva verket är det som ursprungligen avsågs med demokrati. I nationalstater som Sverige med ca 11 miljoner invånare, som alla talade samma språk, utbildades i samma skolsystem, tillhörde samma trosgemenskap (numera är fortfarande hälften av befolkningen medlemmar i Svenska kyrkan), fungerar det demokratiska styrskicket fortfarande hjälpligt, men efter den senaste tidens stora invandring förvandlas samhället och polariseringen ökar också i Sverige och liknande samhällen i hela Europa.

Under det pågående amerikanska presidentvalet hör vi hur befolkningssammansättningen har ändrats i delstaten Arizona, som 2005 hade ca 5 miljoner invånare. Idag bor det 5 miljoner människor bara i delstatens storstadsregioner Phoenix och Tucson. Tidigare hade delstaten en klart övervägande majoritet, som alltid röstade på Republikanerna, men i år tycks för första gången en knapp majoritet rösta på Demokraterna.

De som röstar på Republikanerna anses vara konservativa, vill ha mindre överstatlighet, många bor kvar på landet eller i mindre städer, har oftare lägre utbildning och en majoritet av Republikanska väljare är män. Många tillhör den arbetarklass som de senaste decennierna fått allt svårare ekonomiskt. Det var samma kategori invånare röstade för Brexit i England och samma kategori väljare vill de styrande sk demokratiska partierna i Sverige förgäves tysta och marginalisera.

När bara ca 11 miljoner människor i Sverige med samma språk, liknande utbildning och uppväxt och liknande värderingar genom ökad invandring börjar få samma slags polarisering, förstår man att i USA med 50 delstater med 330 miljoner invånare eller i EU med 27 europeiska sk demokratier, de demokratiska spelreglerna ”en person en röst” kommer att fungera allt sämre.

I efterspelet till det senaste presidentvalet i USA, när inte heller de politiska ledarna är överens om någonting, och allra minst om de demokratiska spelreglerna, som är till för att man ska kunna komma överens även om man inte är överens, börjar begreppet demokrati som styrmedel i praktiken att ha spelat ut sin roll.

När våra två mest betydelsefulla samhällsverktyg – demokrati och utbildning – slutar fungera och det tredje verktyget ekonomi bidrar till att vidga klyftorna i samhället istället för att verka utjämnande, måste varje moralisk sinnad medborgare kräva att makthavarna tar itu med dessa frågor och inte ägnar all tid åt den egna karriären och förmögenheten.

Enligt Dante Alighieri (1265-1321) finns det en särskilt mörk plats i helvetet reserverad för alla dem, som inte regerar i ett samhälle i moralisk kris.

Text: Lars-Olof (LO) Landin, ordförande i nätverksalliansen Kreaprenör Creapreneur.se

ArcanumSkolan 2024

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq