WARZONE. Detta är viktigt att förstå i tider då alltfler politiker söker stöd hos NATO. När Warszawapakten upplöstes 1991 fanns det ett bergfast löfte från västmakternas sida att NATO:s gräns under inga förhållanden skulle flyttas en tum österut i framtiden. Ett löfte som inte var värt någonting mer än att det avslöjade de USA-allierades brist på moral och pålitlighet.
Text: Hans Myrebro, Historiskt Korrekt
NATO har undan för undan flyttat sin gräns och sina vapen så nära den ryska gränsen som möjligt samtidigt som dess 27 stater har näst intill omringat Ryssland. Samtidigt har NATO:s vapenarsenal mer än 10-dubblats jämfört med Rysslands. Varför? Har Ryssland uttalat något hot eller uppfört sig aggressivt?
Massmedias mantrakör har under flera år sökt påvisa att Georgien, Ukraina och särskilt Krim varit föremål för aggression, men mer än ett tomt mantra har det aldrig blivit. När det gäller Georgien är det bara att hänvisa till den undersökningskommission, som EU tillsatte hösten 2008 och som klart utpekade Georgien som ansvarig för krigsutbrottet, medan Ryssland framstod som ansvarig till att fred slöts redan efter 8 dagar.
Ryssland räddade Krim 2014 från imperialistiska USA
Statskuppen som genomfördes i Ukraina februari 2014 var helt USA-dikterad och finansierad av samma NATO-stat. Joe Biden var en av de som dansade runt på Maidantorget och gav godis till de köpta extremisterna, medan de krypskyttar som dödade demonstranter leddes av en USA-officer.
Den 12 februari 2014 hade en mycket slagkraftig USA-flotta avseglat från Norfolk med destination Krim med avsikt att där upprätta en stark militär enhet som skulle kunna strypa ”Ivan”, men Putin hann före och räddade på fredlig vis ön över till den till 98% ryska befolkningen, som strax tackade genom att i en folkomröstning säga sitt ja till Ryssland.
Nynazister med den av Kiev stödda Azov-bataljonen såg som sin uppgift att rensa Ukraina från ryssar. I Odessa innebrändes cirka 150 ryssar i Fackföreningens hus, medan Maidan-aktivister med politiker i spetsen stod utanför och skrek hatord. Donbas i östra delen av landet blev ryssarnas räddning. Ryssland som ogillar folkmord blev här tvunget att ingripa för att skydda liv – på samma sätt som man har ingripit i Syrien för att skydda befolkningen från de NATO-stödda IS-grupperna.
Nå, hur var det nu med hot från det aggressiva Ryssland? Tänkte väl det, så då får vi väl titta på NATO:s hot och dödliga aggressioner. Vi kan då först konstatera att NATO aldrig har varit och fungerat som en försvarsorganisation. Inte ens som konfliktlösare på det internationella planet har några ambitioner funnits. Tvärtom så har man alltid sett möjligheten att gjuta olja på lågorna som en tillgång. Den världskände fredsforskaren, professor Johan Galtung, säger om NATO:
”but NATO does not want solutions. It use conflict as raw material it can process into interventions to tell the world that it is the strongest in military terms.”
Paul Craig Roberts är inne på samma linje när han stämplar NATO som världens farligaste organisation.
Den rent kriminella delen av NATO
När NATO genom 20.000 flygangrepp ödelade stora delar av Serbien var det en handling som stred mot FN:s stadgar. Artikel 2, sektion 4, men också artiklarna 7 och 53. Det barocka Rambouillet-avtalets enda syfte var att manifestera en förevändning för en massförstörelse. Avtalet har sedan fördömts av både Henry Kissinger och Madelaine Albright.
Det var inte mindre kriminellt att 2011 anfalla det välmående Libyen helt utan stöd från FN. FN kunde efter enorma påtryckningar tänka sig ett ja till militära insatser, men först sedan alla diplomatiska ansträngningar misslyckats. Några sådana diplomatiska ansträngningar hann man inte utföra. Franske presidenten Nicolas Sarkozy sände nämligen redan två timmar efter beslutet iväg sina bombplan mot det muslimska Libyen med uppdrag att ödelägga. Som alla vet lyckades man att av ett välmående land, med hjälp även av Sverige, skapa ett helvete. Kan det vara sådana demoniska handlingar som i våra dagar slår tillbaka mot bland annat NATO-landet Frankrike. Inget hindrade dock NATO:s dåvarande generalsekreterare, Anders Fogh Rasmussen att vid ett tal i Libyen den 31 oktober 2011 jublande utropa: ”It´s great to be in free Libya…Libya is finally free.”
Listan över NATO-länders kriminella handlingar, med USA i spetsen, kan göras lång och innefattar cirka 20-25 miljoner dödsoffer i olika länder för tiden efter Andra världskriget, men här är inte plats för en sådan lista och någon hjälp att bygga upp de av NATO-stater förstörda länderna har aldrig antyds från det hållet.
Slutsats är att om vi som fritt land söker stöd och medlemskap i en tungt kriminell organisation, då har vi svårt att förklara detta för våra barn och ungdomar.
Text: Hans Myrebro, Historiskt Korrekt
Källor
- Sakwa, Richard, Frontlinje Ukraina, 2015
- Parry, Robert, Bakom Kulisserna i Kiev, 2015
- Myrebro, Hans, Ett monster på katastrofkurs, 2016, Historiskt Korrekt.com
- Madsen, Wayne, CIA; Undermining and Nazifying Ukraine since 1953, ( Voltaire Network 14 Januay 2016.)
