DEBATT. Det är mer normalt nu! Många pustar ut. Trump har förlorat och det så viktiga amerikanska politiska livet kan återgå till det normala och nu väntar Covid19-vaccinet runt hörnet. Under 2021 kan vi hoppas att det dagliga svenska livet också kan återvända till normala.
Text: Mats Sederholm (hemsida), författare, skribent och aktiv för DiEM25 Sverige | Artikeln har tidigare publicerats i Dalademokraten
Hur många kommer att sakna munskyddsdebatten eller vill höra doktor Emma Frans upprepa vetenskapliga förklaringsfloskler utan att kunna ge ett enda ordentligt svar i TV-rutan? Och hur roligt är det att se Zlatan göra en av sina bästa perioder i sin fotbollskarriär inför tomma läktare? Och hur många vill, för femte gången i Morgonstudion i SVT, på några månader se Fredrik Reinfeldt myndigt beklaga sig över Trump och visa sin selfie med Joe Biden?
Är det inte också besattheten av det normala som egentligen drivit munskyddsivrarna. Hur kan vi i Sverige tro att vi ska ha en egen munskyddsstrategi och inte vara normala som alla andra?
Men det ska också sägas att alla inte vill ha tillbaka det normala. Miljoner introverta har säkert aldrig presterat så bra på jobbet som nu när man kan jobba hemifrån och slippa de extrovertas rastlösa behov av pladdermöten, eller att få slippa kontorslandskapets kontinuerliga störmoment med folk som reser sig, sätter sig och har spontana ”ståuppmöten”.
Längtan efter det normala är stor eftersom det ger oss en fristad i en värld som genomgår ständiga förändringar och uppenbarligen mer än vad vi egentligen klarar av. Många vill tillbaka till vardagsrutiner, egentid och arbetsrutiner. Men frågan är ifall denna längtan efter det normala inte fanns där redan innan 2020. För är inte hela pandemireaktionen en enda stor onaturlig neurotisk anspänning bortom all rim och reson där det onormala gör alla till högspänningsledningar?
Vi har ju inte drabbats av något som liknar digerdöden med tiotals procent döda. Inte ens en promille (7000 av 10 miljoner invånare) av befolkningen får sätta livet till. Det är till och med osäkert ifall Sverige kommer att få en överdödlighet 2020. Alltså, att fler inte har dött 2020 jämfört med andra år.
Tänk att kunna passera varandra på stan utan att det känns som man går genom ett elektriskt fält av oro och de där flackande nervösa blickarna.
Ändock är upplevelsen att vi befinner oss inför ett slags dystopiskt mänskligt hot så övertygande och närvarande. Det är som om vi alla borde ges samma psykiatriska diagnos med tillhörande lugnande medicinering, men det tycks som om samhället saknar sjukdomsinsikt och har socialiserat sig kring en livsstil där anspänning och utmattning blivit en del av vår kultur.
2021 – here we come!
I denna permanenta anspänning så tycks det normala vara vår stora trygghet, ta den inte ifrån oss, det är det enda vi har att knapra på! 2021 måste ge oss tillbaka mer normalt. Kanske vi kan få återvända till kollektivtrafiken, där kan vi sitta i ett hörn på bussen eller tåget och nervöst fingra på vår smartphone och snabbspola sig till slutet på episoden av sin Netflix-favorit för att inte missa sin hållplats. Man fick i alla fall ha en helt normal hyperventilerad stund för sig själv. Nästa höst ska det banne mig handlas. Black Friday here we come!
Tänk att kunna passera varandra på stan utan att det känns som man går genom ett elektriskt fält av oro och de där flackande nervösa blickarna. Eller att kunna se en film utan att instinktivt reagera på att folk umgås alldeles för nära. Anspänningen av coronapandemin har lagt sig som ett lager av outtalat dödshot i varje människas undermedvetande utöver allt stress och anspänning vi bar på tidigare.
2021 är året alla längtar till. Året när världen kan få tillbaka sina normaliteter. I USA kanske den normala politiken har återvänt. För även då det var det normala, nämligen gällande socioekonomiska ordning invävt i miljoner amerikaners liv som skapat stödet för den ovanliga Trump så spelar det ingen som helst roll. Vi vill höra gammeldags presidentlika enande nationstal som på film. De har förvisso aldrig hjälpt någon eller något men det känns ändå normalt.
Så nu, extra mycket jul och sedan extra mycket normalt.
Först vaccin och sedan ska vi öppna alla bokningssajter så att vi kan boka flygen långt bort från det onormala och helst till en plats utan munskydd. Vem orkar sitta och låtsas känna romantik eller njuta av en restaurang nära medelhavet medan cikadorna spelar… med munskydd? Låt oss flyga igen, låt oss trängas igen, låt oss skaka hand igen, låt oss ge varandra kramar, låt oss få småhosta på tunnelbanan, låt oss ha vanliga arbetsveckor med vuxna på jobbet och barnen i skolan.
Låt oss få tillbaka våra normala rastplatser i en värld som egentligen är fullständigt onaturlig där upp till en 40% av svenska befolkningen har blivit sjuka och stressade av de senaste decenniernas normala anspänningar eller att planeten är på väg att bli en bastu orsakad av våra normala vanor.
Men vi tar det sen va?
Text: Mats Sederholm (hemsida), författare, skribent och aktiv för DiEM25 Sverige
