Covid-19 är en lätt bris i jämförelse med spanska sjukan

HISTORIA. 1998 grävde den svenskättade patologen Johan Hultin i Alaskas permafrost. Där kunde han hos en kvinna som 1918 dött i spanska sjukan hitta välbehållna virus från lungvävnaden. Samtidigt lyckades ett forskarlag i USA hitta virus i arkiverade prover från två soldater som dött samtidigt.

Text: Christer Nilsson, medicinhistoriker, författare | Rättelse* kl 16:00, 19 maj | Stöd gärna Christers skrivande genom en donation via Swish till 0709-661450 / redaktionen

År 2005 publicerade forskarna de sista sekvenserna av virusets genkarta. Virusets hölje visade sig vara av typ A och ytgenerna av typ H1N1, som bekräftade att det var en fågelinfluensa, men ursprunget till dess gensekvens är fortfarande höljt i dunkel.

Att jämföra då med coronaviruset som har ett helt annat hölje och troligen smittar genom fladdermöss. Detta nyupptäckta SARS-CoV-2 virus (Svår Akut Respiratorisk Sjukdom) leder liksom spanskan till lung- och andningsproblem.

1918 års virus hade ”återuppväckts” från de döda och i experiment på möss har det visat sig vara 100 gånger så dödligt som sedvanliga epidemivirus. När man jämför de kliniska förloppen och smittoegenskaperna hos influensorna 1889, 1918, 1957, och 1968 blir det tydligt att spanska sjukan var annorlunda och speciellt allvarlig.

Pandemin 1918-1920 var den mest förödande av alla. I hela världen dog kanske 50 miljoner (siffran är osäker och uppskattningar varierar mellan 30 miljoner och 100 miljoner). 500 miljoner infekterades, det vill säga närmare en tredjedel av jordens befolkning

Detta ska då jämföras med Covid-19 där cirka 155 miljoner har smittats (varav 133 miljoner tillfrisknat) och cirka 3,2 miljoner har dött med eller i Covid-19 (obs! inte av). I Sverige har cirka 1 miljon smittats och drygt 14 000 har dött med eller i Covid-19 (obs! fortfarande inte av).

Spanska sjukan blev en av de allvarligaste infektionssjukdomar som drabbat världen sedan digerdöden på 1300-talet. I Sverige dog drygt 34 000, i Finland mer än 30 000 (varav många ”röda” i fånglägren efter inbördeskriget 1918), i Norge och Danmark dog 14 000 i vartdera landet .

Spridningen skedde explosionsartat och kom i tre olika influensavågor. Den första började i mars-april 1918. I augusti kom den våldsamma och förödande andra vågen med ovanligt hög dödlighet i åldersgruppen 16-35 år. Också en ovanlig tidpunkt på året för en influensaepidemi. I början av1919 tog pandemin ny fart i en tredje våg och återigen drabbades åldrarna 16-35 år mest.

De flesta avled på grund av bakteriell lunginflammation som tog fart då viruseffekter förstört epitel i bronker och lungor, vilket var svårbehandlat eftersom antibiotika inte fanns vid denna tid. Unikt var dock att många dog även av direkta virusangrepp i lungorna vilket orsakade ödem och blödningar i lungvävnaden. Man såg också svår alveolit och bronkiolit. De flesta dödsfallen skedde 6-11 dagar efter insjuknandet.

Varför var det de starkaste männen och kvinnorna och de gravida i 16 -35-årsåldern som först föll offer? Forskning har visat att infektionen gav upphov till en överreaktion hos immunförsvaret. Influensan aktiverade gener kopplade till apoptos – programmerad celldöd – vilket i vanliga fall var ett effektivt försvar för att upphäva infektioner. Men i detta fall blev celldöden så omfattande att lungornas epitel förstördes och öppnade för en fatal lunginflammation. Ett starkt immunförsvar, (vilket saknades hos sjuka, gamla och småbarn) ledde således till kraftiga överreaktioner och svåra skador i lungorna.

Från garnisonssjukhuset i Boden skrev en ung löjtnant till sina föräldrar i september 1918:

”Folk dör tröstlöst mycket. Varje dag är det någon som dör, och då det var som värst var det 26 på ett dygn. Mitt kompani är det hårdast åtgångna – 28 döda. Det är ju sådana siffror att man förstår att läkare och sjuksköterskor förtvivlar ibland.

Indicier pekar på att coronaviruset skulle ha sitt ursprung i Wuhan i sydöstra Kina, men det kan inte uteslutas att viruset gått under radarn kortare eller längre tid på andra håll i världen.

Var och hur fick spanska sjukan sin början? Frågan är omtvistad. Även här har sydöstra Kina föreslagits. Kinesiska gästarbetare skulle ha fört viruset till USA eller Frankrike där det skulle grott innan det omvandlades till pandemivirus. En annan hypotes är de brittiska soldatlägren i Frankrike. Där fanns ingredienserna med hundratusentals unga män i trånga boenden mitt ibland höns, svin, gäss, ankor och hästar. Men många forskare anser det sannolikast att ursprungsområdet var mellersta västern i USA där de första fallen rapporterades officiellt i arméns övningsläger i mars *1918.

Därifrån transporterades sedan hundratusentals soldater till världskrigets slagfält i Europa. Globalt sett står det dock klart att de fattiga och folkrika länderna i Afrika och Asien både absolut och relativt led de största förlusterna, och Nordamerika, Europa och Australien de minsta. Dödligheten var exceptionellt hög bland många ursprungsfolk som inuiterna i Alaska, maorierna i Nya Zeeland och samerna i Skandinavien.

Ny forskning visar att Arjeplog och Arvidsjaur – räknat efter det relativa antalet döda – hade det våldsammaste förloppet i hela Sverige.

De absoluta dödstalen är i dag de mest relevanta. Under 2000-talet har i Sverige ungefär 92 000 dött varje år, med en topp 2020 då drygt 98 000 avled. Under 2020 är det främst tre månader som uppvisar en högre dödlighet jämfört med tidigare år. Det är april, maj och december. Då är det samtidigt viktigt att hålla i minnet att under dessa tjugo år har Sveriges befolkning ökat rekordartat med 1,5 miljoner människor, drygt 16 procent, till dagens 10,37 miljoner, framför allt beroende på den stora invandringen.

Den stora elefanten i rummet är vad alla dessa äldre människor verkligen dött på grund av. Av multisjukdomar? (diabetes, cancer, övervikt, hjärtsvikt, etc.). Eller har den föregivna covid 19-diagnosen endast varit en så kallad tipping point för dessa sjuka äldre? Inget vet svaret. Då är det inte trovärdigt att ens påstå att drygt 14 000 människor i Sverige har dött med eller i Covid-19.

Text: Christer Nilsson, medicinhistoriker, författare | Stöd gärna Christers skrivande genom en donation via Swish till 0709-661450 / redaktionen

Källor

• Johns Hopkins University USA, maj 2021
• SCB
• Socialstyrelsen.se: Avlidna i covid-19