KLIMATET. Jorden är nu i början av en ny liten istid. Det menar solforskaren dr Valentina Zharkova, professor vid det brittiska Northumbria-universitetet.
Text: Tege Tornvall, nätverket Klimatsans | Bild: Crestock.com
Hon avläser Solens magnetiska aktivitet i antalet solfläckar på Solens yta och i den solvind (laddade partiklar) som Solen sänder ut.
Solfläckar varierar i runt 11-åriga cykler, som observerats och numreras sedan 1750. Cykel nummer 24 har just avslutats. Vi är nu inne i cykel 25. Båda visar lägre solaktivitet. USA:s rymdorgan NASA har registrerat 25 procent mindre solvind och kraftigt ökad kosmisk instrålning i atmosfären. Åren 2019 och 2020 var Solen helt utan fläckar tre dagar av fyra.
Dr Zharkovas forskarlag har funnit att solfläckar och solvind samvarierar med två magnetiska vågor i Solens inre. Dessa växlar i 350-400 års cykler mellan maximum och minimum.
Ökad solmagnetism ger mer solvind, som minskar kosmisk strålning in i atmosfären. Då får vattenånga från varma hav och sjöar färre partiklar att kondensera på. Det minskar mängden skylande moln och kylande nederbörd.
När Solens magnetiska aktivitet däremot minskar, minskar också solvinden och antalet solfläckar. Mer kosmisk strålning når atmosfären, och vattenånga får fler partiklar att kondensera på. Det ger fler moln och mer nederbörd.
Under Lilla Istiden (ca 1300-1870) var Solen periodvis mindre aktiv. Det blev kallare med mer moln, nederbörd och vindar. Kallare klimat ger större skillnad mellan varm och kall luft – och därmed mer och starkare vindar.
Sedan blev Solen mer aktiv igen. Efter Lilla Istidens periodvisa missväxt, nöd och svält kom uppvärmning – en välkommen återhämtning. På våra breddgrader har det blivit flera grader varmare.
Färre moln har släppt in mer solvärme. Det värmde mark och hav. Som bekant gasar varma hav ut koldioxid, och kalla hav löser (absorberar) koldioxid.
Värmda hav gasade ut mer koldioxid. Mer värme och koldioxid har gynnat växtlighet och grödor. Sedan 1930 har världens skördar ökat mer än fem gånger. Fler har fått det bättre. Färre lider nöd och svält.
Det är det konkreta resultatet av mer värme och koldioxid i atmosfären. Men det hotas nu åter av minskad solaktivitet. Dr Zharkova spår en ny liten istid åren 2020-2053. Hög tid att planera för det – och inte för påstådd fortsatt uppvärmning.
Text: Tege Tornvall, nätverket Klimatsans
