KLIMATET. Jorden är nu i början av en ny liten istid. Det menar solforskaren dr Valentina Zharkova, professor vid det brittiska Northumbria-universitetet.
Text: Tege Tornvall, nätverket Klimatsans | Bild: Crestock.com
Hon avläser Solens magnetiska aktivitet i antalet solfläckar på Solens yta och i den solvind (laddade partiklar) som Solen sänder ut.
Solfläckar varierar i runt 11-åriga cykler, som observerats och numreras sedan 1750. Cykel nummer 24 har just avslutats. Vi är nu inne i cykel 25. Båda visar lägre solaktivitet. USA:s rymdorgan NASA har registrerat 25 procent mindre solvind och kraftigt ökad kosmisk instrålning i atmosfären. Åren 2019 och 2020 var Solen helt utan fläckar tre dagar av fyra.
Dr Zharkovas forskarlag har funnit att solfläckar och solvind samvarierar med två magnetiska vågor i Solens inre. Dessa växlar i 350-400 års cykler mellan maximum och minimum.
Ökad solmagnetism ger mer solvind, som minskar kosmisk strålning in i atmosfären. Då får vattenånga från varma hav och sjöar färre partiklar att kondensera på. Det minskar mängden skylande moln och kylande nederbörd.
När Solens magnetiska aktivitet däremot minskar, minskar också solvinden och antalet solfläckar. Mer kosmisk strålning når atmosfären, och vattenånga får fler partiklar att kondensera på. Det ger fler moln och mer nederbörd.
Under Lilla Istiden (ca 1300-1870) var Solen periodvis mindre aktiv. Det blev kallare med mer moln, nederbörd och vindar. Kallare klimat ger större skillnad mellan varm och kall luft – och därmed mer och starkare vindar.
Sedan blev Solen mer aktiv igen. Efter Lilla Istidens periodvisa missväxt, nöd och svält kom uppvärmning – en välkommen återhämtning. På våra breddgrader har det blivit flera grader varmare.
Färre moln har släppt in mer solvärme. Det värmde mark och hav. Som bekant gasar varma hav ut koldioxid, och kalla hav löser (absorberar) koldioxid.
Värmda hav gasade ut mer koldioxid. Mer värme och koldioxid har gynnat växtlighet och grödor. Sedan 1930 har världens skördar ökat mer än fem gånger. Fler har fått det bättre. Färre lider nöd och svält.
Det är det konkreta resultatet av mer värme och koldioxid i atmosfären. Men det hotas nu åter av minskad solaktivitet. Dr Zharkova spår en ny liten istid åren 2020-2053. Hög tid att planera för det – och inte för påstådd fortsatt uppvärmning.
Text: Tege Tornvall, nätverket Klimatsans
DN-veteran ”kommer ut som klimatskeptiker”
Publicerad 16 maj 2021 kl 20.49
”Journalistiken sviker sitt uppdrag i klimatfrågan.” Så lyder rubriken till en artikel i Svenska Dagbladet skriven av författaren och journalisten Lena Andersson, som nu uttrycker starka tvivel om den så kallade klimatkrisen.
https://www.friatider.se/dn-veteran-kommer-ut-som-klimatskeptiker
Sannerligen intressant ur flera perspektiv. Vad skulle det kunna innebära rent praktiskt för oss i norden med ett kallare klimat tex.? har läst någonstans att en medeltemperatursänkning på två grader kan förkorta odlingssäsongen upp till 2 månader, det innebär väl i praktiken att det inte går att odla alls..
Ämnet överskuggar det mesta tror jag om man ser på alla potentiella konsekvenser. Men om vi är förberedda så kan vi säkert leva ett tillfredsställande liv ändå, med mattillgång osv. men då krävs att vi förbereder oss.. Vad jag kan se är media i stort tysta om saken.
Den globala uppvärmningen spekuleras leda till att golfströmmen försvagas och tom upphör att värma Norden så det är inte omöjligt att det under en period av global uppvärmning kan bli en kylning eller långsammare uppvärmning här.
Men inte av det skäl som Zharkova trodde.
På sikt är det snarare underjordiska boenden som kan behöva övervägas där det blir mycket varmare.
Men under vår livstid är detta med hettan inget som helst problem.
Och i framtiden bör det vara möjligt att delegera mkt arbete till robotar både för att bygga vallar och för att skymma solen en liten aning. Det finns ingen anledning att vara pessimistisk om människor med gott omdöme har inflytande.
Zharkova fick dra tillbaka sin ursprungliga teori pga av ett grundläggande missförstånd om solsystemets mekanik.
Det är mänskligt att fela men du nämner ju inte att det fanns ett allvarligt problem som omintetgjorde slutsatserna.
Ang lilla istiden säger Lennart Bengtsson i sin bok att man ännu inte vet vad den berodde på.
Min egen fundering efter att ha sett en del om vulkanutbrott som inträffade under den eran att en del av nedkylningen mkt väl kan ha berott på aerosoler som vulkanerna alstrat.
Jag är ingen expert men det förtjänar att påpekas att vulkaner gång på gång har resulterat i nedkylningar.
Det kan hända att mina förfäder erhöll det efternamn jag bär pga att dom bortadopterades i samband med missväxt i Norra Sverige efter ett vulkanutbrott i Indonesien i början av 1800-talet.
Att jag skriver att det kan hända beror på att kyrkböckerna verkar ha editerats på ett förvirrat sätt en generation senare så det är bara en hypotes, men likväl intressant att avlägsna vulkanutbrott de facto påverkade livet i Europa.
Forskarna Victor Velasco Herrera, Willie Soon och David Legates kritiserar Zharkovas metod – men inte kallare tendens med mindre aktiv sol. De har utvecklat en algoritm som – med rätt indata – skall kunna räkna fram både tidigare och närmast kommande klimat. Bakåt tycks de ha träffat rätt.
Både Zharkova och hennes tre kritiker använder modeller. Eftersom modeller inte är verklighet, måste de alltid tas med en nypa salt. Men faktiska iakttagelser tyder ändå på kylig tendens.
Jo men Zharkova använde fel matematik så det KVANTITATIVA blev fel.
Tips kolla skeptical science
Det skadar dig inte att kolla vad motståndarna har framfört eller hur?
Här är en gammal artikel som berör detta med solens inverkan
”Every study agrees, it would cause no more than 0.3°C cooling”
https://skepticalscience.com/no-sun-isnt-going-to-save-us-from-global-warming.html