Jerry Nilsson: Akut grundvattenbrist hotar världssamhällen

Håller vår globala samhällsmodell med våra ledande beslutsfattare att hota allt levande liv på jorden? Frågeställningen är befogad om man tar del av vad forskningen idag vet om konsekvenserna med dagens samhällsmodell i en global värld.

Den industriella processen har i över 100 år utvecklat välstånd, välfärd, materiella rikedomar, pengar och makt till olika grupper medborgare över hela världen, men även till kostnaden av stora allvarliga problem som de senaste 50 åren i växande skala hotar allt liv på jorden.

I många områden av världen har redan ekologiska system kollapsat och förintats. Orsakerna är flera och beror dels på mänskliga basala behov för överlevnad, men även på den dominerande tanken om ökad tillväxt som driver ökad produktion och konsumtion av varor (och tjänster) i form av årlig ökande BNP (Bruttonational produkt .. summan av alla varor och tjänster en nation producerar under ett år).

Politikerna är administratörer i denna process med en stödjande politik, upprättade av regler samt uppgjorda frihandelsavtal multilaterala, bilaterala etc mellan länder för industriella varor som produceras och distribueras över hela världen i gigantiska flöden.Politikerna stimulerar dessa flöden med bidrag- och stödpengar vid behov.

Forskningen har dock de senaste årtiondena samlat in data från hela världen, bla med hjälp av satelliter och fått fram fakta som tidigare varit okända, vilket innebär att kunskap numera finns om att nuvarande modeller i samhället med ekonomi och tillväxt driver utvecklingen till allt allvarligare planetära tillstånd.

Det är inte bara växthusgaser i atmosfär och global uppvärmning som med extrema oväder, översvämningar, smältande isar etc accentuerar problematiken, utan andra från en början mera osynliga problem vilka i ett senare skede blir synliga med katastrofala följder.

Det moderna samhället skapar en vattenskuld

En livsviktig resurs som vatten tar alla för given eftersom den är grunden för allt liv på jorden. Vatten som finns på, ovan och under jord utgör nu med kunskap ett allt allvarligare hot mot allt liv när utbudet minskar eller elimineras i stor omfattning utan att kunna ersättas. Vatten som förbrukas i de industriella processerna i stora mängder, långt över vad de ekologiska systemen återskapar. Det är ett allvarligt problem. Enligt hydrologer (forskare) finns det nu en vattenskuld som vår samhällsmodell bygger upp i eskalerande fart. Det är inte hållbart för framtid.

Jag ser det som att jorden nu förlorar naturliga ekologiska livsviktiga system i ökande omfattning runt om i världen. System som inte går att återskapa i en handvändning när de väl är förintade. Det här är en process som fortgår och ökar i takt med att outvecklade delar av välden med stora folkmängder nu utvecklar samhällets välstånd, välfärd i likhet med de redan utvecklade världsdelarna.

Forskarna påstår att om 10 år kommer behovet av vatten med nuvarande samhällsmodell att överstiga tillgången med 40%. I huvudsak går vattenanvändningen till att producera maten vi äter. I den utvecklande delen av världen har vi ett överflöd av matutbud som i stora mängder inte konsumeras.

Aralsjön som tömdes – ett varnande exempel

Det är viktigt att förstå hur vattnet färdas och används samt vilka problem det skapar om vi inte respekterar dess betydelse för allt liv på jorden. Ovanpå jorden finns vatten som sötvatten, normalt i vattendrag och sjöar etc som tillförs via regn, snö, is och källvatten. Växterna och vattendragen samt vattensamlingarna avger vatten till luften där moln bildas från vilka vattnet senare faller ner på jorden. Allt sker i ett ständigt kretslopp, vilket är förutsättningarna till allt liv på jorden. Om man färdas från Norge till Sverige (sommartid, solig klarblå dag) ser man tydligt hur vattnet i norska havet värms upp och vattenånga bildar moln som driver in över skandinaviska bergskedjan för att i Sverige falla ner som regn.

Ur ett globalt perspektiv finns flera exempel på synliga problem. Aralsjön i Centralasien är ett av dem. Sjön var världens fjärde (4:e) största sjö vid 1960-talet. När den industriella processen med produktion av kläder startade har vattnet i Aralsjön minskat i yta och volym med ca 90% för att vattnet från tillflödena används till attt producera bomull till klädindustrin. I modern tid har man försökt leda vatten från andra håll på konstgjord väg till delar av sjön, men det återskapar aldrig den naturliga miljön. Stora delar är förlorade.

Enligt forskarna är ca 60% av alla floder i världen utan kontakt med havet vilket är ett problem. Flera hundratusentals vattendammar som industrin byggt runt om i världen,bla för energiutvinning, har enligt forskarna vattensamlingar som med sin volym och tyngd av vatten påverkat lutningen av jordaxeln och jordens rotationshastighet. Det är stora förändringar under kort tid av planetär påverkan som människan är ansvarig för.

Akviferer – vattenreservoarer

Om man ser under jordytan finns det vatten i sk akviferer, vattenreservoarer vilka innehåller stora mängder grundvatten som ansamlats i 3000 till 6000 år. Det finns 37 kända akviferer spridda över hela världen. Dessa innehåller sammantaget mer vatten än allt vatten i jordens floder och sjöar.

Den största, Ogallala akviferen finns i USA och sträcker sig under 8 delstater från Texas till Nebraska. Den akviferen använder man för allmänna ändamål och till bla jordbruksindustrin för att odla foder till köttproduktionen, majs, vete och sojabönor, något som fd president Donald Trump förhandlade om i senaste frihandelsavtalen, bla mellan Kina och USA.

Grundvattnet sinar i södra USA – kan vara slut 2028

Enligt uttalanden från bönder födda i området och som arbetat med jordbruk i ca 30 år har man utnyttjat Ogallala akviferen som en resurs och tillgång för ekonomiskt tillväxt och ekonomisk vinning. Södra delarna av Ogallala akviferen håller redan på att tömmas på grundvatten och jordbruken i området måste avvecklas pga vattenbrist.

Det finns data som visar uttag från Ogallala akviferen på 26 km³ (26 kubikkilometer) vatten år 2000. År 2005 är uttaget ca 312 km³ vilket motsvarar en volym med en yta som är 31.2 mil lång och 31.2 mil bred, dvs ungefär som Norrbottens län fylld med 31.2 mil vatten upp i luften.

Det är gigantiska uttag av vattenvolymer som sker i den industriella processen vilket ögat inte ser omedelbart förrän vattnet under jord långt senare försvunnit och landskapet förvandlas till döda, torra landskap. Bedömningar finns att Ogallala akviferen kan vara tömd på vatten år 2028. Lokala samhällen kollapsar ekonomiskt pga det, eftersom de varit så beroende av jordbrukssektorn.

Även Olja/gas utvecklingen (fracking) påverkar vattenförekomsten. Där sprängningarna av berggrunden orsakar sprickbildningar som gör att grundvattenflöden uppstår under jorden och vattnet i akviferena kan förflyttas eller töms på vatten. Dessutom förorenas akviferen av mänsklig påverkan. I Texas är redan flera lokalsamhällen drabbade av vattenbrist och torka samt av en nedlagd jordbruksindustri.

Saudiarabien råkade ut för samma sak när de på 1970-talet borrade efter olja och då träffade och upptäckte undervattensreservoarerna, vilket gjorde att Saudiarabien även började producera vete pga vattenförekomsten under jord. Saudiarabien blev då en av de största veteproducenterna och exportörerna i världen. När vattnet i akvifererna började ta slut flyttade de produktionen till Arizona i USA där liknande processer med utnyttjande av grundvatten från akviferer pågår/har pågått enligt forskare. Saudiarabien förbrukar eller konsumerar ca 60% vatten från andra delar av världen säger forskarna.

Av alla jordens 37 akviferer under jord överförbrukas grundvatten i mer än 50% av dessa. Forskare har börjat mäta all industriell produktion i världen i sk ”virtuellt” vatten, genom att beräkna hur mycket vatten det åtgår för att producera och transportera en vara eller produkt.

Virtuellt vatten

För att producera 1 kg tomater som exempel förbrukas det normalt ca 200 liter vatten. Varan eller 1 kg tomater innehåller således 200 liter ”virtuellt” vatten. Ett lastfartyg som passerar Suezkanalen med frakt av tomater innehåller då ca 15 miljarder liter ”virtuellt” vatten enligt forskarnas beräkningar.

Ser man till samtliga lastfartyg som passerar Suezkanalen med varor, vilka till stor del är ett resultat av de stora sk frihandelsavtalen mellan EU, USA, ASIEN, etc för att främja handelsutbyte, så innehåller de ett ”virtuellt” flöde av vatten motsvarande tre (3 st ) Niagarafall.

Det finns på så vis ett ”virtuellt” flöde av vatten i välden som forskningen idag har kunskap om, vilket jag menar politikerna måste ta del av, förstå och agera på. Gör man inte det av alla alarmerande signaler forskningen ger, för man en ansvarslös politik. Den samlade bilden av all den faktabaserade information idag kan ge känslan av en dysfunktionell samhällsmodell.

Giulio Boccaletti (strateg inom vattenskydd) berättade i en intervju om en rapport han skrivit för några år sedan åt World Economic Forum om vad som händer med vattnet och hur det används. World Economic Forum har till slut uppmärksammat problemet genom att de senast 4 åren rankat vattenkrisen som ett lika allvarligt problem i likhet med massförstörelsevapen, utbrott av allvarliga sjukdomar och klimatförändringar.