TEKNIK. Den australiske affärsmannen Alistair Pope upplevde i juni 2005 ett dygn utan ström i emiratet Dubai. Denna oljestat är rejält varm på sommaren med över 40 grader. En del av oljepengarna används därför till luftkonditionering.
Text: Tege Tornvall, nätverket Klimatsans | Bild: Strömavbrott i Dubai. Foto: Katsiaryna Endruszkiewicz. Licens: Unsplash.com
Morgonen den 9 juni vaknade Pope i sin hotellsäng av att det var besvärande varmt. Luftkonditioneringen fungerade inte. Han beslöt att ta en svalkande dusch. Men vattnet försvann efter några minuter.
Av receptionen fick han höra att det var elektriskt fel. I sin dator fick han inte fram någon e-post, eftersom servern inte tycktes fungera. Han klädde sig och bestämde sig för att checka ut, eftersom han skulle flyga till London natten efter.
Med bagage lämnade han rummet för att ta hissen ned. Men den fungerade inte. Han fick kånka ned bagaget via trapporna från tionde våningen i samma värme som i rummet.
I gatuplanet var dörren till hotellobbyn låst och kunde inte öppnas. Pope och 200 andra hotellgäster fick vänta i hallen tills någon bröt upp dörren. När de kom in i lobbyn fick de höra att det var strömavbrott.
Många ville checka ut. Men utan ström fungerade inte hotellets datasystem. Det gick inte att betala med kort, bara med kontanter. Det hade Pope, men notan fick beräknas och skrivas ut för hand.
Han tänkte ta en taxi för att få frukost och svalkande dryck på annat ställe och lämnade in bagaget för förvaring. Men det var ont om taxibilar. När han tag i en, fick han veta att det var allmänt strömavbrott.
Då beslöt han att åka direkt till flygplatsen och hämtade ut sitt bagage. Men färden tog nästan tre timmar i stället för en halv. För att få svalka åkte folk runt i sina luftkonditionerade bilar – tills tanken var tom. Stannade bilar täppte till vägar och blockerade korsningar.
På flygplatsen fanns heller ingen ström. Dubai är ett viktigt nav i internationell flygtrafik, men nu fungerade inget. Varken flygledning, incheckning eller service med mat, dryck, toaletter och hygien. Och lika varmt var det.
Väntande passagerare ombads att hålla sig nära sin incheckning. Först fanns vatten för alla. Senare kom personal med ficklampor med vatten till kvinnor och barn innan det helt tog slut.
Popes plan skulle gå mitt i natten, och han hade turen att få sitt bagage märkt så det kunde lastas ombord. Men avfärden försenades till dagen efter, för planet kunde inte lyfta i mörker. Utan ström fungerade inte start- och landningsbanornas ljus.
I Dubai är natten kolmörk
Ett gott skäl för att inte vandra omkring i hallen. Utan mat, dryck eller fungerande toaletter genomled tusentals väntande natten. Men alla klarade det inte utan avled av vattenbrist och värmeslag. I ottan började strömmen komma tillbaka, men luftkonditioneringen ställdes på fortfarande varma 28 grader. Vatten kom också, men toaletter och personlig hygien var det sämre med.
När Popes plan äntligen skulle gå, försenades det ytterligare två timmar för att dess toaletter svämmades över. När det äntligen lyft, berättade piloten att flygledningen använde kikare som komplement, om radarn skulle ge problem. Eftersom de flestas bagage saknade märkning, blev det en väldig röra när planet landat i London.
Förre överstelöjtnanten Alistair Pope kritiserar överdrivna klimatlarm. Han menar att upplevelsen visar vad som händer utan ström och att den symboliska ”Earth Hour” med en timme utan ljus är totalt meningslös.
Pope läste sedan om George Orwells klassiska böcker ”1984” och ”Djurfarmen” och såg likheter med vad gröna fantaster nu gör i hans hemland Australien. Där minskas stöd till medicinsk forskning, vägar och dammar till förmån för vindkraft.
Enligt Pope kan de gröna fantaster som oroar sig för påstått farlig uppvärmning från koldioxid glädjas åt att de stackare som inte klarade natten ”återförde sitt kol till Jorden och slutade förorena den med sin andning”.
Dubai har sedan 2005 som kraftreserv byggt en stor, oljedriven kraftstation och installerat dieseldrivna generatorer på alla viktiga platser.
Text: Tege Tornvall, nätverket Klimatsans