Varningar för översvämningar togs inte på allvar

NATUREN. Svåra översvämningar i östra Europa år 2002 fick EU att skapa systemet EFAS för att i framtiden förutse och varna för hotande översvämningar. Systemet hjälpte Bosnien, Kroatien och Serbien att lindra följderna av översvämningar år 2014.

Text: Tege Tornvall, nätverket Klimatsans

Varningar från EFAS den 10 juli i år för svåra översvämningar runt floderna Rhen och Meuse/Maas klingade oftast ohörda. Tyska och belgiska myndigheter varnades upprepat med noggranna kartor över vilka områden som var mest hotade, men få varningar fördes vidare, och få av dem som varnades reagerade och vidtog lämpliga åtgärder för att skydda sig. Under bara två dygn dagarna 14-16 juli föll en hel månads nederbörd.

Skyfallet var inte unikt

Skyfallet var inte unikt. Flera tidigare skyfall var lika svåra. Men nu blev följderna värre av flera skäl:

• fler hus för nära vattendrag
• större permanentade ytor med dålig avrinning
• eftersatt underhåll av hus och vägar
• för högt vattenstånd i dammar för väntade regnmängder.

”Det är ett stort misslyckande för skyddssystemet”, säger professor Hannah Cloke på det brittiska Reading-universitetet. Hon var drivande bakom EFAS-systemet och menar att få i befolkningen varnades och att än färre tog det på allvar och skyddade sig.

Säkerhetschefen Wolfram Geier på den tyska skyddsmyndigheten BBK menar att många visste att skyfall kunde komma men underskattade varningarna. Nu utreder tyska och belgiska myndigheter händelser och ansvar i katastrofen, men för sent. I Belgien har minst ett 30-tal människor omkommit och i Tyskland ett 170-tal. Närmare ett tusental har skadats, och tusentals hem har förstörts.

Myndigheterna vet inte hur många liv som hade kunnat räddas med tidigare och bättre skyddsåtgärder. Det kan nu bli en valfråga inför kommande tyska val.

Fakta

Ingen av skyfallens verkningar har med Jordens växlande klimat att göra. De är mänskliga tillkortakommanden i närmiljön, men Solens magnetiska aktivitet är nu åter lika låg som periodvis under Lilla Istiden. Minskad solvind släpper in mer kosmisk strålning, som ökar skylande molnbildning och kylande nederbörd. Kylda luftmassor ger större temperaturskillnader och kraftigare vindar.

Text: Tege Tornvall, nätverket Klimatsans