KLIMAT & OPINION. Politisk och ekonomisk kris tycks ha gjort oljerika Venezuela till det enda större land som kan komma att uppfylla Paris-kraven från 2015 om minskade tillskott av koldioxid till atmosfären.
Detta ädla mål når Venezuela tack vare 35,5 procent arbetslöshet, 2.355 procent inflation, 304 procent statsskuld jämfört med bruttonationalprodukt (BNP) och 30 procent minskad BNP sedan år 2001.
Mycket statistik saknas eller släpar efter. Landets problem började när socialisten Hugo Chavez tog makten 1999 och fortsätter sedan Nicolás Maduro efterträdde honom 2013. Särskilt efter 2013 saknas mycket statistik.
Den internationella databasen Knoema använder bl. a. länders officiella statistik. Enligt Knoema minskade Venezuelas totala energiproduktion med 78 procent från 2000 till 2019. Antalet sålda motorfordon minskade från 319.000 år 2007 till 4.500 år 2019.
Det kanske glädjer Miljöpartiet och dess tyska systerparti. Men det glädjer knappast Venezuelas befolkning.
Medan 27,3 procent av landets 28,7 miljoner invånare är högst 14 år, är bara 8 procent 65 eller äldre. Andelen i arbete har minskat från 55,3 procent år 2001 till 48,6 procent 2020.
Landets export minskade från 38,9 till 28,7 miljarder USD från 2015 till 2016. Av exporten var 97,7 procent olja. Importen ökade däremot något till 25,8 miljarder USD år 2016, varav 18,4 procent livsmedel trots att en fjärdedel av landets yta är jordbruksmark.
Den tidigare inkomstbringande turismen minskade år 2017 med 37 procent till 429.000 personer. (Sverige hade år 2019 67,8 miljoner gästnätter.) Även detta minskande resande kanske glädjer Miljöpartiet, men knappast venezolanerna.
Men detta land i akut kris tycks alltså på väg att uppfylla Paris-kraven på minskad användning av kol, olja och gas och minskade tillskott av koldioxid till atmosfären.
Text: Tege Tornvall, nätverket Klimatsans
