NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
De uppgifter om allvarliga miljögifter i mjölk som vi redovisade i NewsVoice den 7:e februari är hämtade från Livsmedelsverket. Trots detta förnekas de av LRF Mjölk den 9:e februari i tidningen Aktuell Hållbarhet. Deras påståenden är både uppseendeväckande, oriktiga och vilseledande. För småbarnsföräldrar är det viktigt att ha kunskap om mjölkens verkliga innehåll och tillhörande hälsorisker.
Text: Gunnar Lindgren, Civil ingengör, Ren Åker Ren Mat, Tel 070 567 90 54 gunnar.lindgren.mail[snabel-a]telia.com
LRF Mjölk
Här följer en redovisning av LRF Mjölks felaktiga påståenden som också bemöts.
Maria Karlsson på LRF Mjölk påstår i sin debattartikel om slamspridning och främmande ämnen i svensk mjölk att ”det finns ingen risk att få i sig farliga ämnen genom att dricka svensk mjölk” och ”mjölken är säker”.
Mjölk är i verkligheten ett av de livsmedel som innehåller ett stort antal allvarliga miljögifter. Livsmedelsverket (SLV) har påvisat ett 70-tal svåra miljögifter i mjölk och mejeriprodukter. (Se avsnitt 1. och bilagan sid 8).
Just mejeriprodukter tillhör därmed de livsmedel som tillför att stort antal och en stor andel av svåra miljögifter till våra barn. Det senare gäller bl a för dioxiner och dioxinlika PCB samt vissa PFAS ämnen.
För exempelvis dioxiner och dioxinlika PCB anser Livsmedelsverket:
”Foster och spädbarn är extra känsliga för dioxiner och PCB eftersom de utvecklas. För barn, ungdomar och de som vill bli gravida i framtiden är det särskilt viktigt att få i sig så lite som möjligt eftersom en del av de dioxiner och PCB som lagrats i kroppen förs över till foster och ammade spädbarn via moderkakan och modersmjölken.”
Denna uppmaning gäller för konsumtion av fisk. Den måste också gälla för regelbunden och stor konsumtion av mjölk.
I det följande finns uppgifter som bl a ger stöd till ovanstående avsnitt. Även uppgifter från Maria Karlsson LRF Mjölk redovisas. Detta markeras med röd text. Uppgifter från oberoende källor markeras med kursiv text.
Ett stort antal svåra miljögifter i svensk mjölk
Mjölk innehåller följande miljögifter enligt Livsmedelsverket (Livsmedelsverkets rapportserie nr 26–2017, Swedish Market Basket Survey 2015):
”Lagstadgade gränsvärden”
Maria Karlsson LRF Mjölk påstår att ”oönskade ämnen i mjölken håller sig väl under lagstadgade gränsvärden”.
Detta är inte korrekt. Det stora antalet av de oönskade ämnena i mjölk är okänt och inte uppmätta.
När det gäller exempelvis gifterna PFAS säger Livsmedelsverket:
”Inga hälsobaserade riktvärden har publicerats för övriga studerade PFAS.
Dessutom är det för närvarande inte möjligt att riskbedöma mänsklig exponering för den totala PFAS blandning. Enligt Kemikalieinspektionen finns det över 3000 olika kommersiellt tillgängliga PFAS på den globala marknaden (Kemikalieinspektionen, 2015) och för närvarande har vi bara kunskap om mänsklig exponering för ett fåtal av dessa PFAS.”
Att oönskade ämnen ligger under lagstadgade gränsvärden betyder inte att exponeringen inte kan leda till sjukdom och ohälsa.
Det betyder i stället att en myndighet har slagit fast genom bl a så kallade risk/nyttaanalyser att de hälsorisker som ändå kan förknippas med ”under lagstadgade gränsvärdet” skall godtas, t ex antalet cancerfall hos befolkningen.
En av världens ledande forskare inom miljökemi Åke Bergman säger i en STV-intervju:
”Det här betyder att det inte finns några tröskeldoser, vilket gör det i stort sett omöjligt att sätta gränsvärden.”
En viktig orsak är att vi får i oss hälsofarliga ämnen från många olika livsmedel som samverkar, så kallad cocktaileffekt.
Observera också att det är mängden miljögifter vi och barnen får i sig som är avgörande för vår hälsa, men inte halten i ett livsmedel. Denna felaktighet skall alltid beaktas.
Barns hälsa och mjölk
Det allvarligaste felet med att hänvisa till ”gränsvärden” gäller hotet mot barnens hälsa.
Enligt en redovisning från Livsmedelsverket kommer ungefär lika mycket av barnens intag av dioxiner och dioxinlikande PCB från mejeriprodukter som från fisk och skaldjur. Se nedan!
Livsmedelsverket slår fast:
”Dioxiner och PCB lagras i kroppen under mycket lång tid. Foster och spädbarn är extra känsliga för dioxiner och PCB eftersom de utvecklas. För barn, ungdomar och de som vill bli gravida i framtiden är det särskilt viktigt att få i sig så lite som möjligt eftersom en del av de dioxiner och PCB som lagrats i kroppen förs över till foster och ammade spädbarn via moderkakan och modersmjölken.”
(Observera att här skall inte ”gränsvärden” tillämpas.)
Dioxiner och PCB (%)
Källa: Matvaneundersökningen Riksmaten 2003.
Maria Karlsson påstår att ”Livsmedelsverket har i sin matkorgsundersökning kommit fram till att risken att få i sig PFAS via mjölk och mjölkprodukter är mycket liten.” Detta är felaktigt då vi inte vet något om totala antalet, halten och risken för det stora antalet PFAS i mjölk. Se även tabellen sid 1. Där redovisas åtminstone 25 PFAS ämnen i svensk mjölk med okända effekter på barnens hälsa.
Vi vet dock att bland de PFAS som Livsmedelsverket mätt upp finns PFOA och PFHxA .
I figuren nedan visas hur mjölk ger det största bidraget till barn av miljögifterna PFOA och PFHxA jämfört med andra livsmedel (Livsmedelsverket Rapport 11 – 2013).
Samma sak gäller PFAS ämnet PFHxA enl SLV (se ovan.)
Institutet för Miljömedicin anger i arbetet ”Perfluorerade och polyfluorerade ämnen”:
”Kunskapen om PFAS skadliga hälsoeffekter kommer framförallt från studier av PFOS och PFOA i försöksdjur. Sådana studier visar att lever, fettmetabolism, sköldkörtelhormoner och immunsystemet påverkas vid PFAS-exponering. Lägre födelsevikt, försämrad tillväxt, försenad skelettbildning och könsmognad, beteendeförändringar, samt minskad överlevnad har observerats hos nyfödda djur efter exponering under fostertiden.”
Studier av befolkningsgrupper som exponerat för framför allt PFOS och PFOA via förorenade miljöer, har påvisats ha samband mellan förhöjda serumhalter av PFAS och ökade kolesterol-, fettsyra- och urinsyrahalter i blodet. Andra befolkningsstudier har visat på samband mellan PFAS-halter i blodet hos mödrar och minskad födelsevikt eller försämrad immunförsvar hos barnet.”
Fler uppgifter från dagens nyhetsflöde: ”En cocktaileffekt av kemikalier hos gravida kvinnor påverkar barns språkinlärning. Det visar en ny studie där forskarna tagit fram en metod för att kunna förutspå kemikalieblandningars effekt på barn – vi måste ta bort PFAS-kemikalier.”
Publikationen ”Risktermometern” hos Livsmedelsverket är ett hjälpmedel för att visa och jämföra risker. PFAS ämnen finns här bland de mest riskabla miljögifterna.
Svensk mjölkproduktion måste skydda hälsan hos våra barn
Följande åtgärder bör vidtas omedelbart:
Sprid kännedom till barnföräldrar om förekomsten av miljögifter i mjölk, samt att intaget av livsmedel innehållande dioxin och dioxinliknande PCB skall vara så litet som möjligt enl SLV. Mjölk och mejeriprodukter är sådana livsmedel. Begreppet ”under gränsvärden” är vilseledande.
Sprid kännedom om att avloppsslam samlar upp miljögifter från hela vårt samhälle. Analyser av slam har visat på ett innehåll av åtminstone ca 1 000 kemiska ämnen, miljögifter, metaller, läkemedelsrester etc etc. Till detta tillkommer ett mycket stort antal okända föroreningar med okänd påverkan på hälsan. Av dessa tusentals kemiska ämnen är det ytterst få som kontrolleras regelmässigt.
Därför måste all slamspridning på all åkermark upphöra omedelbart!
Gifter i utspritt slam sprids vidare på en rad olika sätt (enligt den s k entropilagen) och kan därmed nå mjölken. Det faktum att samma typ av miljögifter som sprids med slam finns i mjölk och mejeriprodukter räcker för att avbryta slamspridningen. (Försiktighetsprincipen).
Det är vi skyldiga våra barn. Hade inga miljögifter kunna påvisas i mjölk vore frågan om eventuellt bidrag från slamgifter berättigad.
De hundratalet miljögifter som idag påvisats i mjölk har inte heller spridits på ”mjölkgårdar”.
WHO har visat att miljögifter avdunstar från slam och kan på så sätt nå betesmark och barnens mjölk. Detta visar entropilagens allmänna giltighet.
Maria Karlssons och LRF Mjölks påstående att ”det sprids inget avloppsslam på svenska mjölkgårdar” är både ett felaktigt och farligt försvar av slammet. Att sprida slam hos grannen ger möjlighet för att slammets miljögifter når mjölkgården och tillförs barnens mjölk.
Det finns dessutom en vana hos jordbruket att några år efter spridning av slam (s k ”karens”) påstå att alla miljögifter etc är borta från åkerjorden. Detta är helt felaktigt. Både exempelvis kadmium och PFAS är helt beständiga, och ökar risken för miljögifter i foder för mjölkkor och därmed också för mjölken.
Vidare har man påvisat läckag av giftiga PFAS-ämnen till dricksvatten. ”Detta är en av de största kemikalieolyckorna i Sverige i modern tid.” Det säger professor Åke Bergman, en av världens ledande forskare inom miljökemi. (Ny Teknik 2014-05-05).
Slamspridningen är sannolikt en av de stora spridarna av PFAS-ämnen till vårt dricksvatten. Dessa ämnen urlakas från utspritt slam och följer med vattnet till vattentäkterna för dricksvattnet. Från markvatten, diken, bäckar och floder. Troligen även andra giftiga ämnen från slammet söker sig till dricksvattnet och spädbarnens flaska med vattenbaserad modersmjölksersättning.
PFAS skiljer sig från de flesta organiska miljögifter genom att vara så gott som icke-nedbrytbar. Det betyder att slamspridningen fyller på vår åkermark med mer och mer giftiga PFAS. Hur skall detta sluta? Detta har samma ödesmättade dimension som ökningen av koldioxid i atmosfären och klimatfrågan.
Sprid kunskap om att det är mängden miljögifter vi och barnen får i sig som är avgörande för vår hälsa, men inte halten i ett livsmedel. Denna felaktighet skall alltid beaktas!
Text: Gunnar Lindgren, Civil ingengör, Ren Åker Ren Mat, Tel 070 567 90 54 gunnar.lindgren.mail[snabel-a]telia.com
Relaterat
Land Lantbruk: Jordbruket kan inte tillåta att avloppsslam sprids på våra åkrar
Uppgifterna i ovanstående rapport om ett stort antal miljögifter i mjölk har en motsvarighet i USA. Bland dagens livsmedel är mjölkfett en av de största leverantörerna av miljögifter enligt nedanstående rapport från Förenta Staternas Miljöskyddsmyndighet.
”Mjölkfett är sannolikt bland de högsta kostkällorna för exponering för långlivade, bioackumulerande och giftiga (PBT) föroreningar, så det är viktigt att förstå PBT-nivåerna i mjölk. Schaum hade tidigare rapporterat om koncentrationer av 21 PBT i USA:s mjölkförråd.”
PBT-Ämnen som är persistenta, bioackumulerande och giftiga/mycket persistenta samt mycket bioackumulerande.
Analys: Riskvärdering av perfluorerande alkylsyror i livsmedel och dricksvatten
Källa: United States Environmental Protection Agency (EPA)
Förenta Staternas Miljöskyddsmyndighet
