OPINION. Vill vi ha en försvarsminister som inte ens ville försvara sitt land? Som värnpliktig begärde Peter Hultqvist vapenfri tjänst på grund av samvetsbetänkligheter att bära vapen. Det fick bli expeditionstjänst inom kriminalvården i stället. Vilka skulle då försvara Sverige i hans ställe?
I samband med IT-skandalen i Transportstyrelsen 2017 ”agerade han mycket klandervärt”, men fick tack vare Stefan Löfven på nåder stanna kvar som försvarsminister allt medan fem huvuden fick rulla – inrikesminister Anders Ygeman, infrastrukturminister Anna Johansson, generaldirektörerna Maria Ågren och Jacob Gramenius, samt statssekreteraren Emma Lennartsson – alla fick sparken.
På sista tiden har Hultqvist agerat vindflöjel av sällan skådat slag. På partikongressen i november 2021 slog en kaxig försvarsminister fast:
”Det blir ingen Natoansökan så länge vi har en socialdemokratisk regering. Det kan jag garantera”.
På Värnpliktskongressen den 27 april 2022 samma skrytsamhet:
”Jag kommer aldrig så länge jag är försvarsminister att medverka i en Natoprocess!”
Nu har den arrogante och föga trovärdige Peter Hultqvist ömkligt stukad fått krypa till korset och ställa in sig i det led han aldrig gjorde som värnpliktig. Och självklart har han gjort helt om marsch som den vingelpetter han är. Nu är det NATO som gäller. Naturligtvis har Magdalena Andersson nu själv gått in och tagit ifrån Hultqvist rollen som ledare i NATO-processen för hon litar inte på honom och hans omdöme. Gör vi andra det?
Text: Christer Nilsson