OPINION. Eftersom socialdemokratin innehade makten efter andra världskriget med de exceptionellt gynnsamma förutsättningar som svensk export då hade, kunde partiet grundlägga ett rykte om sig, att det skött svensk ekonomi mycket framgångsrikt, men skälet var den enorma efterfrågan på svenska exportvaror pga återuppbyggnaden av Europa.
Text: Dan Ahlmark | #valet2022 | socialdemokratisk politik
Eftersom Sverige kunnat hålla sig utanför kriget, hade vi oskadade industriella resurser och svenska varor – järnmalm, trä och maskiner – var också just vad som intensivt efterfrågades i Europa. Den snabba tekniska utvecklingen efter kriget möjliggjorde också en rad nya konsumentvaror (exempelvis bilen) till priser, som tillät masskonsumtion.
Svenskarna upplevde en snabb ökning av levnadsstandarden, och vilken socialdemokratin tog åt sig äran av, men äran ligger – förutom i utländska innovationer och teknologi – hos duktiga svenska tekniker, arbetare och företagare samt vår allmänna effektivitet och arbetssamhet.
Resultatet av den ekonomiska politiken fram till 90-talet, den period socialdemokratin kunde genomföra sin traditionella högskattepolitik, öka den offentliga sektorn och hårt kontrollera ekonomin, var sannolikt klart sämre än vad en borgerlig regering skulle presterat (1).
Schweiz, som i mycket liknade Sverige i industristruktur, var också neutralt under kriget och med en liknande storlek på befolkningen, kunde så småningom gå om och blev klart överlägset gällande ekonomisk standard.
Socialistisk dogmatism och fientlighet till fri företagssamhet hindrade mycket utveckling i Sverige. Ett försök att ändå socialisera de större företagen i vårt land med så kallade löntagarfonder (trots all erfarenhet om socialismens underlägsenhet) hindrades dock genom den första borgerliga valsegern 31 år efter kriget.
Skälet till svenskars tro på socialdemokratisk skicklighet avseende ekonomisk styrning av landet beror istället till nämnvärd del på den massindoktrinering av befolkningen – utan motstycke bland västerländska demokratier – och som med alla tillgängliga medel genomförts sedan 1950-talet (2).
De borgerligas splittring och oförmåga att presentera gemensamma alternativ innebar också ett för svagt motstånd på alla plan mot den ideologiska regering, som drev en klassinriktad politik. Den lyckades också – bl a med hjälp av fackföreningarna – hålla sig vid makten främst på basis av arbetarklassen.
Även om socialdemokratin avsagt sig våld och pga motståndet inte kunde med demokratiska medel socialisera äganderätten till företag, kunde man ändå genom den offentliga sektorn och skattepolitiken socialisera stora samhällssektorer och med sin funktionssocialism också ta över bestämmanderätten gällande viktiga frågor inom den fria företagssektorn. Många socialdemokrater på alla nivåer var starkt marxistiskt influerade, även om man höll det Moskvatrogna kommunistpartiet hårt kontrollerat.
Denna ideologiska mentalitet och beslutfattarnas ofta marxistiska tänkesätt och motivation drev fram kollektiva samhällssystem i Sverige, som inte tog hänsyn till individers önskemål om utformningen och viljan att själva besluta i många frågor.
Genom massindoktrineringen kunde tillräckligt många väljare hållas kvar i de vanföreställningar om klassmotsättningar och människoförtryckande kapitalism och andra osanningar. Dessa lögner förkastades inte, förrän realsocialismen så öppet bröt samman runt 1990. Då avslöjades slutligen för alla den socialistiska samhällsmodellens brist på realism och allmänna oduglighet.
Den svenska offentliga sektorn och dess system, vilka byggdes innan dess, var genom sin kollektivistiska uppbyggnad, byråkrati och likgiltighet för individuella beslut och val historiska misstag, som ledde till stark maktkoncentration hos det offentliga och maktlöshet för medborgarna. Den svenska offentliga verksamheten präglas dessutom allmänt av höga kostnader dvs ineffektivitet.
Så – strukturen av den offentliga sektorn och dess system har i mycket orsakats av den tidigare socialdemokratiska maktställningen grundad på politiska missuppfattningar om marknadsekonomin baserad på en lögnaktig men i Sverige mycket inflytelserik politisk ideologi, vilket genom den mäktiga socialdemokratiska partiapparaten och massindoktrineringen av svenskar kunde medföra segrar i val och folkomröstningar.
Det finns därför nu avgörande skäl att ersätta dessa system med sådana, som bygger på respekt för den enskilda individens rättigheter och åsikter.
Några exempel på socialdemokratisk politik
Socialdemokratins inställning till västdemokratierna jämfört med östblocket var länge ambivalent. Man syntes ofta vara mera kritisk mot marknadssystemet än planekonomin. Särskilt USA kritiserades för sitt samhällssystem. Och i valet av länder för U-hjälp valdes ibland rent socialistiska, vilka självfallet var diktaturer.
Även sådana blodsbesudlade länder som Nordvietnam och Zimbabwe gavs betydande hjälp. Denna attityd att inte konsekvent inta en kritisk ställning till förtrycket i östblocket och andra socialistiska länder slutade först vid murens fall.
Den socialdemokratiska massindoktrineringen sker genom många kanaler: massmedia, där TV och radio är särskilt viktiga; skolan; vissa fakulteter på universitet och högskolor; kultursektorn, där exempelvis statsstödet kan utnyttjas; museer och bibliotek; den offentliga sektorn, där partimedlemmar och anhängare kan utnyttja lämpliga tillfällen för påverkan, samt fackföreningarna osv.
Sociala media hjälper på vissa områden nu till med censur av inlägg gällande viss politik.
Indoktrineringen genom offentligfinansierade och vänsterorienterade privata organisationer spelar en inte obetydlig roll. Folkbildningsorganisationer som ABF, könsorienterade organisationer som RFSL, invandrarorganisationer och så vidare har därför betydelse för att införa nya synsätt och påverka människor i kollektivistisk riktning.
Även Svenska Kyrkan, där vänsterblocket dominerar kyrkomötet, används som megafon för nysocialistisk påverkan. Politisk Korrekthet, vilken tjänar just kulturmarxistiska/nysocialistiska ändamål, är en censurmetod, som användes brett. Hur en frihetlig regering skulle kunna motverka indoktrineringen i Sverige har beskrivits (3).
Den svenska skolans förfall är ett långsiktigt hot mot Sverige. Den kunskapsmässiga förberedelsen för högre studier och förvärvsarbete får mindre plats genom improduktiva lärometoder och även försöken att indoktrinera.
Kollektivismen frodas, och elevernas utveckling saktas ned genom bristande krav och felaktiga läroplaner. Tävlingsmoment utnyttjas alltför sällan. Duktiga ungdomar får mindre uppmärksamhet och används för att stötta mindre kompetenta. Deras potential utvecklas inte alls på det sätt den borde.
Skillnaden i krav på lärande och prestationer mellan högstadiet och tidigare år är alldeles för stor, och medför att vissa elever onödigt upplever en press i gymnasiet, som de inte har förberetts på. Man slösar i princip bort oersättlig tid för personlig utveckling genom de låga kraven under tidigare år.
Genom missledande inslag i läroböcker, annat material och givna uppgifter sker en indoktrinering av ungdomarna, som ofta känner, att de måste anpassa sig till lärarens åsikter för att inte försämra sina betyg. Friskolorna ger viss valfrihet och når bättre studieresultat, och kritiseras kanske just därför, eftersom de också avslöjar det nuvarande systemets ineffektivitet.
De principer, som tillämpas i skolan och som leder till dess brister, har troligen valts pga att de tilltalar beslutsfattarnas politiska syn. Skolans brister får så småningom klara nationalekonomiska effekter.
Covid-epidemin avslöjade en rad brister i sjukvårdssystemet trots de stora resurser samhället ägnar åt sektorn. Effektiviteten brister uppenbarligen, och skälet är sannolikt den politiska styrningen och byråkratiseringen av sektorn. De privata initiativen välkomnas av dogmatiska skäl inte tillräckligt. Valfriheten för patienten är därför fortfarande alldeles för låg. Sektorn borde prestera betydligt bättre och bör reformeras.
Göran Perssons socialdemokratiska regering drev 2005 fram en ytterst generös invandringspolitik, som i sig skulle förvandlat det svenska samhället Skälet var att nå en ny proletär väljargrupp, som länge kunde ge sådant stöd, att socialdemokraterna kunde behålla makten, eftersom ställningen bland svenskar successivt försvagades.
Moderaterna var vid den tidpunkten inne i sitt omvälvningsskede, och Reinfeldt insåg inte frågans fundamentala vikt. Och väljarna fick inte inverka på en fråga, som för dem så småningom skulle få en avgörande betydelse.
De tidiga effekterna av den nya invandringen var skälet till att Sverigedemokraterna kom in i riksdagen 2010. Den senare ökningen av massinvandringen från 2014 var bara grädde på moset för vänstern. Socialdemokratin lyckades i sitt politiska uppsåt, vilket kommer att omvandla Sverige till ett ytterst högt pris för svenskarna (4).
Enbart dessa exempel visar, att landet Sverige i så många avseenden pga socialdemokratin valt sämre utvecklingsalternativ än nödvändigt, ifall svenskens valfrihet, personliga integritet och ekonomiska standard varit målet.
Om man sedan jämför med andra mycket liknande länder såsom Schweiz, har detta lands borgerliga samhällssystem länge lyckats att hålla en mycket högre standard för invånarna än Sverige. År 2017, vilket är sista året data redovisas enligt Global Economy, som utgår från offentlig statistik (5), uppgår Sveriges BNP per capita i procent av Schweiz motsvarighet till: 61 % (constant dollars 2010) och 64,5 % (current dollars).
Detta innebär väsentligen, att schweiziska invånare har en levnadsstandard, som överstiger den svenska med ca 50 %. Det är en ytterst stor skillnad mellan två likartade länder med likartade förutsättningar, som startade från samma ekonomiska nivå sju decennier tidigare. Det är också en hård dom över det svenska kollektivistiska samhällssystemet, som bara massindoktrineringen får svenskarna att tro vara överlägset.
Text: Dan Ahlmark | #valet2022 | socialdemokratisk politik
Läs mer av Dan Ahlmark
- Viktiga krafter bakom Sveriges utveckling
- Massindoktrineringen i Sverige
- Hur ska massindoktrineringen åtgärdas?
- Mediokra politiker sätter folket i en svår situation
Relaterat