OPINION. För att se folkliga och populära ut uppträder flertalet högre manliga chefer i närings- och samhällsliv numera i uppknäppt skjorta och skrynklig kostym.
De ser ut som om de inte hunnit snygga till sig efter ett toabesök. Att försöka ställa sig in genom tillkämpad och missförstådd ”enkelhet” kallade min gamla mormor att vara ”illa tjänis”. Det väcker i varje fall inte min respekt utan snarare misstro. Vad står de för, egentligen?
Min far talade som både reservofficer och företagare om ”dekorum”, att med propert yttre och uppträdande hedra uppdrag och dem man företräder.
Det gör man knappast i gympadojor, slitna jeans och T-tröja. Gympadojor bär man i gympasalen. Medvetet slitna eller trasiga jeans är ett hån mot de fattiga som måste tillverka dem men knappast har råd med dem.
Slarvig klädsel signalerar att man egentligen inte bryr sig
T-tröja – med eller utan text – hör fritiden till. Nutida ”ledig klädsel” tyder på att man skäms för att arbeta och signalerar att man egentligen inte bryr sig. Inte så förtroendegivande!
Lämplig klädsel för kontorsarbete är snarare prydliga, hela byxor utan häng, välsittande kavaj, skjorta med snygg krage (t. ex. ”button-down”) samt – vid behov – matchande tröja. I formella sammanhang: kostym och slips.
Utanför kontoret bär man arbetskläder efter uppgiften.
Inga konstigheter, egentligen. Om chefer klär sig prydligt, växer kanske deras självförtroende så att de vågar protestera mot den vansinniga energi- och resurspolitik de nu tvingas följa.
Text: Tege Tornvall, Leksand
Tatueringen klär dig.
-Javisst, hela kroppen är tapetserad.
Kostym har en nackdel för mig. För varmt under armarna eller för kall om magen eller båda delarna samtidigt. Propert borde samtidigt kunna vara praktiskt. Håller med Hans Dahl om att den vanliga standarden med slips fluga (och knutblus?) är uniformer men det är just vad ledningen vill ha: en disciplinerad arme av lojala medarbetare. Men jag har för mig att företaget Texas Instruments bröt mot den stilen(?) och dom var nog rätt framgångsrika då. Där man efterfrågar kreativitet kanske man bör ta lättare på det där med uniformer.
Skogens Djur verkar inte ha de där problemen, Johannes Döpare var väl Klädd i ?. men ändå lyssnade folk, och strömmade till honom, han ville tala om någon som var oändligt mycket större.
För inte så längesedan så var dom flesta stuveriarbetarna i England klädda i kavaj..
Gillar att ha en garderob med snygga kläder som jag gillar att bära. Läste ett par bra böcker om saken för flera år sedan. Dags att rensa i garderoben och fylla på med nya snygga kläder att njuta av nu när media frossar i kriser, klimatet, pandemin, kriget, energin, inflationen, politiska kriser, mm.
Helt riktigt, tack för de råden!
Av dessa följer självklart, att om man – som jag – grundligt ogillar och föraktar den härskande eliten, inklusive dess väldresserade och prydliga rövslickare, så bör man förstås fortsätta att visa det också i sin klädsel.
Bättre med vackra kläder, ett bländande leende, än en vacker själ!
Haha, det går ju att kombinera alla tre.
Maktens herrar uppträder unisont klädda i kostym och slips i offentliga sammanhang. Det är en informell uniform där slipsen är den symboliska strypsnaran som signaliserar total underkastelse för det ”politiskt korrekta”.
Likt en samfälld skara pingviner som glömt simmandets konst vaggar de fram i takt på ostadiga simfötter i enstämmig enfald i varats olidliga lätthet där ytlighet blivit till ytterlighet i kollektivismens marschparader.
Dumheter!!!! Ett ”propert” yttre är knappast endast kostym. Hel och ren är devisen, kostym idag signalerar oftast makt (maktmissbruk) då arbetaren sällan har råd med en dyr kostym.
Nog har arbetaren idag råd med en snygg kostym – det hade till och med lantarbetare och grovarbetare för hundrafemtio år sedan. Se min anteckning ovan.
Råd och råd frågan är vad som giver dig rätt att döma ut andra utifrån klädval.
PS! Jag har rätt färgglada kalsonger i alla fall 🙂 och märket Zlatan bra kvalité rekommenderas …
Allt klär en skönhet . Men jag föredrar att man inte dömer mig för att jag inte har en kostym i garderoben.
Håller med! De flesta äger inte ens en kostym idag. T.o.m. till fest eller mer formella tillställningar har folk, mest män, pyjamas-aktiga kläder.
Jo, nog har en en kostym, men den krymper i garderoben med åren. Efter fem kostymer med krympt midja får det vara nog.
Vid sekelskiftet var också skägg vanligt, inte bara bland filosofer och utan också officerare, kungar och andra ur maktens män. Säg en enda politiker eller företagsledare med skägg, eller ens mustasch? Typiskt mansrädsla.
Räknas peruk så har du Andres Norlén annars har vi ju Hitler
Helt rätt. Jag borde gå en kurs hos dig, bär nog fel klädsel oftast. Kvinnor anser jag ska bära kjol till vardags och klänning vid lite festligare tillfällen.
I ”kommunisternas” Spanien på 1900 talet blev du av med huvudet om du var klädd i slips. Fruktan, skrämsel och hotelser har alltid varit deras och socialisternas främsta ideologi och vapen. Man börjar förstå ”sjaviga” svenska knähundar.